Om jag hyr en bil med fria mil så räknar jag med att kunna köra hur långt jag vill. Går jag till ett smörgåsbord är det självklart att jag får äta allt jag orkar, och om jag skaffar åkband på nöjesfältet gör jag det för att få åka varv efter varv i berg- och dalbanan.
Som konsument betalar jag ju för att slippa känna några begränsningar.

På samma sätt utgår jag ifrån att fri surf betyder just att jag ska få använda internet hur mycket jag vill.

Problemet är att Telenor och Tele2 har en annan uppfattning. De anser att fri surf betyder 45 minuters webb-tv-tittande per dag.
Förklaringen ligger i något som företagen beskriver som en ”fair usage policy”. Fair usage betyder ungefär ”rimlig användning” och det är enligt Tele2 och Telenor att använda max 24 gigabyte information per månad – vilket bara räcker till cirka 24 timmars webb-tv-tittande i högsta kvalitet.
Använder du mer än 24 gigabyte, då tycker Telenor och Tele2 att din användning är orimlig, och då förbehåller de sig rätten att införa extraordinära åtgärder. Du behöver inte betala mer, men de kan strypa hastigheten. Om du har ett 4g-abonnemang kan maxhastigheten sänkas från 80 megabit per sekund till 0,2!
Det är inte säkert att operatören stryper uppkopplingen. Och det är inte säkert att strypningen varar resten av månaden. Här är du utlämnad till deras godtycke. Det enda du har rätt till är 24 gigabyte i månaden till full hastighet.

Men var kommer då siffran 24 gigabyte från? Jo, Tele2 och Telenor har på egen hand bestämt sig för att en rimlig användning är tio gånger svenskarnas medelanvändning enligt Post- och Telestyrelsens statistik (20 gånger med Tele2:s 4g-abonnemang). Eftersom den just nu ligger på 2,4 gigabyte per månad blir alltså en rimlig användning 24 gigabyte.
Skulle vi jämföra det med biluthyrning skulle du alltså få köra hur mycket du vill på dina fria mil, men efter de 24 mil som uthyrningsfirman tycker är en rimlig sträcka skulle de kunna strypa bilens fart till 0,2 kilometer i timmen.

Tele2 och Telenor hävdar att deras fair usage policy finns till för kunders bästa. Det är förstås struntprat! Att Tele2 och Telenor inför begränsningar beror på att deras nätverk inte är tillräckligt bra. De har inte byggt ut nätverken så mycket att de klarar av alla kunder – det är därför de måste införa begränsningar.
Jag har full förståelse för att bredbandsoperatörerna sätter upp gränser, och jag har inga problem med maxtak. Det är ingen mänsklig rättighet att surfa fritt, lika lite som det är en mänsklig rättighet att äta hur mycket man vill på restaurang.
Om operatörerna inte vill erbjuda fritt mobilsurf behöver de inte göra det.

Men jag avskyr företag som är oärliga. Telenor har gömt sin Fair Usage Policy i de mest finstilta avtal, och det var först när PC för Alla påpekade det som man la in informationen i produktinformationen på sajten.
För att få veta hur högt maxtaket är måste du besöka PTS:s sajt och ägna dig åt huvudräkning.

Och när PC för Alla förklarade att vi tänkte skriva ut maxtaket i klartext i vårt test av mobilt bredband (som publiceras i slutet av maj) ville både Tele2 och Telenor korrigera oss och hävdade att vi borde skriva att de erbjöd fri surf.
Att begränsa surfarnas frihet och kalla detta för ”fair usage” och ”fri surf” är ett nyspråk som får mig att må illa.