Telefonsamtalet började som många andra säljsamtal och inledningsvis trodde småföre­tagaren Ulf Bennetter att allt var i sin ordning och att samtalet gällde hans annonser via Google Adwords. Men snart förstod han att det inte stod rätt till.
– Det var en kille som pratade väldigt fort och på svårbegriplig skånska. Han var väldigt påstridig och vägrade svara på vilken tjänst det gällde. Han hänvisade till ett muntligt avtal sedan tio månader tillbaka och nu krävde han att jag skulle svara på om det skulle avslutas eller löpa vidare.

Ulf Bennetter visste mycket väl att han aldrig ingått ett muntligt avtal med Google, men mannen i telefonen stod på sig. Om tjänsten avslutades skulle det komma en faktura på drygt 5 000 kronor för den tid som Ulf nyttjat tjänsten. Och om fakturan inte betalades skulle ärendet gå vidare till inkasso.
– Jag märkte att han ville få mig att säga att vi skulle avsluta tjänsten, men jag svarade honom att vi kan ju inte avsluta något som inte funnits. Inte heller kunde vi låta en tjänst som inte fanns fortlöpa. Då blev han aggressiv och mot slutet av samtalet kändes det obehagligt, berättar han.

Bedragarna fick ingen inspelad bekräftelse den här gången utan samtalet avslutades med att Ulf Bennetter sa att han skulle lägga på luren och ­kontakta sin advokat.

100 ärenden om dagen

Svensk Handel får in i snitt 100 ärenden om dagen från företag som råkat ut för bedrägeri­försök av arten bluffakturor, och uppskattningsvis 80 procent av de bedrägeriförsöken har, liksom i Ulf Bennetters fall, skett via telefon. Det berättar Per Geijer som är säkerhetschef på Svensk Handel.

Bedragarnas mål är att få offren att i telefon säga att de vill avsluta tjänsten. Samtalet spelas in och bedragarna har sedan inspelningen som ”bevis” på att offret gått med på att betala fakturan. Många av blufföretagen på Svensk Handel Varningslista kommer, liksom i Ulf Bennetters fall från Skåne, och använder sig för tillfället av just Google i sina bedrägerier:
– Google är populärt och det finns lite olika varianter. Allt från att företagen måste betala för att över huvud taget synas i Googles sökresultat och att det tidigare varit gratis men nu kostar pengar, till att man påstår att företaget köpt en tjänst som gör att de syns bättre i Google. Ofta refererar bedragarna till tidigare muntliga avtal eller att företaget inte sagt upp en tjänst i tid, vilket lett till att avtalet förlängts, berättar Per Geijer.

”Bjuder” på halva kostnaden

En annan trend när det gäller avslutningsförfarandet är att bedragaren spelar schyst genom att säga att han eller hon förstår att det blivit ett missförstånd och att offret av den anledningen bara behöver betala för exempelvis ett år i stället för två. Det är också vanligt att samtalet inleds med att bedragaren säger något vänligt i stil med att ”vi har förstått att du inte har någon nytta av vår tjänst” eller ”vi har förstått att du vill säga upp tjänsten”. Även det för att snabbt få ett inspelat avslut.

Det är främst småföretagare som råkar ut för den här typen av bedrägeriförsök:
– Stora företag som exempelvis Ericsson med egna jurister är man inte intresserade av utan man riktar främst in sig på små- och egenföretagare. Vi ser också att många av de drabbade är något äldre och bedriver verksamheter som vid en första anblick inte har så stor koppling till ny teknik, säger Per Geijer.

Omsätter 1,2 miljarder

Google har varit ett populärt blufftema under de senaste månaderna, men knepen och tjänsterna varierar. Det är i stor utsträckning samma personer som ligger bakom bedrägerierna. När ett företag är bränt uppstår det i regel ett nytt med en ny målvakt och nya knep. Och bedragarna tjänar stora pengar på att lura småföre­tagare. Svensk Handel har gjort en uppskattning att branschen bluffakturor (som numera i huvudsak består av bedrägerier via telefon) omsätter 1,2 miljarder om året.

Bedragarna är inte rädda för att ta ärendet till domstol, men den som blivit lurad har väldigt goda prognoser att vinna om de väljer att ta striden.
– Bedragarna har listat ut att domstolarna försöker minska antalet mål som går till domstol genom att försöka få parterna att förlikas. Men om du i stället fortsätter att driva processen så vinner du då bedragarnas bevis inte håller, berättar Per Geijer och fortsätter:
– En annan seger i kampen mot bedragarna är att kredit­företagen numera bortser från påminnelser som kommer från företag som finns med på vår varningslista.

Skäms för att anmäla

Många skäms och struntar i att polisanmäla bedrägeriförsöken. Trots det fick polisen, enligt Brottsförebyggande Rådet, under 2010 in 13 121 anmälningar om bedrägeri med hjälp av så kallade bluffakturor.

Det är ungefär samma nivå som året innan, 2009 var motsvarande siffra 13 667. Det finns i skrivande stund inga färdig statistik för 2011, men de preliminära siffrorna för första, andra och tredje kvartalet 2011 är 10 792 anmälda brott om bedrägeri med hjälp av bluffakturor. Går vi längre tillbaka och jämför med siffrorna från 2007 (2 963 anmälda brott) så ser vi en ökning på över 300 procent.

Lars Minnedal, kriminal­inspektör på bedrägeriroteln Stockholm city får ta emot samtal från oroliga småföre­tagare både innan, under och efter bedrägeriförsöken.
– Det här är inga vardags­bedrägerier, det är storskaligt och kommer att öka om man inte tar krafttag, förklarar han och påpekar att den här typen av brott bör utredas på en högre polisär nivå i stället för som i dag då varje polismyndighet jobbar med sina egna ärenden – utan nationell samordning.

Det bästa sättet att undvika att hamna i fällan är enligt Lars Minnerdal att lägga på luren, aldrig betala om du får en faktura och aldrig säga ordet ”ja”.
– Bedragarna spelar in så snart du säger ja – och så klipper de ihop det så att det låter som om du säger ja till ett avtal. l