Av
| 
Många kommuner har fallit in i den så kallade bring your own device-trenden och börjar öppna för att låta eleverna ta med sina egna prylar – mobiler, datorer eller plattor.
Knappt två år efter att Ipad lanserades i Sverige, uppger en tredjedel av kommunerna att de har något projekt med surfplattor, eller lärplattor som de kallas i skolvärlden, på gång. Det framgår av den interaktiva karta över skol-it-satsningar som stiftelsen Datorn i Utbildningen lagt upp och där kommunerna själva kan lägga in sina satsningar.
Atea, som är den största leverantören av elevdatorer och lärplattor till skolan, räknar med att det totalt levereras 40 000 plattor till den svenska skolan i år.
Ipad dominerar bland de surfplattor som skolorna köper. Nu kommer ytterligare ett alternativ, Ipad Mini, som inte bara ska vara mindre utan även billigare med ett pris på strax under 3 000 kronor.
Petter Andersson, som ansvarar för Ateas försäljning till skolan, tror att en annan lansering blir betydligt viktigare för skolorna:
– En mindre platta är inte nödvändigvis bättre för små barn, då blir apparna de ska trycka på mindre. Däremot ska det bli väldigt intressant att se vad som händer när Windows 8 lanseras och vad det betyder för skolornas val av surfplatta.
Plattorna har också förändrat mönstret för pedagogiska it-satsningar i skolan. Tidigare har det satsats på äldre elever, men när det gäller plattorna är det förskolan och upp till årskurs sex som är i fokus.
– Tidigare var tanken att det krävdes mognad för it i skolan. Nu är det snarare tvärtom, att det ska satsas på de små och sedan byggs digital kompetens upp över tid, säger Sandra Wissting, affärsutvecklare på Atea.
Trots att intresset för plattor i skolan är på topp så är det fortfarande stora skillnader mellan kommunerna konstaterar Peter Becker på stiftelsen Datorn i Utbildningen.
– Även om några släppt på bromsen för breda genomgripande satsningar inom it i skolan så står det helt stilla i andra kommuner.
Han lyfter fram tillgängligheten som ett av trumfkorten för just surfplattorna.
– Skolan har höga krav på tillgänglighet. En sån sak som att de startar direkt är en enorm fördel – man har inte råd att förlora flera minuter bara på att starta.
För att verkligen lyckas handlar det om att hitta rätt innehåll.
– Det finns stora möjligheter men avgörande är arbetsmaterial och innehåll. Vi behöver hjälpas åt att vaska fram det värdefulla bland allt det som dyker upp. Det är när vi har tillgång till bra appar och innehåll som plattorna i skolan kan komma till sin rätt, säger han.
Läs mer om it i skolan i CS på fredag: Så omvandlar digitaliseringen läromedlen.
Atea, som är den största leverantören av elevdatorer och lärplattor till skolan, räknar med att det totalt levereras 40 000 plattor till den svenska skolan i år.
Ipad dominerar bland de surfplattor som skolorna köper. Nu kommer ytterligare ett alternativ, Ipad Mini, som inte bara ska vara mindre utan även billigare med ett pris på strax under 3 000 kronor.
Petter Andersson, som ansvarar för Ateas försäljning till skolan, tror att en annan lansering blir betydligt viktigare för skolorna:
– En mindre platta är inte nödvändigvis bättre för små barn, då blir apparna de ska trycka på mindre. Däremot ska det bli väldigt intressant att se vad som händer när Windows 8 lanseras och vad det betyder för skolornas val av surfplatta.
Plattorna har också förändrat mönstret för pedagogiska it-satsningar i skolan. Tidigare har det satsats på äldre elever, men när det gäller plattorna är det förskolan och upp till årskurs sex som är i fokus.
– Tidigare var tanken att det krävdes mognad för it i skolan. Nu är det snarare tvärtom, att det ska satsas på de små och sedan byggs digital kompetens upp över tid, säger Sandra Wissting, affärsutvecklare på Atea.
Trots att intresset för plattor i skolan är på topp så är det fortfarande stora skillnader mellan kommunerna konstaterar Peter Becker på stiftelsen Datorn i Utbildningen.
– Även om några släppt på bromsen för breda genomgripande satsningar inom it i skolan så står det helt stilla i andra kommuner.
Han lyfter fram tillgängligheten som ett av trumfkorten för just surfplattorna.
– Skolan har höga krav på tillgänglighet. En sån sak som att de startar direkt är en enorm fördel – man har inte råd att förlora flera minuter bara på att starta.
För att verkligen lyckas handlar det om att hitta rätt innehåll.
– Det finns stora möjligheter men avgörande är arbetsmaterial och innehåll. Vi behöver hjälpas åt att vaska fram det värdefulla bland allt det som dyker upp. Det är när vi har tillgång till bra appar och innehåll som plattorna i skolan kan komma till sin rätt, säger han.
Läs mer om it i skolan i CS på fredag: Så omvandlar digitaliseringen läromedlen.
