När jag gick i skolan snackade man ofta om vanlig, hederlig reklam som något som genomsyrade allt i ens vardag. Något som krävde att du skådade alltihop med kritiska glasögon och undermedvetet sållade bort sådant som inte intresserade dig för att hjärnan över huvud taget skulle orka med alla intryck. Någon gång åkte du dit och köpte en onödig Japp eller ett nytt tv-spel du egentligen inte tänkt införskaffa.

Så är det naturligtvis fortfarande. Tänk kritiskt. Gå inte på. Ifrågasätt. Problemet är bara att Coca-Cola-billboards och radiojinglar nu slåss om din uppmärksamhet med betydligt farligare konkurrenter: Skojare och bedragare med potentialen att lägga ditt liv i ruiner om du skulle trilla dit. 

Facebook scam
Bluffarna är numera vardagsmat i våra Facebookflöden.

På Facebook utsätts vi dagligen för falsk marknadsföring, hackade kompisar, nazistiska låtsasnyheter och tvivelaktiga erbjudanden. Till Instagram-kontot vallfärdar fejkade följare som söker kontakt. På telefonen ringer Microsoft-bedragare och vill att du ska ge dem kontrollen över din dator med Teamviewer. I inboxen trängs skrämselmejl om att folk har köpt saker i ditt namn, nödrop från goda vänner som befinner sig i dödlig knipa och myndigheter som kallar dig till domstol.

Läs också: Därför är spammet nästan omöjligt att skydda sig mot

Alla kan bli lurade. En av fem svenskar kan exempelvis inte ens identifiera ett nätfiskeangrepp, statistik som en säkerhetsexpert kallade "oväntat bra" när jag pratade med honom om problemet för ett par veckor sedan. Sett till den absurda mängden dagliga, digitala angrepp kanske det är det också, men sett till de potentiella riskerna tycker jag att det är en usel siffra.

Instagram
Det här är ett av ungefär tjugo fejkkonton som gillat mina bilder och börjat följa mig på Instagram.

Att manipulera mottagaren utifrån saker som rädsla, ha-begär och andra emotionella lägen kallas allmänt för social engineering, och utsågs förra året till den främsta attackmetoden bland cyberkriminella av säkerhetsföretaget Proofpoint. Ingenting tyder på att trenden skulle vara på nedgång - tvärtom.

Metoderna har också blivit mycket mer sofistikerade sedan Nigeriabreven. Inför 2017 spår man bland annat att phishing och andra sociala attacker kommer öka med 100 procent. Spam i sociala medier beräknas växa med 500 procent - årligen. Meddelandetjänsten Snapchat pekas ut som en av 2017 års största måltavlor. Och vi vet ju vilka som hänger där.

Varning: Ransomware sprids via Facebook-meddelanden

Föräldrar har länge instruerats att prata med sina barn och tonåringar om nätmobbning, cyberpedofiler, snusk och digital integritet. Det är bra. Ni behöver också prata om nätfiske, id-kapningar, Ray Ban-erbjudanden, gisslanprogram, webbaserade formulär och varför de aldrig någonsin ska tro att man kan köpa en Iphone 7 för mindre än vad det kostar att gå till kiosken och glufsa i sig en Japp eller två. Flera banker erbjuder i dag betalkort- och tjänster till barn så unga som nio år.

Tänk själv på hur mycket potentiellt skadligt nonsens som letar sig in i din nätvardag. Precis som du själv (förhoppningsvis) sållar bort alla bluffar i ett inbyggt hjärnfilter behöver du lära dina barn att göra samma sak. Riskerna med internet är så mycket mer än fula gubbar.

I dag, den 7 februari, är det Safer Internet Day, ett projekt startat av EU för att uppärksamma barn och unga om vikten av att tänka på att surfa säkert på nätet. Läs mer om projektet här.