Chefredaktör Agrén här på PC för Alla har flera gånger sagt att han ser fram emot den dag när han kan lägga in sitt namn på en släktforskarsajt, klicka på sök och vips, få fram en förteckning på alla anor i ett svep.

Faktum är att det i teorin är möjligt redan i dag. Men en sådan förteckning skulle i så fall bygga på andras forskning, med allt vad det innebär av möjliga felaktigheter och osäkra källor. Komplett lär den aldrig bli, och tillfredsställelsen av att ha löst flera svåra gåtor på vägen skulle heller aldrig infinna sig.

Men i dag finns det över 200 000 svenskar som ägnar sig åt just detta – att forska i sin egen och andras släkt. Sedan 2006 har antalet släktforskare fördubblats från 100 000 till över 200 000. Bidragande är naturligtvis tillgängligheten till källorna via internet, men också de stora möjligheterna till kontakter med andra forskare som öppnats, liksom många andra ingångar till de släkter eller orter som du forskar kring.

Även tv har uppmärksammat släktforskningen med flera program under de senaste åren, vilket säkert också bidragit till att öka intresset och nyfikenheten

Kyrkböckerna gav startskottet
Det var år 2000 som släktforskning på nätet fick en rejäl skjuts framåt i och med tillkomsten av Genline, en databas med digitala bilder av kyrkböckernas sidor som gjordes tillgänglig för läsning. Kyrkböckerna är de källor som används flitigast av släktforskare. De består av födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt dödböcker. Också in- och utflyttningslängder för församlingarna, konfirmationsböcker, husförhörslängder och församlingsböcker hör till de handlingar som ingår i den här kategorin.

Omkring 34 miljoner sidor finns i dag digitaliserade och upplagda i Genlines arkiv.

För att läsa sidorna behöver du programmet Genline Familyfinder, som du kan hämta på www.genline.se. Genom att teckna ett abonnemang har du sedan möjlighet att läsa alla sidorna i hela databasen.


Svar. Här hittar du kyrkböcker från 1860 till 1905, en viktig källa för släktforskning.

Svar (Svensk arkivinformation) har också lagt ut kyrkboksmaterial, på sin hemsida www.svar.ra.se. Här finns mantalslängder för perioden 1642-1820 över personer mellan 15 och 62 år med uppgift om namn, adress och ålder. Även här krävs abonnemang för att läsa volymerna.

Mycket annat material finns också att söka hos Svar, inte minst ett stort kartmaterial som visar flera orter som dina förfäder bebyggde och bodde i. Kartsamlingen innehåller drygt 2 500 inlästa kartor, situationsplaner, ritningar med mera från 1641 till 1953.

Nyplåtade originalhandlingar
En större nyhet är det arbete som Arkiv Digital utför (www.arkivdigital.se). Arkiv Digital har specialiserat sig på att digitalisera historiskt källmaterial genom att nyfotografera originalhandlingarna i färg med avancerade digitalkameror med hög upplösning. Bilderna kan sedan köpas på cd eller läsas på nätet i företagets abonnemangstjänst AD online. Alla svenska kyrkböcker fram till och med 1894 planeras vara klara under 2009.

Släktforskaren och författaren Håkan Skogsjö, tillika redaktör för Släktforskar-förbundets årsbok, är begeistrad över den här nya tjänsten.

– Arkiv Digital tar källmaterialet in i datoråldern. De tidigare digitala bilderna baserar sig på svartvita mikrofilmer som mormonerna plåtade på 1950-talet och framåt. Det innebär att skuggor och kontraster gör delar av arkivsidorna oläsliga eller svårlästa. Med digitalkameratekniken får du en suverän kvalitet jämfört med svartvita mikrofilmer, säger Håkan Skogsjö.

Arkiv Digital planerar också att filma domböcker, mantalslängder, bouppteckningar och annat viktigt släktforskarmaterial, däribland prästerskapets inskickade originalhandlingar till SCB fram till 1938.
Fördelen med att kunna läsa original-sidorna (i det här fallet avfotograferade och digitaliserade original) är uppenbar: du kan själv leta upp och kontrollera uppgifterna. Det är precis det du gjorde när du förr fick bläddra i originalen eller läsa på mikrokort.

Risker med andrahandskällor
Internet har mer att erbjuda, i form av kontakter med andra som forskar i samma släkter eller orter som du. Det finns flera projekt som går ut på att lägga ut sökbara register till församlingarnas kyrkböcker, domboksmaterial och andra källor på internet. Mycket material finns också att köpa på cd eller dvd. Och många forskare lägger ut sin egen forskning på sina hemsidor.

Det finns dessvärre en risk med alla uppgifter som lagts ut av olika människor i antavlor eller avskrifter av olika källor. De fungerar bra som forskningstips, uppslag och ledtrådar, men det är helt förkastligt ur källkritisk synpunkt att använda dem som källor. Du vet ju inte om uppgifterna verkligen stämmer. De är tolkade och bearbetade av någon annan, och kanske innehåller de felaktigheter. Det är viktigt att du alltid går till originalkällan och dubbelkollar.

