1. Stanna upp och tänk efter

Smartphone

Obetalda fakturor, viktiga kontrolluppgifter och hackade konton tenderar att fylla oss med en ångestladdad "vad har jag nu ställt till med?"-känsla. Försök ignorera den bäst du kan, ta ett djupt andetag och läs istället budskapet med kritisk blick.

Missa inte: Därför är spammet nästan omöjligt att skydda sig mot

Fråga dig själv varför företaget, organisationen eller myndigheten kan tänkas vilja kontakta dig. Är du kund, eller har du varit det? Har du – eller har du haft – något samröre med avsändarens verksamhet, tjänster eller produkter? Om svaret är nej kan du antagligen avfärda meddelandet redan här och gå direkt till steg 4.

Missa inte: Barn och unga blir lurade på nätet – dags för föräldrarna att ta ansvar


2. Analysera utformningen

De flesta professionella verksamheter har dedikerade skribenter, marknadsförare eller copywriters som skriver e-post- och sms-utskick. De begår (oftast) inte rudimentära brott mot det svenska språkets skrivregler i stil med "Du har ett obetald faktura", "Vi försök komma i kontakt med dig" eller "Vänligast följ länk." Många falska utskick antar ofta en påstridig, uppmanande och alarmistisk ton för att fånga din uppmärksamhet. Och även om bedragarnas språkbruk slipats markant på senare år tenderar små misstag fortfarande att slinka igenom.

Missa inte: 9 märkliga saker du inte visste om skräpposten

Gå även igenom de rent visuella intrycken – lågupplösta logotyper, fel färger och obekanta typsnitt är vanligt förekommande bland bluffmakare. Sist men inte minst kan du kasta ett öga på mejlets avsändaradress – i många fall skiljer sig visningsnamnet från den faktiska @-adressen.


3. Granska länkar och bifogade filer

Som regel ska du dra öronen åt dig när du får oönskad e-post innehållandes bifogade filer. Innan du verifierat avsändaren bör du inte under några omständigheter öppna eller ladda ned något som denne kommer släpandes med – de kan innehålla skadlig kod som körs så fort de hamnat på din dator.

Missa inte: Så undviker du att gå i nätfiskarnas lömska fällor

Falsk länk

Länkar bör du också vara försiktig med att följa. En första åtgärd för att kontrollera en länk är att hovra över den med musen. Leder adressen till rätt ställe? Exemplet ovan visar hur det kan se ut när någon försöker lura dig. Du kan också högerklicka på länken, kopiera den och köra genom exempelvis Nortons Safeweb-tjänst för att få en indikation kring dess äkthet.

Varning! Hackare gömmer skadlig programvara i vanligare filändelser


4. Ta till sociala medier

Många svenska företag och organisationer är duktiga på att informera när bluffmakare försöker utnyttja deras renommé. Kolla in den påstådda avsändarens Facebooksida för att ta del av eventuella varningar. Missa inte att läsa besökarnas inlägg – ofta kan du få reda på om någon annan också tagit emot ett misstänkt utskick från företaget i fråga.


5. Hör av dig till företaget

Har du fortfarande inte lyckats dechiffrera ett e-postutskick fungerar det alltid att höra av dig till meddelandets påstådda avsändare. Ofta kan de direkt säga huruvida kommunikationen är äkta eller ej. Telia, en särskilt hårt drabbad aktör, har till och med en sida där man listar aktuella bluffar i såväl text som bild. Skatteverket, Kronofogden och Postnord hör till andra flitigt utnyttjade avsändare och har järnkoll på aktuella bluffar och bedragare.


6. Sprid informationen vidare

Har du mottagit ett bluffutskick bör du varna såväl det utnyttjade företaget som vänner och bekanta i din närhet. Många bedragare jobbar stötvis med sina utskick, så om du tagit emot ett misstänkt sådant är risken stor att din näste också gjort det. Genom att informera det berörda företaget ökar du också sannolikheten att de tar problemet på allvar och vidtar åtgärder för att sprida varningen och jaga rätt på bedragaren.