Datorer ses ofta som en förbrukningsvara som efter ett par år har tappat stinget och måste bytas ut. Så behöver det inte alls vara – så länge ingenting går sönder tappar datorn inget sting alls, den fungerar precis som den gjorde när den var ny.

I stället är det ny mjukvara som ställer högre krav på hårdvaran. Nya operativsystem har exempelvis under lång tid nästan alltid behövt vassare datorer. Så är det inte riktigt längre – Windows 10 har samma systemkrav som Windows 7, som i sin tur många gånger gick att köra på en gammal XP-dator.

I teorin kan du alltså ofta fortsätta att använda en mycket gammal dator än, även med nyare system. I praktiken är det inte riktigt så, eftersom det inte alltid finns nya drivrutiner till gammal hårdvara.

Även de flesta nyare program fungerar med äldre datorer, eftersom inte heller programmen längre höjer sina krav för varje ny version. Det stora undantaget är spel, där det fortfarande gäller att de senaste och häftigaste spelen kräver den senaste hårdvaran. Främst gäller detta grafik och processorkraft.
 

Byt förgasare

Precis som med exempelvis motorer går det att bättra på fart och prestanda i en äldre dator genom att byta ut delar eller komplettera med nya. Det kan definitivt vara värt att räkna på om det lönar sig.

Det finns naturligtvis en gräns där kostnaden för att uppgradera inte motsvarar vad det ger i förbättrad prestanda och det är bättre att köpa nytt, men den varierar beroende på vad du vill uppnå. Och det finns dessutom en oerhört stor fördel med att slippa byta dator – du behöver inte börja om från början och installera och konfigurera allt på nytt. Dessutom är det givetvis en vinst för miljön att återanvända istället för att köpa nytt.

Uppgradera hårdvaran

Vissa åtgärder när det gäller hårdvaruuppgradering lönar sig ofta bättre än andra.

Vad ska du satsa på om du vill trimma datorn med ny hårdvara så billigt och effektivt som möjligt? Och vilka åtgärder är enklast? För en någorlunda händig person är det mesta i datorn hyfsat enkelt att byta eller komplettera, men den gränsen går vid moderkortet.

Om detta av någon anledning inte håller måttet, till exempel för att du vill byta till en processor som kortet inte klarar av, är det sällan värt kostnad och besvär. Det innebär nämligen att hela datorn måste rivas och byggas ihop igen på nytt. Kolla priserna för ett nyinköp i det läget.


För att uppgradera din stationära kan du behöva:

  • Två eller flera minneskretsar, prisexempel 600 kronor för 2 x 4 gigabyte.
  • Grafikkort, priser från 500 kronor till flera tusen.
  • Ssd, prisexempel 1 000 kronor för 250 gigabyte.
  • Processor, priser från 500 kronor till flera tusen.
  • Usb 3-kort, pris 300 kronor.
  • Gigabitnätverkskort, pris 200 kronor.


Varning – elektricitet!

Observera att datorkomponenter, särskilt minneskretsar, kretskort, processorer och liknande, är mycket känsliga för statisk elektricitet! Minsta urladdning kan göra permanent skada, och ofta en skada som inte märks mer än som tillfälliga fel.

Förvara alltid komponenterna i de speciella antistatiska påsar de levereras i och ta inte fram dem förrän de ska monteras. Ta aldrig i dem utan att vara ordentligt jordad, helst med ett antistatarmband. Arbeta på ett rent bord, helst i ett rum utan mattor.

Saknar du antistatarmband, ta tag i någonting som är jordat, en vattenledning, en radiator eller jordkontakterna i ett jordat vägguttag (det är helt ofarligt att vidröra de två metallblecken i uttaget) för att avleda de laddningar som finns i kroppen.