Andra riktigt matnyttiga platser är sajter för släktforskning som satts upp av olika organisationer eller hängivna släktforskare. Viktigast är Sveriges släktforskarförbunds nättidning Rötter (www.genealogi.se), som vänder sig både till nybörjare och mer erfarna forskare. Anbytarforum, som är ett forum för diskussioner och debatt på Rötters hemsida, har till stor del utvecklats till att bli en tjänst där du kan lägga ut efterlysningar, kolla vad andra har diskuterat i den församling du är intresserad av och mycket mer.

På Dis hemsida (datorhjälp i släktforskningen, www.dis.se), finns också mycket att hämta. Här finns bland annat en databas med 19,6 miljoner poster, uppbyggd på utdrag ur Dis-medlemmars forskning. Du kan söka på personer i den här databasen, men du måste vara medlem för att se vem som lagt in uppgiften. Kom ihåg att det är en andrahandskälla och du bör kolla mot originalkällorna.

Släktforskarna blir fler
Mängden tillgänglig information har revolutionerat släktforskningen. Med nya möjligheter har fler människor lockats att söka efter och kartlägga sina rötter.

Förr kunde tillgången till källmaterialet utgöra en flaskhals för släktforskarna. Den stora skillnaden är att materialet i dag är mycket lätttillgängligt. Och med ökad datorvana är det fler som utnyttjar de möjligheter som internet erbjuder för att börja släktforska.

– Problemet är inte att få tillgång till källorna, utan tiden att hinna gå igenom det som finns, säger Håkan Skogsjö, redaktör för Släktforskarnas årsbok.

Att använda datorn i släktforskningen faller sig av flera skäl naturligt. Utöver vad som finns att hämta på internet så är det stora mängder data som ska hanteras och organiseras för att hålla reda på alla individer du hittar. Det finns ett antal bra program för släktforskare som hjälper dig att bearbeta informationen och hitta samband på ett smidigt sätt. Många av programmen kan också användas för att lägga ut snygga presentationer av din forskning på internet.

Bland de släktforskarprogram som funnits länge märks Disgen. Det ges ut av Dis och är ett program som dominerar i avseende till antalet användare.

Min Släkt är också ett stort program som har många användare och blev populärt för ett par år sedan. Det är billigare och enklare. Ett par andra användbara program är Legacy Family Tree, (standardversionen kan laddas ned gratis från www.legacysvenska.com) och My Heritage Family Tree Builder (hämtas gratis på www.myheritage.com). Båda programmen är på svenska.

Fakta

Rötter. Sveriges släktforskarförbunds hemsida Rötter har så gott som allt du behöver veta om släktforskning. Här finns Anbytarforum, där du kan delta i diskussioner, lägga ut efterlysningar och se vad andra har diskuterat i den församling du är intresserad av.
www.genealogi.se

Disbyt. Databas över forskningsresultat av medlemmar i Dis (Föreningen för datorhjälp i släktforskningen), där du i dag kan söka bland 19,6 miljoner poster. Du måste vara medlem för att få fullständig tillgång till databasen.
www.dis.se

Svar. En enhet inom Riksarkivet tar fram och distribuerar mikrokort av svenskt arkivmaterial. Köp eller hyr mikrokort och läs kyrkböcker och mantalslängder via internet. Bouppteckningar och domböcker för vissa län finns tillgängliga i sökbara databaser.
www.svar.ra.se

Familysearch. De amerikanska mormonernas sajt är förmodligen världens största släktforskningssajt. Här finns mycket information från hela världen, inte minst Sverige.
www.familysearch.org

Föreningen Släktdata. Sökbara databaser med nära 6,7 miljoner personuppgifter från olika församlingar i hela landet.
www.slaktdata.org

Demografisk databas södra Sverige. Sökbara uppgifter ur födelse-, vigsel- och dödböcker från olika församlingar i Blekinge, Halland och Skåne. Täcker främst åren 1894-1895.
www.ddss.nu

Anno 1890 – Folkräkningen 1890 på nätet.
Historisk databas över Sveriges befolkning som den såg ut år 1890.
www.foark.umu.se/folk

Familjeband. En mötesplats på internet där du håller kontakt med din familj, släkt och vänner. Här kan du skapa ett familjeträd och knyta ihop det med andra släktingars.
www.familjeband.se

Ancestry. Släktforska online i ett omfattande dataregister och bygg upp ett släktträd.
www.ancestry.se

My Heritage. Ett släktnätverk online. Här kan du lägga upp din släkt, söka anor och även ladda hem släktforskningsprogrammet Family Tree Builder. Allt är på svenska och gratis.
www.myheritage.com