Det går inget vidare försäljningsmässigt för Nokia trots sin enorma satsning på Windows Phone. Det är trist, för deras telefoner med Windows Phone är riktigt bra. Ta bara succételefonen Lumia 800 som vi gillade stort i vårt test senast. Nu är uppföljaren här i form av Lumia 900, och vi blir ungefär lika imponerade, även om den kommer med några trista brister.
Fantastisk byggkvalitet
Det har sagts, och tål att sägas om och om igen: Nokia kan bygga telefoner. Lumia 900 är ett mästerverk i byggkvalitet och design. Den är i det närmaste identisk med Lumia 800 förutom att skärmen nu är 4,3 tum. Skärmen är också lite mer utstående och skärmkanten känns klart och tydligt. Knapparna är desamma med volym, på/av och en dedikerad kameraknapp på höger sida av telefonen, medan det finns tre touchknappar längst ner för att söka, gå tillbaka och komma till huvudmenyn. Precis som vanligt i Windows Phone, med andra ord.
Förvuxet. Allt är i stort sett identiskt med Lumia 800 till det yttre, förutom måtten. Framförallt är skärmen större. Det gör dock att pixeltätheten går ner något.
Lumia 900 har två praktiska skillnader jämfört med Lumia 800. Den första är att mekaniken för sim-kortet (som är av micro-sim-typ) har ändrats och liknar nu det vi ser hos Iphone 4S eller HTC One X, det vill säga att du trycker ner ett litet verktyg i ett hål för att få upp hållaren. Det är en bättre lösning än hos föregångaren. Det andra är att micro-usb-kontakten inte sitter gömd bakom en lucka längre utan är lätt åtkomlig, det är också en stor förbättring.
Större och bättre skärm
Men det är förstås skärmen som är den stora förändringen sedan Lumia 800. Med en 4,3 tum stor Amoled-skärm kan Lumia 900 mäta sig mer med konkurrenternas stora skärmar. Och visst är det här en bra skärm, framför allt är den bättre än föregångaren på alla plan. Främst är färgerna varmare och mer naturliga, men även ljusstyrkan är bättre än hos Lumia 800.
Det tråkiga är dock att skärmen trots sin storlek fortfarande håller kvar vid 800 x 480 pixlar. Det innebär bland annat att pixeltätheten blir sämre än hos Lumia 800, och vi kan inte annat än tjata på tillverkarna att komma ikapp och erbjuda höguppösta skärmar eftersom det i princip är ett hygienkrav på en telefon i det här segmentet.
Prestandan i övrigt är i princip identisk med föregångaren. Processorn är inte exakt samma, men kör i samma klockfrekvens och presterar exakt likadant. Det är en enkelkärnig processor på 1,4 gigahertz och det räcker alldeles utmärkt för att driva Windows Phone. Vi upplever inga som helst problem med gränssnittet vad gäller lagg eller väntetider som är besvärliga.
Fantastisk byggkvalitet
Det har sagts, och tål att sägas om och om igen: Nokia kan bygga telefoner. Lumia 900 är ett mästerverk i byggkvalitet och design. Den är i det närmaste identisk med Lumia 800 förutom att skärmen nu är 4,3 tum. Skärmen är också lite mer utstående och skärmkanten känns klart och tydligt. Knapparna är desamma med volym, på/av och en dedikerad kameraknapp på höger sida av telefonen, medan det finns tre touchknappar längst ner för att söka, gå tillbaka och komma till huvudmenyn. Precis som vanligt i Windows Phone, med andra ord.
Förvuxet. Allt är i stort sett identiskt med Lumia 800 till det yttre, förutom måtten. Framförallt är skärmen större. Det gör dock att pixeltätheten går ner något.
Lumia 900 har två praktiska skillnader jämfört med Lumia 800. Den första är att mekaniken för sim-kortet (som är av micro-sim-typ) har ändrats och liknar nu det vi ser hos Iphone 4S eller HTC One X, det vill säga att du trycker ner ett litet verktyg i ett hål för att få upp hållaren. Det är en bättre lösning än hos föregångaren. Det andra är att micro-usb-kontakten inte sitter gömd bakom en lucka längre utan är lätt åtkomlig, det är också en stor förbättring.
Större och bättre skärm
Men det är förstås skärmen som är den stora förändringen sedan Lumia 800. Med en 4,3 tum stor Amoled-skärm kan Lumia 900 mäta sig mer med konkurrenternas stora skärmar. Och visst är det här en bra skärm, framför allt är den bättre än föregångaren på alla plan. Främst är färgerna varmare och mer naturliga, men även ljusstyrkan är bättre än hos Lumia 800.
Det tråkiga är dock att skärmen trots sin storlek fortfarande håller kvar vid 800 x 480 pixlar. Det innebär bland annat att pixeltätheten blir sämre än hos Lumia 800, och vi kan inte annat än tjata på tillverkarna att komma ikapp och erbjuda höguppösta skärmar eftersom det i princip är ett hygienkrav på en telefon i det här segmentet.
Prestandan i övrigt är i princip identisk med föregångaren. Processorn är inte exakt samma, men kör i samma klockfrekvens och presterar exakt likadant. Det är en enkelkärnig processor på 1,4 gigahertz och det räcker alldeles utmärkt för att driva Windows Phone. Vi upplever inga som helst problem med gränssnittet vad gäller lagg eller väntetider som är besvärliga.
Sida 1 / 3
