It-konsulten Camilla Lindberg skrev den 2 maj om elallergi: ”Det är som fobi” och det finns ingen forskning som bevisat att symtombilden finns, påstod hon.

I nästa andetag medgav hon att hon inte är insatt i ämnet.
Varför skriva om något man inte är insatt i?

Lindbergs påståenden
är dessvärre felaktiga. Elöverkänslighet handlar om påverkan från en miljöfaktor som i undersökning på undersökning visats skada allt från cellers viktiga reparationsmekanismer och gener, hjärnceller hos försöksdjur, spermier i provrör till bananflugors ägg och tomatplantor.

Att radiofrekvent strålning kan orsaka de symtom som elöverkänsliga lider av har beskrivits sedan 60- och 70-talet av östeuropeiska forskare. De studerade människor som exponerades i yrkeslivet. De senare led av en symtombild som kännetecknades av huvudvärk, sömnlöshet, onormal trötthet, yrsel, illamående, svårt att tänka klart, minnesstörningar, nedstämdhet, hjärtpåverkan, hudutslag.

På sikt ökade risken för cancer och neurologiska sjukdomar. Forskarna beskrev också att känsligheten för strålningen ökade med upprepad exponering, samt att symtomen upphörde om exponeringen upphörde. Symtomen och erfarenheterna är identiska med de som elöverkänsliga rapporterar om och som de hånats så för i media.

Att radiofrekvent strålning, mobilstrålning, orsakar huvudvärk, minnesstörningar, sömnproblem och hjärtpåverkan har dessutom bekräftats under det senaste decenniet i undersökningar i laboratorier och av människor som bor nära mobilmaster.

Vad värre är: ett mycket stort antal människor som bor i närhet av mobilmaster eller som får trådlösa datanätverk på arbetsplatserna vittnar i dag om samma symtombild som de till slut, ofta efter lång tid, kunnat koppla till exponering för strålningen. Det finns ett växande antal barn som drabbats sedan skolan infört trådlösa datanätverk och trådlösa läsplattor/datorer.

Mannen från Mora som påstås lida av fobi, är före detta elingenjör och projektledare vid ett kraftbolag. Han är ganska typisk för en person som utvecklat elöverkänslighet: högt exponerad för elektromagnetiska fält i yrkeslivet, välutbildad, inte sällan ingenjör, tekniker eller datakonsult. Elöverkänslighet är ett växande problem internationellt.

Av den anledningen ansåg Europarådet i sin resolution 1815 från maj 2011 att elöverkänsliga skulle ges särskilt skydd genom att inrättandet av lågstrålande zoner. Precis det som Mora miljönämnd hade för avsikt men som nämnden bespottades för i tongivande press. Varför nämndes aldrig dessa fakta i Expressens och DN:s med flera mediers tidigare rapportering om ärendet?

Det är en obehaglig mänsklig egenskap, som följt oss genom historien, att människor som vågar träda fram och vittna om obekväma sanningar hånas.

En mycket allvarlig
konsekvens blir att människor skräms till tystnad om allvarliga problem. Mörkertalet av drabbade är sannolikt mycket stort, då kopplingen mellan dessa symtom och exponering för mobilstrålning och elektromagnetiska fält ständigt, sopas under mattan.

Mona Nilsson

Fakta

Mona Nilsson är frilansjournalist och författare till "Mobiltelefonins hälsorisker". Lär fler krönikor på pcforalla.se/debatt