Steg 1: Inför resan
Det första och kanske viktigaste, i alla fall om du tänker ta med dig lite dyrare prylar som systemkamera eller bärbar dator, är att kika lite närmare på ditt försäkringsskydd. Troligen har du redan en hemförsäkring, och med stor sannolikhet finns redan någon form av reseskydd inbyggt där. Men omfattar skyddet även dina prylar? Att du får sjukvård och gratis ambulans till sjukhuset om du bryter benet är ju bra, men det är inte vad du uppskattar mest i det ögonblicket du inser att du glömt kameran på stranden kvällen innan ...
Om du vill kunna använda dina prylar, och ska vara borta längre än över dagen, behöver du förmodligen ström. Bärbara datorer har ofta en universaltransformator som klarar all nätspänning från 110 till 230 volt, men du kan fortfarande behöva en adapter för att över huvud taget få in stickproppen i vägguttaget. Och om internetuppkoppling är viktig för dig kan det vara bra att kolla upp så det verkligen finns wlan på hotellet – att surfa med mobilen utomlands kan bli väldigt dyrt.
Apropå mobil – kommer den att fungera? En vanlig gsm-mobil fungerar i de flesta länder i Europa, Asien, Afrika, Australien och Sydamerika, men för att den ska fungera i USA måste den ha stöd för trippel- eller quadband (frekvenserna 1 900 och 900 MHz). I Japan och Sydkorea fungerar gsm inte alls – dessa länder har ett eget system med andra frekvenser.
Med en 3g-telefon klarar du dig, under förutsättning att ditt abonnemang stöder roaming. Om du har ett kontantkort brukar det nämligen vara nödvändigt att aktivera roaming-funktionen genom att kontakta operatörens kundtjänst någon dag innan.
Ett tips är också att du går igenom din telefonbok och lägger till ”+46” i början på de nummer du kommer att vilja ringa. 46 är landskoden för Sverige, och behövs om du ska ringa hem från utlandet. Tänk också på att hoppa över den första nollan i numret, ett 070-nummer ska alltså se ut som +4670xxx.
Passar alla. Den här reseadaptern finns hos bland andra www.smartasaker.se.
Steg 2: På flygplatsen
En sista sak innan du åker iväg: Packa smart. Tänk på att det bagage du checkar in på flyget kommer att slängas omkring rätt hårt, så lägg grejerna i mitten av väskan där de är mer skyddade. Datorn vill du troligen ta med som handbagage, och då är det bra om den är laddad. Vanligen får man öppna datorn vid säkerhetskontrollen och visa att den verkligen fungerar.
I och med de nya säkerhetsreglerna som EU införde i november 2006 måste allt som tas ombord på flyget röntgas. Därtill kommer att elektroniska apparater ska placeras separat, så packa inte mobilen för djupt i handbagaget. Röntgenmaskinerna använder sig nu för tiden av en relativt stark skiktröntgen, som kan skada både exponerad och oexponerad fotografisk film. Oftast går det bra, men om du har med dig extra ljuskänslig film, typ asa 1 000 och uppåt – ta ut den ur bagaget och säg till personalen. Digitalkameror påverkas däremot inte, och inte heller datorer, eftersom röntgenstrålningen inte är magnetisk.
Mer information om säkerhetskontrollen hittar du främst på Luftfartsverkets hemsida, www.lfv.se, där du samtidigt kan passa på att spana in flygplatslistan. Där framgår bland annat vilka flygplatser som erbjuder gratis wlan.
Steg 3: Under resan
Ficktjuvar, stötar, slag – farorna är många under en resa. För att hålla klåfingriga typer borta från resväskan sätter många på ett hänglås. Problemet är att om du checkar in väskan klipps låset ibland upp av bagagekontrollen på flygplatsen. Det gäller framför allt resa till och från USA, men kan hända var som helst om säkerhetspersonalen tycker sig se något suspekt i bagaget.
