Internet är som ett stort skyltfönster där allt du gör är till allmän beskådan. Den du är online är inte avskilt från den du är i verkliga livet. Ett drastiskt exempel: Den amerikanske historikern Taner Akçam stoppades i tullen vid sin ankomst till Kanada. Detta på grund av att tulltjänstemännen läst ett inlägg i Wikipedia där Taner Akçam stämplades som terrorist. Inlägget visade sig senare vara rent förtal.

Men man behöver inte ta sig till andra sidan Atlanten för att se att den du är på nätet påverkar dig i livets alla möjliga situa­tioner. En kille uppger att han inte fick nytt jobb eftersom arbetsgivaren läst i flick­vännens blogg att hon inte ville flytta. Och en sjuksköterska menar att han inte fick förlängt vikariat på grund av att han varit kritisk mot arbetsgivaren i sin blogg.

– Man kan rent generellt säga att har du någonting som du inte vill att hela världen ska få reda på så ska du inte publicera det på webben. Om det finns någonting som din mamma, din kompis eller din arbetsgivare inte ska veta, då ska du inte publicera det, säger Hélène Samuelsson som är jurist på Datainspektionen.

Olika teknik för identifikation
Facebook-bilderna där du halsar vodka ur flaskan. Blogginlägg där du luftar dina politiska åsikter. Ogenomtänkta kommentarer på forum. Den person du är på nätet är kanske inte alltid är den du vill ge sken av att vara i verkligheten eller något hela din om­givning ska se.

– Att som 18-åring lägga upp en bild där du är på fest och dansar på bordet kanske är väldigt kul just då. Men det är inte lika kul 20 år senare när du söker ett chefsjobb eller ska bli politiker, säger Pär Ström, it-expert och integritetsombudsman på tanke­smedjan Den nya välfärden.
Finns det information om dig på nätet så får du räkna med att vem som helst kan hitta det. Möjligheten att hitta uppgifter om dig blir allt mer sofistikerade. Trots att du använder smeknamn eller alias på nätet kan du kopplas samman med sidor genom ditt ip-nummer.

Program för att identifiera personer via deras ansikten är under uppbyggnad. Vissa sökmotorer, som www.pipl.com är specialiserade på att hitta uppgifter om personer. Är ditt privata Myspace-konto registrerat i ditt eget namn dyker din sida till exempel upp där. Trots att du kanske inte ens nämner hela ditt namn på Myspace-sidan som är synlig för alla andra.



Förtal och ryktesspridning

Men det är inte bara saker du själv lägger ut som kan bli ett problem för dig. Gamla vänner kan bli ovänner och lägga upp bilder du helst av allt vill glömma, för att inte tala om hur lätt rent förtal kan spridas på nätet. Ryktesspridning eller ren svartmålning är något vem som helst kan råka ut för. Det har Magnus Bergström, it-säkerhetsspecialist på Datainspektionen, märkt av.

– Många tror att bara man har rent mjöl i påsen så har man inget att oroa sig för. Då brukar jag säga att det enda du i så fall behöver oroa dig för är huruvida andra har rent mjöl i påsen, säger Magnus Bergström.

Hur länge saker på internet kan ligga kvar är förmodligen obegränsat.
– Om något är publicerat eller bara kommunicerat på internet, så har du i någon mån avlämnat dig kontrollen över hur de här uppgifterna kommer att behandlas. Detta eftersom alla som får tillgång till de här uppgifterna kan göra vad som helst med dem, säger Magnus Bergström, och tillägger:
– Du kan inte säga att efter 20 år så finns de inte. Det kan du inte veta.

Arbetsgivarna googlar
Vilka slags uppgifter kan då ligga en person i fatet? Svaret är kort: vad som helst som andra kan uppfatta som anstötligt. Vad det är, kan vara nästintill omöjligt att avgöra.
Kristina Dahm är rekryteringskonsult på Manpower. Hon har märkt av att arbets­givare googlat på potentiella kandidater som hon har tagit fram till ett jobb och frågat henne om saker de hittat. Men hon tror inte att det är lika vanligt förekommande som hon har märkt att det är bland arbetsgivare i USA. I alla fall inte än.

