Regeringen vill göra det lättare för Säpo att avlyssna telefoner och mejl genom att lägga till tre brottsrubriceringar till den gamla tvångsmedelslagen från 1952. Idag fick de gehör från riksdagen som röstade igenom lagen.

Tvångsmedelslagen stiftades 1952 för att Säpo lättare skulle kunna avslöja spioner från det forna östblocket. På senare tid har lagen använts för att avlyssna vänstersympatisörer, anarkister och högerextrema grupper.

Lagen som från början var tänkt att vara tillfällig har förlängts gång på gång. Nu vill regeringen att lagen ska införas på försök, i fyra år. Gällande avlyssning kommer åklagare kunna ta beslut utan att vänta på domstolen om det är bråttom. Men domstolen måste sedan ta ett beslut för att avlyssningen ska få fortgå.

De tre nya brottsrubriceringarna är: Brott mot medborgerlig frihet, brott enligt lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet och företagsspioneri.

Miljöpartiets Tina Ehn röstade nej till lagen eftersom den inte följer partiets åsikter i frågan.
- Vi tycker inte om lagens effekt. Den kan inskränka på den personliga integriteten.

Moderaternas Ulrika Karlsson menar att lagen inte handlar om generell övervakning utan om riktigt grov brottslighet som påverkar svensk säkerhet och Sveriges demokratiska värden. Denna typ av brottslighet är svårutredd och därför behövs effektiva medel för att bekämpa den.
- Det handlar om riktigt grov brottslighet, och för att avlyssningen ska genomföras måste ett brott ha begåtts och det måste finnas en person som är skäligen misstänkt för brottet.

Hon menar även att lagen inte går att använda i förebyggande syfte och påpekar att vanliga människor som inte är skäligen misstänkta för ett grovt brott inte kommer att övervakas.
- Det är absolut ingen öppning för Säpo att massavlyssna och registrera människor, säger Ulrika Karlsson.

Lagen kommer träda i kraft den första januari 2009 och gäller till och med 2012.