För att slippa köpa nya lås varje gång man reser kan man investera i ett så kallat tsa-lås. Tsa står för ”transportation security administration” och är en amerikansk myndighet som tagit fram en speciell standard för lås, som flygplatspersonalen kan öppna med speciella koder eller verktyg. Tsa-lås finns att köpa i butiker som säljer resetillbehör, och tillverkas av företag som Pacsafe och Samsonite. Låset ska ha en röd diamantlogotyp, som talar om för personalen på flygplatsen att inte klippa låsbygeln.
Att inte skylta mer än nödvändigt med att du transporterar dyr elektronik är inte heller dumt. I början av 1990-talet hade Mac-tidningar ett stående tips för Mac-ägare som gick ut på att undvika datorväskor med Apples logga på. I stället uppmanades Powerbook-ägarna att skaffa sig en IBM-väska – mycket mindre stöldbegärlig, hette det. Det här var som bekant innan bärbara datorer blev var mans egendom, och bakgrunden var att det fanns ytterst få datorväskor med civilt utseende att välja mellan. I dag svämmar butikerna över av designade väskor, så välj en som inte skriker ”businessportfölj”.
Flygbolagen rekommenderar att du alltid tar med dig ömtåliga prylar som handbagage, men det gäller att inte ha för många... Den vanliga gränsen för handbagage brukar ligga på åtta kilo, och maximala yttermått på 23 x 40 x 55 centimeter. Vanligen är endast en väska tillåten – SAS till exempel håller strikt på denna regel på sina Londonflygningar.
Tsa-lås.
Steg 4: På hotellet
De flesta hotell har någon form av värdeförvaring. Ibland i form av ett litet låsbart fack i receptionen (som du på sin höjd kan peta ned ett par pass i), ibland ett lite större värdeskåp på rummet. Utnyttja detta.
För att kunna ladda prylarna behöver du förstås ström – kolla innan om landet du åker till har samma typ av uttag som här hemma. Ibland kan hotellet låna ut en adapter, men räkna inte med det – ta med en eller ett par egna! (Se även rutan ”koll på eluttagen”.)
Ta också med en kortare ethernetkabel, ibland finns det nätverksuttag på hotellrum som ligger utanför wlan-räckvidden (om det ens finns wlan). Om du inte vill släpa med dig en stor kabelhärva – kolla in företaget Ziplinqs smarta sladdar (www.ziplinq.com). De säljs bland annat av Dustin i Sverige (www.dustinhome.se).
Om du har för avsikt att ansluta din dator via modem – kolla så att hotellet inte använder sig av en digital växel. Telefonjacket kan se helt normalt ut, men när ditt modem börjar prata på linjen får det en strömspik i retur som bränner ut modemet och i värsta fall även orsakar skador på din dator.
Om du har så kallat mobilt bredband till datorn (via mobilen eller en separat dongel) fungerar det oftast bra utomlands, så länge du har mobiltäckning. Med ett undantag: det blir hutlöst dyrt att surfa. Om du åker till Turkiet tar till exempel Telia 120 kronor per megabyte när du surfar. Laddar du hem ett par låtar i mp3-format får du en faktura på en tusenlapp när du kommer hem.
Vissa operatörer erbjuder därför rabatterade paket: Telenor har till exempel en tjänst som kallas ”data utomlands”, med 100 megabyte trafik för dryga tusenlappen. Det går också att spärra abonnemanget eller lägga ett pristak så att du inte riskerar att komma hem till en faktura som tvingar dig att sälja alla dina prylar på Blocket.
Detsamma gäller för övrigt mobilen: kolla in din operatörs utlandsprislistor innan du åker, ställ in nätval på manuellt läge och se till att den billigaste roaming-operatören står som förvald i din telefon. Eller ännu bättre: gör en prioriterad lista i mobilen så har du fortfarande möjligheten att använda de andra operatörernas täckning, men bara om det billigaste valet inte går att nå.
Läs mer
Så skyddar du datorn på resan
Den här artikeln har 0 kommentarer:
