Om du spatserar in hos en elektronikkedja och köper en dator, mobiltelefon eller surfplatta är det mycket troligt att den innehåller förinstallerade programvaror från tillverkaren. Den här typen av program brukar formellt kallas ”bloatware”. Ett mer informellt ordval tenderar att vara ”skräp”, ”skit”, eller något ännu fulare. Anledningen till de mindre smickrade namnen? Bloatware tar ofta upp mycket minneskapacitet och processorkraft, vilket gör datorn, mobiltelefonen eller surfplattan långsammare än vad den borde vara.

Att datortillverkare pular in tredjepartsprogram i sina datorer är ett enkelt sätt för dem att tjäna extra licenspengar – inte minst inom låg- och mellanprissegmentet där vinstmarginalerna ofta är väldigt små. Men att som konsument bli påtvingad mjukvara som du inte kommer att använda, som slukar både hårddiskutrymme, drar ner hastigheten och som potentiellt kan orsaka säkerhetshål och öppna upp för dataintrång - är såklart inte jätteroligt. Som tur är går det att göra något åt problemet.

Bloatware - att tänka på innan du köper dator

Mängden bloatware på en dator kan variera beroende på tillverkare och var du köper den. Alla stora tillverkare som HP, Dell, Asus, Acer och Lenovo har egna förinstallerade program i sina datorer, och köper du en i låg- eller mellanprissegmentet via en elektronikåterförsäljare som Elgiganten, Siba eller Mediamarkt kan du räkna med att gå hem med din beskärda del bloatware under armen.

Vill du ha en helt ren version av Windows 10 från start säljer Microsoft så kallade Signature Edition-datorer, vilka är helt fria från förinstallerade program, bloatware, testversioner och appar (med undantag Windows Defender). I nuläget är det dock bara Elgiganten i Sverige som säljer produkter i Signature Edition-serien och snittpriset för dessa är generellt högre än ”vanliga” datorer. Räkna med 6 000 kronor och uppåt.

Windows 10 bloatware

Ett alternativ är att bygga din egen dator och köpa och installera Windows 10 själv. Du slipper förstås inte undan Microsofts egna bloatware, men i jämförelse med vad du får i en bärbar dator för 3 000-4 000 kronor hos den lokala elektronikåterförsäljaren är det klart mindre. Vill du inte knåpa ihop en dator på egen hand finns det många återförsäljare som erbjuder sig att bygga den åt dig.

Så identifierar du bloatware

Nu kanske du redan sitter med en inköpt dator, proppad med trist, obskyr bloatware. Ett första steg är då att gå igenom alla förinstallerade program via Kontrollpanelen. Känner du inte igen en applikation rekommenderar vi att du kollar upp det med en webbsökning. En vägvisare kan vara att många tredjepartsprogram innehåller tillverkarens namn i titeln. Räkna till exempel med att hitta applikationer som Asus Photo Director och Asus On-Screen Display på en Asus-dator, HP Lounge och HP Assistant på en HP-dator och så vidare.

Windows 10 bloatware

En del programvaror kan, åtminstone i teorin, vara till nytta; som backup-program och diverse servicefunktioner – men ofta gör bloatware exakt samma sak som ett befintligt Windows-program, alternativt agerar de som en ren annonspelare för ett tredjepartsprogram. Ta en extra titt på bildblocken på din Windows 10-startmeny. Många av dem är inte ens ett program utan bara en länk till ett program du ombeds ladda ner. Det är också vanligt att datorn levereras med förinstallerade testversioner på antivirusprogram. McAfee Live Safe är ett exempel. Syftet med dessa är förstås att få kunden att köpa fullversionen efter att den ”inkluderade” provtiden löpt ut.

Fakta

Undersökningen om så kallad bloatware, det vill säga extraprogram och demoversioner av program som är förinstallerade på en ny dator, genomfördes på PC för Allas sajt från den 31 augusti 2010 till den 8 september 2010. Totalt deltog 5 882 personer i undersökningen. Undersökningen ger en bild av vad PC för Allas nätläsare tycker. Resultatet ska inte ses som representativt för allmänheten i sin helhet.

Det är inte smart att ta bort alla program som medföljer. En del är nödvändiga för att datorn ska fungera och andra är nyttiga, gratis och gör ingen skada förutom att de tar lite hårddiskplats.
Musstyrning. Windows har egna drivrutiner för musplatta, men där ingår inte sådant som rullfunktioner och multitouch. Har du styrprogram för det så behåll dem.
Kortläsare. Har datorn läsare för minneskort så kan dessa fungera på olika sätt. Vissa system styrs med ett bakgrundsprogram som du inte bör avinstallera.
Ljudkort. Windows generella drivrutiner duger för att få ljud ur nästan alla ljudkort, men det finns ofta extra funktioner som försvinner om du avinstallerar de separata styrprogrammet för ljudkort, som surroundfunktion, detektering av hötrlurar med mera.
Grafikkort. Samma sak gäller grafikkortet. Windows 7 har bra stöd för nya grafikkort, men tillverkarnas egna program, till exempel ATI Catalyst, ger dig mer mögligheter till kontroll av hårdvaran.
Dvd- eller blu-ray. För att spela eller bränna en blu-ray-film behöver du tredjepartsprogram. Windows egna funktioner för att bränna till dvd är dessutom halvdan. Får du med ett bra kommersiellt program för det kan det vara smart att behålla.