Normalt brukar de flesta prata om grafikkort som separata enheter i datorn. Men om du tittar på din egen dator är sannolikheten stor att den inte har något grafikkort, utan att grafikkretsarna är integrerade på moderkortet, på samma sätt som är det vanliga för nätverkskort och ljudkort. Numera förekommer det också att de sitter i processorn.

Det här har många fördelar – bland annat blir det billigare och datorerna kan göras mindre. Men det finns naturligtvis också nackdelar. Den viktigaste är att integrerade grafikkretsar aldrig kan nå upp till samma prestanda som ett dedikerat grafikkort som har till sin enda uppgift att leverera bra grafik.
Dessutom har fysiska grafikkort eget, snabbt minne, medan de som sitter på moderkortet normalt utnyttjar och delar datorns eget minne.

Ett måste för spelaren

För många spelar det här naturligtvis ingen roll. Kör du bara vanliga Windowsprogram och spelar enklare spel räcker den befintliga grafiken alldeles utmärkt, ingenting annat behövs och du skulle kanske inte ens märka någon skillnad.

Om du däremot vill kunna spela avancerade spel eller redigera bild och video är ett separat grafikkort ofta ett krav för att det ska fungera bra. För att titta på film, även i hd, räcker däremot normalt den vanliga grafiken. Det är i minst lika hög grad skärmen som är viktig för en bra bild. Pratar vi däremot den allt vanligare 4k-upplösningen hänger det återigen även på grafikkortet.

Ytterligare ett skäl att uppgradera grafikkortet är att du kan använda flera bildskärmar. Har du inte provat detta kan det vara värt det. Du har säkert en eller flera skärmar över och Windows får ett rejält lyft av att spridas över en större skärmarea. Integrerade grafikkort har oftast bara en skärmutgång, medan det normala för separata kort är minst två. Du kan kanske till och med använda tre skärmar om datorn har stöd för att utnyttja den integrerade grafiken tillsammans med ett nytt kort.

Det kan ju också vara så att du redan har ett grafikkort, men att det inte lever upp till dina förväntningar eller har en fläkt som bullrar alldeles för mycket, så att du vill byta ut det.

Om du nu blivit sugen på bättre grafik ska vi försöka hjälpa dig på traven.

Vad ska jag köpa?

Grafikkortsmarknaden kan vara förvirrande och utbudet är stort. Vad behöver du egentligen?

Det finns egentligen bara två stora tillverkare av grafikkretsar – AMD och Nvidia. Vilket märke du än tittar på är det troligast kretsar från en av dessa två som sitter på kortet.

För en vanlig användare är skillnaden inte så stor – se i stället till priset. Hängivna spelare håller säkert inte med och för specialtillämpningar kan det också ha intresse, men inte om du bara vill bättra på din grafik lite.
Vilka prestanda resten av datorn har är av avgörande betydelse. Om du har en flaskhals i form av en äldre processor eller ett mediokert moderkort är det ingen poäng med att lägga ut tusentals kronor på ett värstinggrafikkort – det är pengar i sjön.

Kanske något i mellansegmentet är tillräckligt, eller till och med det billigaste du kan hitta om enda avsikten är att kunna ansluta en skärm till.
När du bedömer prestanda på ett kort är det mycket enkelt uttryckt bandbredden som är det viktigaste, inte mängden minne. Bandbredden fås genom att multiplicera minnets klockfrekvens i megahertz med minnets kapacitet i bit. Dessa uppgifter bör du hitta i kortets specifikationer. Du måste också kontrollera att kortet klarar tillräcklig upplösning för att passa din bildskärm.

Anslutning viktigast

Det allra viktigaste är dock grafikkortets anslutning, det vill säga vilken sorts kontakt du har på moderkortet. Har du en riktigt gammal dator kan det vara en pci-kontakt och till dem kan det vara svårt att hitta grafikkort numera – men det finns ett fåtal. En annan gammal, men något mer modern standard är agp. Det kan vara svårt att hitta även sådana grafikkort. Det finns också en senare variant av pci, kallad pci-x.

Den rådande standarden sedan ungefär tio år kallas pci express (förkortat pcie), men den finns i flera varianter, x1, x4, x8 och x16. Skillnaden mellan dessa är längden på kontakten, där en kortare grafikkortskontakt kan användas i en längre moderkortskontakt, men inte tvärtom. En högre siffra innebär också högre prestanda.

Det finns också tre olika versioner, 1.0, 2.0 och 3.0, där högre siffra betyder bättre prestanda. Dessa är helt bakåtkompatibla – version 3.0 kan användas till ett moderkort med stöd endast för 1.0, men det innebär slöseri med resurser och pengar, eftersom prestanda blir som 1.0.

Så kontrollera i din dators handbok (eller på nätet) vilken typ av kort du kan använda. Sedan finns det prisklasser från 300 kronor upp till många tusen. Det är omöjligt att säga exakt vad som är lämpligt till din dator och dina behov, men om du inte väljer det allra senaste kan du få ett mycket bra kort för en tusenlapp.

Ju äldre din dator är, desto äldre grafikkort kan du köpa för anpassade prestanda och ett lägre pris.

Olika kontakter
Olika kontakter. Pci-expresskontakter på ett moderkort. Uppifrån och ned x4, x16, x1 och x16. Längst ned finns en pci-kontakt.