Det rasslar till i brevlådan hemma hos pensionären Ulla. När hon öppnar det strama fönsterkuvertet ser hon att det är ett utpressningsbrev. ”Betala 2 000 kronor, annars drar vi dig inför domstol för piratkopiering”.

Ulla förstår ingenting. Det enda hon gör på internet är att betala sina räkningar och kolla Facebook. ”Jag vet inte ens hur man gör för att piratkopiera” säger hon förfärat.

Samma sak säger kaféägaren Stefan och museidirektören Kim. De har fått samma brev, och de är precis lika frågande. Frågande och skräckslagna.
Proffspiraten Markus, som har datorn full med olagliga kopior, är däremot oberörd. Han har inte fått något utpressningsbrev.

Ja, om några veckor kommer vi att få se den här sortens scener runt om i Sverige. Filmdistributören Scanbox och andra rättighetsinnehavare har precis presenterat det nya initiativet Spridningskollen (Läs mer här) och tillsammans med inkassobolaget Gothia börjar de använda kontroversiella metoder i kampen mot piratkopieringen.

Med hjälp av ett speciellt program skannar de nätet för att hitta så kallade ip-adresser som används för piratkopiering. Via en domstol ska de sedan tvinga internetoperatören att lämna ut namn och kontaktuppgifter till internetabonnemangets ägare. Hen får sedan ett brev med två alternativ: Betala, annars drar vi dig inför domstol.

Det hela påminner om en klassisk utpressningssituation. För pensionären Ulla och andra vanliga datoranvändare är risken att bli dragen inför domstol ett effektivt hot. Om inte rädslan för dyra advokatarvoden och höga böter räcker så lär den offentliga förnedringen göra det. Det blir helt enkelt lättare att bita ihop och betala.

Om Ulla, Stefan och Kim hade varit brottslingar kunde det finnas någon rimlighet i Spridningskollen. Problemet är att Scanbox och Gothia inte kan vara säkra på att Ulla, Stefan och Kim är skyldiga. De ip-adresser som Spridningskollen letar upp visar nämligen inte vem det är som piratkopierar. Den visar bara vem som äger internetabonnemanget.

Om Ullas granne surfar via hennes öppna trådlösa router är det grannen som begår brottet – men det är Ulla som får brevet från Spridningskollen. Samma sak gäller för Stefans kafégäster och Kims museibesökare. Sverige är fullt av fria trådlösa nätverk, och nu riskerar deras ägare att få ett hotbrev från Spridningskollen.

Att oskyldiga kommer att drabbas kan vi vara ganska säkra på. Det visar erfarenheten från vårt östra grannland. Finländska Scanbox har använt de här metoderna under en tid, och i våras kunde vi berätta om hur finländaren Harald Grönstrand fick ta emot ett hot om domstol från Scanbox advokat. Problemet var att det påstådda brottet hade skett vid ett datum då han inte ens var hemma.

Och medan Spridningskollens brev kommer att skapa skräck hos oskyldiga människor som Ulla, Stefan och Kim kan de verkliga brottslingarna känna sig lugna. Proffspiraten Markus behöver inte vara rädd att få något brev från Spridningskollen. Han använder nämligen en så kallad vpn-tjänst som gör att han kan surfa anonymt, och då kan Spridningskollen inte kan koppla ihop honom med den ip-adress han använder.

Att ge sig på de svagaste är en effektiv strategi för en utpressare. Men att seriösa företag som filmjätten Scanbox börjar använda metoden gör mig mörkrädd.

Och jag tror knappast att betalningsviljan för laglig film kommer att öka när vi inom kort kommer att få läsa om verkliga exempel på drabbade användare som Ulla, Stefan och Kim. Det enda vi lär få se är ett uppsving för företag som erbjuder användarna anonym surf via vpn-tjänster.

Olaglig kopieringen är ett jätteproblem, och jag har djup sympati för att upphovsmännen tar upp kampen mot piraterna. Själv tror jag att attraktiva lagliga tjänster i kombination med stenhårda åtgärder mot piratvärldens verkliga brottslingar är rätt väg att gå. Att skicka hotbrev till oskyldiga pensionärer, kaféägare och museichefer är däremot fel, fel, fel!