På den gamla onda tiden, när vi hade skrivbordsskärmar med bildrör, var de dominerande formaten det snudd på kvadratiska 5:4 eller den tidens bredbild, 4:3.

Det fanns enstaka skärmar med lite bredare bild, men de var dyra och rejält klumpiga. Det här hängde kvar länge, även när de platta skärmarna slog igenom. Under många år dominerade bildstorleken 1280 x 1024 bildpunkter, men sedan började 16:10-skärmar med 1920 x 1200 bildpunkter blir populära på skrivborden. Och sedan kom störtfloden av 16:9-skärmar när man började utnyttja samma teknik för både platt-tv och bildskärmar.

Det är först de sista åren som det på allvar har dykt upp riktigt breda skärmar med proportionerna 21:9, och det är sådana vi har testat här. Formatet påminner om proportionerna på biofilm.

Skrivbordets jättar

De här skärmarna har en påtaglig wow-faktor när man ser dem. Skärmar med en bilddiagonal på 34-tum dominerar verkligen ett skrivbord. Vi misstänker att en hel del spel- och filmentusiaster kommer att kika på sådana här skärmar. Den breda bilden ger helt klart en läcker surround-känsla. Men vi hoppas även att ni som letar efter en kontorsskärm för arbete tittar på dem. Arbetar du med text och siffror så ger den breda bilden en stor bonus.

Alla de skärmar vi har testat ger tydlig lättläst text utan skalning, eftersom de inte har lika små och tätt packade pixlar som riktigt högupplösta skärmar har, till exempel uhd-skärmar.

Sitter du ofta och arbetar parallellt med mejl, text- eller sifferdokument, referensmaterial, ja då ger de här skärmarna nästan samma arbetsyta som du får med två 1920 x 1080- eller 1920 x 1200-skärmar sida vid sida – utan en stolpe i mitten av bilden.

För många hemmaentusiaster kan det däremot vara bättre spenderade pengar att i stället skaffa en 27–28 tum stor uhd-skärm med 3840 x 2160 bildpunkter. Prisskillnaden är liten och där har du mycket fler pixlar på en mindre yta.

Jobbar du med bilder av något slag ger uhd-skärmar en mer utskriftslik känsla, eller mer Retina-lik om man ska prata Apple-språk. 

Böjd eller rak?

Om du vill ha välvd eller rak skärm är mest en smakfråga, men många lär tveka kring den. Vi är måttligt entusiastiska över trenden med välvda tv-apparater. Det gör dem bara svårmöblerade, och tittar du på något tillsammans med andra så är det en nackdel för alla utom de två i mitten.

Med en skrivbordsskärm är det annorlunda, här sitter du trots allt för det mesta ensam framför skärmen. Har du en skärm som är bredare än 30 tum börjar det faktiskt fylla en funktion med en välvd bildyta. Ska du sätta två sådana här skärmar bredvid varandra, ja, då skulle vi helt klart rekommendera välvda skärmar. Det vi däremot inte rekommenderar är att blanda raka och välvda skärmar.

Att jobba framför en välvd skärm kräver en smula tillvänjning, i början tycker nämligen hjärnan att bilden är skev. Växlar du fram och tillbaka mellan en välvd och en rak skärm får hjärnan ideligen ställa om, och det slutar med att du upplever bilden på bägge skärmarna som skev.
Fördel med välvd

Om du har starka läsglasögon och är beroende av ett visst, ganska avgränsat, betraktnings­avstånd så kan det vara en fördel att ha en välvd skärm. Med en rak skärm är det större risk att någon del av bilden helt enkelt hamnar lite för långt bort.

Måste jag verkligen ha displayport?

De här skärmarna går att köra via hdmi eller dvi, men då får du en maximal uppdaterings­frekvens på 30 hertz. Det är än så länge enbart med displayport 1.2 du kan få en uppdateringsfrekvens på 60 hertz.

Displayport


Men använder du huvudsakligen skärmen för normala datoruppgifter spelar detta faktiskt en mycket liten roll. För Youtube-video och liknande spelar det inte någon större roll, och det enda du kan märka är att musrörelserna blir en aning ryckigare. Ska du däremot spela snabba spel är förstås 30 hertz inget vidare.

Kort sagt, för de flesta fungerar skärmen riktigt bra även med hdmi eller tvåkanals dvi. Kör du med tvåkanals dvi får du dock ingen överföring av ljud till skärmen, bara bild.

Fattar du skärmsnacket?

Betrakningsvinkel. Hur mycket från sidan du kan titta på en skärm innan kontrasten blir för låg.
Bild i bild. En teknik som gör att du kan visa en infälld miniatyrbild från en annan källa, till exempel en tv, samtidigt som du jobbar.
Bilddiagonal. Avståndet mellan skärmens motsatta hörn. Precis som hos tv-apparater är det så man anger bildytans storlek.
Bildpunkter. Se pixlar.
Bildstorlek. Antal pixlar på bredden och höjden. 3440 x 1440 betyder alltså 3440 pixlar på bredden och 1440 på höjden.
Displayport. En teknik för att koppla ihop exempelvis datorer och skärmar. Har högre kapacitet än hdmi och dvi.
Dvi. En äldre teknik för överföring av bild mellan dator och skärm. Rent tekniskt är det som hdmi utan ljud.
Hdmi. High-definition multimedia interface är en teknik för att överföra både bild och ljud, till exempel mellan dator och skärm eller mellan en digitalbox och en tv.
Ips. In-plane switching är en lite dyrare panelteknik som ger utmärkt bildkvalitet.
Pixlar. En skärm är uppbyggd av minimala bildpunkter. Dessa kan växla färg och bygger på så vis upp bilden. Ju tätare pixlarna sitter, desto mer högupplöst bild.

LCD-pixlar
Prickigt. Lcd-skärmar är upp­byggda av pixlar, som byggs upp av röda, gröna och blå subpixlar.


Proportioner. Se sidoförhållande.
Sidoförhållande. En bildskärm kan ha olika proportioner, och dessa anges i förhållandet mellan bredd och höjd. 21:9 betyder alltså att skärmen är lite drygt dubbelt så bred som den är hög.
Tft. Thin-film transistor är den helt dominerande grundtekniken för platta skärmar. Tft-skärmar kan ha olika paneltyper, se ips, tn och va.
Tn. En äldre paneltyp som framför allt används i billigare skärmar.
Uhd. Ultra-hd eller 4k som det ibland också kallas. Bildstorleken är 3840 x 2160 pixlar.
Uppdateringsfrekvens. Hur ofta skärmbilden uppdateras per sekund. Mäts i hertz (Hz).
Upplösning. Hur tätt packade pixlarna är. 
Va. Paneltyp för skärmar som kombinerar fördelar från tn och ips.
Vesa. Ett standardfäste för att fästa skärmar och tv-apparater på väggen eller ställningar.