Du ringer ett helt vanligt telefonsamtal, men så snart du plockar fram mobilen börjar du övervakas. Någon håller koll på vem du ringer till, exakt var du befinner dig och hur länge samtalet pågår. Väljer du att surfa på internet övervakar någon på samma sätt hur länge du är uppkopplad – och när du mejlar eller skickar ett sms lagras tidpunkten och mottagarens namn.

Ja, så här skulle man tillspetsat kunna beskriva den så kallade loggningslagen. Någon gång under våren fattar riksdagen sitt beslut och om allt går enligt planerna träder själva lagen i kraft den 1 januari nästa år.

– Det här är egentligen värre än den om­debatterade FRA-lagen, säger internet­operatören Bahnhofs vd Jon Karlung. Vi är på väg mot ett Stasi-samhälle som på många sätt går längre än i George Orwells 1984.

Tvång från EU
Det var efter bombdåden i London och Madrid som tanken på att övervaka internet och telefonnätet blev högaktuell i Europa. I mars 2006 kom ett så kallat EG-direktiv som tvingade alla EU:s medlemsländer att införa någon typ av loggningslagar.
Tanken är att telefon- och internetoperatörerna ska lagra trafikuppgifter om alla telefonsamtal, internet­uppkopplingar, mejl och sms – och att polisen kan begära ut de här uppgifterna vid brottsmisstanke (se fakta­ruta). Det som lagras är alltså inte innehållet i samtalen, men Jon Karlung ser ändå lagen som ett hot mot den personliga integriteten:

– Den som vet vem du pratar med och var du befinner dig kan skapa en tydlig bild av din person. Din fredade privata zon blir allt mindre när någon övervakar varje steg du tar.
Det allvarliga tycker Jon Karlung är att övervakningen riktas mot alla. Han har inget problem att acceptera att polisen övervakar mejl och telefon för en människa som är misstänkt för brott – vilket sker redan i dag. Det han reagerar på är att massövervakningen drabbar alla.

Han är också tveksam till att privata företag ska tvingas lagra mängder med känslig information.
– Det finns alltid en risk för informationsläckage. Ingen operatör kan bygga ett system som är helt säkert och risken finns alltså att känsliga uppgifter hamnar i orätta händer, säger Jon Karlung.


Effektivt vapen
Hur och när informationen från loggnings­lagen får användas är strikt reglerat, men Jon Karlung är rädd att de här gränserna successivt kommer att förskjutas.

– Jag tror att vi hela tiden får se nya önskemål om hur informationen ska användas och så har vi satt snöbollen i rullning.

Men där kritiker som Jon Karlung jämför övervakningen med den östtyska säkerhetstjänsten Stasi ser regeringen möjligheten att bekämpa brott.

– Information om vilka som har ringt och mejlat till varandra är till stor nytta för polisen när det gäller grov brottslighet, säger Martin Valfridsson som är pressansvarig hos justitieminister Beatrice Ask.

Polisen kan visserligen redan i dag använda uppgifter som finns lagrade hos operatörerna för att utreda brott. Förändringen handlar bara om kraven på operatörerna, poängterar han:

– Det nya är att teleoperatörerna åläggs att lagra vissa uppgifter en viss minimitid.

När beslutet drevs igenom i EU var det socialdemokraterna som styrde, och moderaterna var kritiska. Nu är rollerna omvända, och det blir en moderat justitieminister som får införa lagen. Och trots den dåvarande ­kritiken tänker regeringen införa lagen.

– Eftersom en överenskommelse om direktivet då fattades måste det självfallet genomföras, konstaterar Martin Valfridsson.

Och att dra paralleller till FRA-lagen tycker han är missvisande. Medan FRA övervakar innehållet i mejltrafiken gör loggningslagen det bara möjligt att spara trafikuppgifter.
– Det som sparas är inte våra mejl eller ­telefonsamtal, och det går inte att se vilka sidor på webben som en person har besökt, understryker Martin Valfridsson.

De uppgifter som lagras är sådant som många operatörer redan i dag sparar för att använda för exempelvis fakturering.

Börjar gälla nästa år
Alla detaljerna om lagen är inte klara. Det enda förslag som finns i dag kommer från en statlig utredning, och den går längre än EU kräver. Regeringen är dock fri att lägga ett annat förslag i sin proposition, som väntas presenteras strax före sommaren. Lagen träder då i kraft den 1 januari nästa år.
Och mycket tyder på att lagen inte får samma politiska laddning som FRA-frågan. Det var socialdemokraternas Thomas Bodström som tog initiativet till lagen och om inget omvälvande sker kommer den att antas i stor politisk enighet. Och Jon Karlung på Bahnhof räknar med att den lagen blir verklighet 2010.

– Om du ringer mig nästa år är jag ganska säker på att det samtalet kommer att övervakas. Men även om det ser mörkt ut finns det en chans att stoppa – om folk sätter press på politikerna.