– Vi på Manpower bedömer inte folk efter namn, sexuell läggning, om de är engagerade politiskt eller kyrkligt. Kompetensen avgör, säger Kristina Dahm.
Även om hon aldrig skulle göra det själv, tror hon att det förekommer att arbetsgivare väljer bort människor med åsikter som är laddade för dem själva. Allt på grund av
fördomar.

Pär Ström har en liknande uppfattning.
­– Det börjar bli så att rekryterare på större företag blir proffs på att hantera Google och på andra sätt få fram information om kandidater via internet. De kan förekomma som medlemmar på Facebook och få tillgång till information som formellt är stängt för utomstående, säger han.
Rekryterare, anställda på din A-kassa eller Försäkringskassetjänstemän. Det finns inga garantier för att inte de kollar upp dig på nätet.

A-kassan har koll
Pär Ström ger ett exempel om en kvinna som fick ett brev från sin A-kassa. De ifråga­satte hennes anspråk på ersättning eftersom de läst hennes privata blogg. Där hade hon nämnt att hon gick en ut­bildning och det stred mot reglerna.
– Det är svårt att veta i förväg vad som kan vara känsligt och i slutändan skada en. I det fallet var det ytterst känsligt att skriva att hon gick en utbildning, säger Pär Ström och fortsätter:
­– Om du till exempel har maskat från jobbet eller fuskat med vabbandet så ska du definitivt låta bli att skryta med det på
Facebook eller på bloggen.

Polisanmäl förtal

Det bästa sättet att slippa problem på grund av sin internetimage är att tänka efter innan du lägger ut något på webben. Men det finns sätt om du vill rensa upp efter dig.
– Du kan kontakta den som driver den server som sidan ligger på. Om de är snälla kan de ta ned sidan, säger Magnus Bergström på Datainspektionen.

Någon kan ändå ha tagit en kopia på sidan eller bilden, så det finns inga garantier att den inte kan dyka upp på nya ställen. Och även om en sida är borttagen så dyker den fortfarande upp som en cachad sida i sök­motorerna ett tag.

Så långt kan du kontrollera själv. Om någon däremot förtalar dig på nätet bör du ta tag i saken och göra en polisanmälan. Det kan nämligen bryta mot lagen och klassas som olaga hot.
Det påstås att det är själv­upptaget att googla på sitt eget namn. Men i en värld där gränsen mellan ditt digitala och
verkliga jag är på väg att suddas ut, är det en bra idé att hålla koll på hur din internetimage framstår.

Fakta

– Vad hittar de stora sökmotorerna för information om dig? Gör en inventering. Glöm inte att kolla upp gamla forum du varit aktiv på och sök på både smeknamn och mejladresser. Blogginlägg eller kommen­tarer du ångrar kan du ofta radera i efterhand.
– Brukar du använda ett smeknamn eller bloggar du anonymt? Får någon reda på det eller spårar dig via din ip-adress är du inte särskilt anonym längre. Tänk på vad du lämnar ut om dig själv, även när du skriver under pseudonym.
– Var uppmärksam på vilka du har som kontakter på till exempel Facebook. Är det personer du litar på och vad vill du att de ska veta om dig? Vem som helst kan spara ned dina privata sidor, och då är de inte särskilt privata längre.
– Om du inte själv kan ta bort saker, hör av dig till webbmastern eller företaget där sidan ligger och be dem om hjälp. Offentliga handlingar och tidningsartiklar är svåra att få bort.
– Det är omöjligt att kontrollera vad andra personer skriver om dig. Men om det rör sig om rena lögner eller smutskastning bör det polisanmälas.
– Tänk efter före! Är dina bilder, blogg­inlägg eller kommentarer något du kan stå för även när du inte är i skydd av datorn?