Familjen Falk bor i en rymlig fyrarummare nära Skanstull på Södermalm i Stockholm. Som så många andra har familjen ställt sin nätverksrouter intill jacket i väggen, i deras fall tv- och bredbands­kontakten i ena hörnet av vardagsrummet. Olyckligt nog innebär det att routern står nästan exakt så långt från lägenhetens mitt man kan komma.

– Vi är ganska nyinflyttade och installerade helt enkelt routern där det var mest bekvämt, säger pappa Johan Falk.

Som lök på laxen är luften på Söder tjock av radiovågor från andra trådlösa nätverk, hela 27 stycken är inom räckhåll för familjens två bärbara datorer.

Nätverket är en flaskhals
Routern, som också är modem och ingår i familjens bredbandsabonnemang från Com Hem, använder den äldre standarden 802.11g. När vi mäter hastigheten med tjänsten Bredbandskollen.se i sovrummet som ­ligger i andra änden av lägenheten, kommer vi bara upp i 5,6 megabit per sekund. ­Signalstyrkan är också väldigt skakig, inte mer än 18 procent.
Inget vidare resultat eftersom familjen har ett bredbandsabonnemang som garanterar ”mellan sju och tio megabit”. Det trådlösa nätverket är alltså en flaskhals.

– Jag känner mig lite lurad. Man räknar ju med att få den hastighet man betalar för, säger mamma Ulrika Falk.

För att förbättra täckningen flyttar vi ut routern i den stora hallen, bort från betongväggar och betydligt mer centralt i lägen­heten. Vi ändrar också routerns kanal till kanal ett, där ”bara” fem andra nätverk sänder. På kanal sex, som är routerns originalinställning, finns 13 andra nätverk i närheten.

Inget mer jojosurfande
Nu går det lite snabbare – 5,95 megabit per sekund enligt Bredbandskollen.se. Men framför allt har signalstyrkan ökat till
43 procent, vilket innebär att hastigheten är betydligt jämnare och inte åker upp och ner som en jojo.



– Det är bra. Man vill ju att det går lika snabbt hela tiden, det är irriterande när det plötsligt börjar gå långsamt, säger Ulrika och Johan fyller i:

– Hade vi vetat det från början hade vi kopplat in routern på ett annat sätt.

Nog för att gratis är gott, men för en rejäl boost i nätverket blir det till att öppna plånboken och investera i nya standarden 802.11n. Vi stänger av den trådlösa nätverksfunktionen i routern från Com hem och kopplar i stället in en sprillans ny ­router med n-teknik i frekvensen fem gigahertz. Datorn får också ett usb-nätverkskort som matchar.

Nu händer det saker. Vi mäter 9,22 megabit i sovrummet med signalstyrkan 63 procent. Det är vad bredbandsabonnemanget klarar, den trådlösa flaskhalsen är borta för vanlig surfning.
Men smakar det så kostar det. N-routern vi använder kostar ungefär 1 500 kronor och nätverkskortet en femhundring. Lite för mycket, tycker pappa Johan.

– Med den lilla skillnaden i hastighet är det nog inte värt för oss att köpa nytt.