Av
Säkerhetsföretaget Symantec släppte i dag en omfattande studie som visar hur människor världen över påverkas av nätbrott. Studien bygger på intervjuer med över 7 000 personer globalt, varav 1 017 svenskar.
Studien visar att inte mindre än 65 procent av världens internetanvändare någon gång har fallit offer för nätbrott. Värst är det i Kina där 83 procent av internetanvändarna säger sig ha drabbats av brottsligheten på nätet. I Sverige är siffran 56 procent.
Brotten innefatttar bland annat datorvirus, kreditkortsstölder, identitetsstölder och trakasserier. De vanligaste nätbrotten är:
Känslomässiga reaktioner
I studien undersöks även de känslomässiga reaktionerna hos människor som utsatts för den här typen av brott. De tio vanligaste reaktionerna är:
Få anmäler
Förvånansvärt få människor som drabbas av ett nätbrott anmäler händelsen till berörda myndigheter eller institutioner. På global basis kontaktar mindre än hälften sin bank eller polis när något inträffar.
I Sverige är vi bättre på att rapportera brott. Enligt studien väljer 74 procent att kontakta sin bank om de drabbats av ett bedrägeri och 52 procent kontaktar polisen om de drabbats av andra typer av nätbrott.
Antalet uppklarade nätbrott varierar kraftigt beroende på land. Globalt förblir 31 procent av alla nätbrott olösta. I Japan är siffran hela 60 procent medan Spanien lyckats bättre med endast 14 procent.
Internet är ett måste
Symantec frågade även hur beroende de tillfrågade är av internet. I Europa toppar Sverige listan över internetanvändande med 28 timmar per vecka. Globalt sett hamnar Sverige på fjärde plats.
Globalt visar studien följande angående användarnas nätberoende:
Studien genomfördes mellan den 2 och 22 februari i år. Du kan läsa den i sin helhet här.
Studien visar att inte mindre än 65 procent av världens internetanvändare någon gång har fallit offer för nätbrott. Värst är det i Kina där 83 procent av internetanvändarna säger sig ha drabbats av brottsligheten på nätet. I Sverige är siffran 56 procent.
Brotten innefatttar bland annat datorvirus, kreditkortsstölder, identitetsstölder och trakasserier. De vanligaste nätbrotten är:
- Datorvirus/ skadliga program – 51 procent
- Internetbedrägerier – 10 procent
- Nätfiske – 9 procent
- Hackning av profiler i sociala nätverk – 7 procent
- Kontokortsbedrägeri på nätet – 7 procent
- Sexualbrott – 7 procent
Känslomässiga reaktioner
I studien undersöks även de känslomässiga reaktionerna hos människor som utsatts för den här typen av brott. De tio vanligaste reaktionerna är:
- Arga – 58 procent
- Irriterade - 51 procent
- Lurade - 40 procent
- Upprörda - 38 procent
- Frustrerade - 38 procent
- Kränkta - 36 procent
- Äcklade - 30 procent
- Skeptiska - 30 procent
- Rädda/oroliga - 29 procent
- Hjälplösa - 26 procent
Få anmäler
Förvånansvärt få människor som drabbas av ett nätbrott anmäler händelsen till berörda myndigheter eller institutioner. På global basis kontaktar mindre än hälften sin bank eller polis när något inträffar.
I Sverige är vi bättre på att rapportera brott. Enligt studien väljer 74 procent att kontakta sin bank om de drabbats av ett bedrägeri och 52 procent kontaktar polisen om de drabbats av andra typer av nätbrott.
Antalet uppklarade nätbrott varierar kraftigt beroende på land. Globalt förblir 31 procent av alla nätbrott olösta. I Japan är siffran hela 60 procent medan Spanien lyckats bättre med endast 14 procent.
Internet är ett måste
Symantec frågade även hur beroende de tillfrågade är av internet. I Europa toppar Sverige listan över internetanvändande med 28 timmar per vecka. Globalt sett hamnar Sverige på fjärde plats.
Globalt visar studien följande angående användarnas nätberoende:
- Över en fjärdedel (28 procent) av alla vuxna hävdar att de inte kan leva utan internet.
- Två tredjedelar (67procent) uppger att de måste kunna koppla upp sig mot internet.
- Fyra av tio (40 procent) uppger att de bara kan vara offline i kortare perioder men behöver internet i sin vardag. I Sverige är denna siffra något högre på 46 procent.
Studien genomfördes mellan den 2 och 22 februari i år. Du kan läsa den i sin helhet här.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
