Blunda ett ögonblick och tänk på en it-kändis. Någon som har med datorer att göra. Är det Steve Jobs eller Bill Gates? I så fall tänker du nog på samma personer som de flesta av oss skulle göra.

Någon som du förmodligen inte tänkte på är Douglas Engelbart. Ändå har den mannen bidragit stort till datorn du har hemma idag.

Douglas Engelbart är nämligen mannen bakom datormusen (ja, han var faktiskt före svensken Håkan Lans). Hans prototyp från 1964 är slående lik en modern mus: två metallhjul på undersidan för orientering i x- och y-led, samt en tryckknapp på ovansidan för inmatning av kommandon.

Dagens möss är förstås mycket mer avancerade. Trälådan har lämnat plats för formgjuten plast medan hjulen ersatts av optisk avläsning, men principen är densamma.


En sensor känner av vart piloten tittar och riktar vapnen åt samma håll.

Men allt det här är på väg att ändras. Om forskarna får som de vill kommer du snart inte att behöva flytta runt handen på skrivbordet för att öppna fönster eller klicka på knappar. Tekniken som just nu är hetast är ögonstyrning.

Titta och blinka
Men vänta nu, tänker du. Ögonstyrning finns väl redan? Sant. Det finns redan i dag flera tillämpningar, bland annat för funktionshindrade. Ett av de världsledande företagen är faktiskt svenska Tobii i Danderyd utanför Stockholm, vars system bygger på en kamerasensor som monteras i datorskärmen och följer användarens ögonrörelser.

En liknande teknik återfinns i stridspiloters hjälmar, där en sensor känner av vart piloten tittar och riktar vapnen åt samma håll – tanken är att piloten ska spara tid genom att inte behöva sikta manuellt.

En japansk forskare vid universitet i Osaka, Kazuhiro Taniguchi, jobbar på ett lite annorlunda system. Hans ögonstyrningsteknik bygger nämligen på små infraröda sensorer som placeras på ett par speciella glasögon, men i stället för att mäta ögonrörelser registreras ögonblinkningar.
Som exempel tar Taniguchi upp hur en Ipod skulle kunna styras: slut båda ögonen för att starta musikspelaren, blinka med höger öga för att hoppa till nästa låt eller blinka med vänster för att hoppa bakåt.

– Man behöver inte vara orolig för att systemet ska få fnatt och reagera på alla blinkningar, försäkrar Taniguchi. Det är skillnad på blinkning och blinkning: När vi blinkar normalt gör vi det snabbt och lätt, medan man måste blinka mer bestämt och långsammare för att aktivera sensorn. Med andra ord går det att ha ögonstyrningen på även när du pratar med någon eller äter middag.

Ingen skärm behövs
Så hur fungerar Kazuhiro Taniguchis teknik? Traditionell ögonstyrning i datorsammanhang använder sig vanligen av en eller flera lysdioder som projicerar ett mönster på ögat. Ljusmönstret, som är i det infraröda området och därmed varken synligt eller störande för användaren, läses sedan av en kamera under eller ovanpå bildskärmen.

Genom att scanna av förändringar i mönstret kan man räkna ut åt vilket håll ögat är riktat, och därmed vad användaren tittar på. Det kräver dock en fet plånbok (ett komplett system från Tobii kostar till exempel runt 150 000 kronor) och en skärm att titta på.
Men om du vill styra en musikspelare som ligger i fickan då? Eller lampor? Det är här Kazuhiro Taniguchis teknik har sina fördelar.

Det behövs ingen kamera, och även skärmen är överflödig eftersom endast blinkningar ska registreras. Sensorerna är väldigt små, och kan därmed fästas i skalmen på ett par glasögon och användas mobilt. Ytterligare en fördel är att sensorerna kan placeras vid sidan av ögat och begränsar därmed inte synfältet.

Hur är nu detta möjligt? Jo, om man ska hårddra det tekniska är det inte själva ögonrörelsen i sig som registreras. De infraröda sensorerna känner nämligen av sammandragningen i huden runt ögat, och kan därför lika gärna placeras i en grunka som påminner om ett förvuxet bluetooth-headset. Litet, enkelt och relativt billigt - i alla fall jämfört med dagens ögonstyrningssystem.

Kazuhiro Taniguchi tror stenhårt på sin Komekami Switch, eller Temple Switch (komekami och temple är det japanska respektive engelska ordet för tinning). Tekniken finslipas nu, och sedan börjar jakten på riskkapital. Planen är att ha färdiga produkter på marknaden redan inom två till tre år.

Så fungerar Komekami Switch

1: En sensorplatta placeras nära tinningen, till exempel på en glasögonskalm eller med en öronbygel. Det behövs två plattor, en vid varje tinning.

2: Infraröda sensorer registrerar spänningar och rörelser i huden, och skickar informationen till en mikroprocessor.

3: Mikroprocessorn använder en rad algoritmer för att avgöra om ögat blinkade eller inte, och om det var en medveten blinkning eller en reflexmässig. Om blinkningen tolkas rätt skickas motsvarande kommando till den enhet som ska styras.

4: För att tekniken ska fungera måste en mottagare fästas på det som ska styras. Till exempel en dimmer i en lampa, blinkers på en motorcykel eller en dockadapter på en Ipod.


5 sätt att dra nytta av Komekami Switch

  • Tända belysningen i köket
  • Sätta på blinkers på en motorcykel
  • Styra mobilen eller mp3-spelaren när du klättrar
  • Hantera klimatanläggningen i bilen
  • Ändra volymen på tv:n

Här är ögonstyrning som finns redan idag

  • Ögonstyrda datorskärmar för funktionshindrade.
  • Ögonstyrt missilsikte i amerikanska stridsflygplan och -helikoptrar.
  • Lexus LS 460 med sitt Driver Monitoring System som varnar om föraren tar blicken från vägen medan ett hinder dyker upp.
  • Analys av websidor – ögonrörelser följs för att avgöra vilken information användarna tar in och i vilken ordning.