Det var bättre förr. Nej, jag tror aldrig att jag har skrivit den meningen tidigare. Eftersom nästan allt i teknikvärlden bara blir bättre och bättre finns det sällan någon anledning. Men när det gäller video och tv har mycket gått åt helt fel håll.

De senaste veckorna har jag har försökt hjälpa en kompis att få ordning på hennes digital-tv, och det är bara att konstatera: Det var bättre förr.

När jag skaffade min första tv för 20 år sedan behövde jag inte göra något annat än att koppla in antennsladden och ställa in kanalerna.
I dag krävs en separat box eller specialbyggd tv, och den som vill se något annat än de fria kanalerna måste dessutom skaffa ett speciellt programkort. Kortet betalar vi hyra för och korthållaren som kopplas till tv:n kostar extra!

Det krävs dessutom olika utrustning beroende på om tv-signalen kommer från Com Hem, Boxer eller Viasat. Den som byter operatör eller flyttar kan med andra ord tvingas köpa ny tv eller ny box.

Och den som skulle vilja ha ännu en tv-apparat kan inte – som förr i tiden – koppla ett grenuttag till antennen. Det krävs ytterligare ett abonnemang och ytterligare ett programkort.

Men det riktigt stora problemet handlar om att spela in. Förr räckte det med att koppla en vhs-bandspelare mellan tv:n och antennen. I dag finns det hårddiskinspelare med dvd-brännare, men de klarar bara av de fria tv-kanalerna. Att spela in från kabel-tv och spara på dvd på ett enkelt sätt går inte – trots att inspelning var en självklarhet i en gammal vhs-spelare.

På vhs-videons tid var det dessutom enkelt att koppla ihop två bandspelare för att utnyttja din lagliga rätt till privatkopiering. I dagens digitala värld sätter kopieringsskydd stopp för detta. Och den som köper en laglig film på utlandssemestern kan inte alltid titta på den i Sverige. Här sätter regionskyddet stopp.

Att ny teknik har barnsjukdomar är lätt att förstå, och att tekniska framsteg kan betyda mer krångel är inte mycket att säga om. Men vad som gör mig skogstokig och rosenrasande är att branschen medvetet krånglar till det för oss som vill vara lagliga och är beredda att betala. De verkar inte fatta att deras främsta konkurrent är den olagliga fildelningen. För att kunna matcha den måste vi få något bättre och enklare. Inte sämre och krångligare.

Musikbranschen har äntligen börjat förstå det här. De bisarra försöken med kopieringsskyddade cd-skivor är som bortblåsta, och branschen har gjort det möjligt med lagliga tjänster som Spotify.
För någon tia i veckan får vi tillgång till nästan all musik vi kan önska oss – och då finns det få anledningar att bli pirat.

Men medan musikpiraterna har förvandlats till simpla tjuvar är det lätt att förstå varför folk fortsätter att fildela film och tv. Det finns ännu inga digitala videotjänster värda namnet, och både den digitala tv:n och videon är alldeles för krånglig.

Det kanske är för mycket begärt, men vore det inte rimligt om dagens tv och video åtminstone fungerade lika bra som när jag skaffade min första tv och video för 20 år sedan?