Surfa i stället för att zappa i reklampauserna. Kolla dina ­prenumerationer på Youtube för att se om något är värt en titt. Eller välj själv vad du vill se med Play-kanaler och strömmad video on demand. Ägna några minuter åt ett spel eller kolla kompisarnas status på Facebook om filmen blir för tråkig. Twittra och läs kommentarer till fotbollsmatchen direkt på skärmen. Eller varför inte ringa släkt och vänner och säga hej med Skype? Allt medan du är bekvämt tillbakalutad i ­soffan, med fjärrkontrollen i handen och popcornskålen på soffbordet.

Allt det här är redan möjligt med en bärbar dator eller surfplatta.
Men ibland blir det otympligt. Och surfplattan har sina begränsningar. Film- och ljudupplevelsen är bara hyfsad, och inget du avnjuter gemensamt med familj och vänner.

Tv med inbyggd dator

Det är därför intressant att samma funktioner byggs in direkt i din tv. De stora tillverkarna har under året släppt tv-apparater med inbyggda små datorer som kan mycket mer än vad du väntar dig.
Okej, systemen som håller reda på kanaler, visar programguiden till digital-tv, visar text-tv och sådana enkla saker som ljud- och ljus-inställningar är redan datorstyrda.

Inget konstigt alls. Men på senare tid har tillverkarna kombinerat det här med att bygga in nätverkskort, och då dyker fler möjligheter upp. För det första kommer du åt hemmanätverket. Med så kallad upnp-teknik och dlna-certifiering på tv, datorer och medieservrar i nätverket är det lätt att hitta och komma åt bilder, musik och filmer som är utdelade och spela upp dem på skärmen.

Webb-tv blir vanligt

Men varför sluta där? När det ändå sitter en processor, minne och en liten lagringsplats (eller stor plats, i de tv-apparater som har inbyggd hårddisk), varför inte gå steget fullt ut och bygga in riktiga hemdatorfunktioner? Dessutom, är du uppkopplad på hemmanätverket är du numera nästan helt säkert också uppkopplad på internet. Där finns massor av innehåll som passar perfekt i tv-formatet.

Strömmad webb-tv är givetvis en sådan funktion, och smart-tv har en funktion för att söka och titta på Youtube-video. Flera smart-tv fungerar med TV4 Play, SF Anytime, Headweb och andra videotjänster. Än så länge saknas SVT Play här, men enligt tillverkarna beror det på SVT, som inte är klara med sitt utvecklingsarbete. Räkna med att en lösning är på väg snart.
I skrivande stund har fem av de största tillverkarna (LG, Samsung, Sony, Panasonic och Philips) byggt egna system i en handfull av de senaste tv-apparaterna.

Det handlar inte bara om en exklusiv funktion för de dyraste apparaterna, det finns smart-tv för så lite som 6 000 kronor i modeller på runt 40 tum. Det är i stället skärmstorleken, paneltypen och bildegenskaperna som avgör prisläget för en tv.
För att komma igång behöver du inget annat än just en sådan tv, samt ett vanligt nätverk med internet. Du kopplar in tv:n som om den vore en dator. En del smart-tv fungerar visserligen trådlöst via wifi, men vi rekommenderar fast uppkoppling för bästa prestanda. Strömning av film kräver hög datahastighet, speciellt från en server eller dator i nätverket.

En godisburk med innehåll

Smart-tv ser ut och fungerar lite som en surfplatta eller en smartphone. Du har ett gäng grundfunktioner – i smartphone en telefon, en adressbok och en sms-klient, i tv:n en tv-mottagare och en programguide, kanske också videoinspelning, pausning och så kallad time-swift. Sedan har du byggt på det här med fler funktioner som du tidigare använt din pc till. Webbläsare, bildgalleri, mediespelare, småspel, sociala medier, med mera.

Flera tillverkare har också hämtat inspiration från Iphone- och Android-världen och inkluderat en katalog med nedladdningsbara appar som du själv väljer bland och gör din tv till din alldeles egna personliga upplevelse. Här hittar du allt från småspel och gränssnittsdekorationer till nyttig information som väder, börskurser och nyheter. Vanligt är också appar för sociala medier och chatt.

Spännande framtid

Det här är en helt ny miljö för traditionella datorfunktioner. Det ställer nya krav på tillverkarnas förmåga att bygga system som klarar av de höga ambitionerna. Visst är det häftigt med en webbläsare i tv:n, men är det en bra sådan? Hur ser en stor och modern webbsida ut på soffavstånd, och hur styr du den utan en traditionell mus och ett tangentbord? Och hur ser utbudet av appar ut? Finns mervärdet där och håller de extra funktionerna hög kvalitet?

Hela smart-tv-tanken har precis lämnat startgroparna, och blickar vi in i framtiden ser vi snabbare, smartare och mer smidiga sätt att hantera. Det är ingen tvekan om att morgondagens tv är något helt annat än gårdagens, en central del av det digitala hemmet, sida vid sida med skrivbordsdatorn, din smartphone och den bärbara datorn.
Det här testet handlar dock mer om hur det ser ut just nu. Hur långt har tillverkarna kommit? Är det köpläge på en internet-tv eller behöver det mogna?

Ge oss bättre kontroller!

Det är alltid spännande att titta på en ny typ av dator och fantisera om hur utvecklingen blir under de närmaste åren. Men, efter att ha testat fem smart-tv avskyr jag verkligen den traditionella fjärrkontrollen. Den skriker 80-tal och är inte anpassad efter hur komplex en modern tv är, även utan internet. Bara att ställa in programguide och välja bildkällor innebär tandgnissel och bläddrande i instruktionsböcker. Att navigera runt i en stor smart-tv-meny med massor av inställningar med fyra sega pilknappar i gummi ger bara kramp i tummen.

Nej, ska det här bli succé måste tillverkarna tänka till på allvar runt kontrolldon och menydesign. Fjärrkontrollapparna för Iphone och Android är ett steg rätt riktning. All teknik för att göra något riktigt fantastiskt finns tillgänglig och den är inte ens dyr.

Gyrokontroller (tack LG för att ni visar vägen), mus- och tangentbordsstandard på usb och bluetooth (tack Philips för att ni ­ ­försöker) portabla pekplattor i telefonen och surfplattan, kamera-­baserad gest-styrning (Kinect, någon?), röst-styrning och mycket mer.

Min utmaning till tillverkarna blir därför: Plocka fram magin och gör det hela lekande lätt att använda.


Sida 1 / 2

Innehållsförteckning