Köptips
Att tänka på när du köper stationär dator
När du köper en stationär dator är det väldigt många olika saker att hålla reda på. Olika priskrav, olika användningsområden och personliga prioriteringar gör att frågan om vilken som är den bästa datorn har lika många svar som det finns datorer.
De faktorer som du har att förhålla dig till varierar från extremt tekniska till mycket personliga, men alla kan vara lika viktiga. Här går vi igenom de olika faktorerna som är viktiga att tänka på.
En av de viktigaste anledningarna till att man väljer stationärt framför bärbart är att man kan få mer prestanda för pengarna. Eller, om du så vill, samma prestanda till en lägre kostnad. Vill du spela spel eller jobba med processorkrävande program och lagra stora mängder filer så kan du köpa en normalstor tower-dator och en stor lös skärm och få betydligt snabbare processor, mer minne och bättre grafikkort än vad du får med en bärbar i samma prisklass. Det beror dels på att processorer och chipset i den stationära datorn inte är den samma - här behöver inte tillverkaren ta hänsyn till brist på utrymme, svårighet med nedkylning och krav på extra låg strömförbrukning på samma sätt.
Den andra stora fördelen med de flesta stationära datorer är att de är lätta att uppgradera, bygga ut och öka funktionaliteten på. Kraven på datorer blir konstant högre och högre, och en dator med ett par tre år på nacken kan redan börja kännas seg och otillräcklig. Då finns det möjlighet att relativt lätt stoppa in mer minne, snabbare hårddisk, byta ut processorn mot en färskare eller uppgradera grafiken.
I en större stationär dator har du plats för så kallade instickskort, där du kan montera in elektronik med en mängd olika funktioner, allt från bättre ljud och spelgrafik till tv-mottagare eller extra externa portar. Nettop- och allt-i-ett-datorer är i det fallet mer lika bärbara, där du kanske kan byta ut minnet eller hårddisken, men inte så mycket mer.
En viktig fråga är givetvis hur mycket plats du har för din stationära dator. Måste den stå på skrivbordet? Då kanske en stor tower- eller htpc-låda kan vara otymplig. Här pratar en del tillverkare annat om "footprint", vilket översatt kort och gott syftar till den yta som maskinen upptar på bordet. En sff eller nettop har ett litet footprint och en allt-i-ett har ett nästan obefintlig, då den inte tar upp mer utrymme än den skärm man ändå behöver. Ju mindre datorn är i volym desto mer får man kompromissa med möjligheter till effektiv kylning, utbyggbarhet och topprestanda.
Med mycket utrymme kommer också möjligheten att utrusta datorn med extra mycket funktioner, anslutningar och tillbehör. Du får ofta plats för extra många hårddiskar och optiska enheter, moderkorten har generellt fler och mer varierat utbud av externa anslutningar, och med möjligheten till tilläggskort går det att bygga ut datorns funktioner på alla möjliga sätt. Vad du däremot av naturliga skäl ser mer sällan är stationära datorer med trådlösa funktioner som wi-fi, Bluetooth och 3G. Ska datorn stå på ett och samma ställe så är det oftast enkelt och ger ett bättre resultat att dra en fast nätverkskabel. Undantag finns givetvis, det går bra att hitta tilläggskort eller usb-anslutna enheter som ger datorn trådlöst nätverk och Bluetooth
Det här går hand i hand med prestanda. En snabb dator behöver mycket kylning och effektiva fläktar. Men med en stor datorlåda så finns det goda möjligheter att bygga stora men lågvarviga och därmed tysta fläktar. Även sådant som bra passiv kylning med stora kylflänsar och vätskebaserade kylsystem kan hålla processorn sval och ljudnivån nere. Ju större låda desto lättare att bygga tyst. Men datorstorleken är ingen garanti för tyst drift, läs på innan köp eller slå på den själv och lyssna om du har den möjligheten. Det finns numera kompakta nettopdatorer som visserligen inte är snabba, men som är ljuddämpade eller rental helt ljudlösa utan att kosta alltför mycket.
Slutligen har vi datorns påverkan på elräkningen och miljön. En högpresterande pc kan dra extremt mycket ström, utan problem upp emot 200-300 watt, de allra snabbaste specialbyggda gamer-datorerna ännu mer. Sitter man långa stunder framför den så ger det snart tydligt utslag. Nyare processorer (även på grafikkorten) har blivit bättre på att anpassa strömförbrukningen till användandet, och drar mindre när de används till annat än det mest krävande. Så en datorns effekt kan variera från två- till tresiffrigt, men även på sparlåga drar de flesta jämförelsevis mycket. Därför kan det vara bra att tänka efter vad du ska ha den till, och att vara noga med att inte låta den stå på och gå när den inte aktivt används.
De snabbaste datorerna får fler och fler processorkärnor. Idag har både AMD och Intel toppmodeller med sex kärnor. Dessa är dock inte konkurrenter till varandra, utan man ska se till prislappen – AMDs Phenom II X6 konkurrerar snarare med fyrkärkniga Intel Core i5 och Core i7-processorer, både sett till pris och prestanda.
I maj lanserade Intel en ny omgång ab Core i3, i5 och i7- processorer kallad Ivy Bridge. Dessa har precis som föregångaren Sandy Bridge alla ett fyrsiffrigt modellnummer. Startsiffram är nu 3 istället för 2. Till exempel Core i5 3450.
Datorer med Ivy Bridge-processorer dominerar i handeln just num och först i juni ska en ny generation släppas enligt Intel. AMD:s tyngsta kort just nu är plattformen Bulldozer och ett gäng processorer i den nya FX-serien. De finns med fyra eller åtta kärnor, har automatisk överklockning och som alltid från AMD en riktigt intressant prisnivå.
En annan trend som vi såg början på 2009 och som sedan växt sig allt starkare är allt-i-ett-datorer. Dessa datorer är inbyggda i en datorskärm, och har ofta dessutom pekfunktion. De är lite dyrare än vanligt, men innebär å andra sidan minimalt med krångel och onödiga kabeldragningar.
Lanseringen av Windows 8 i slutet av oktober innebar en storsatsning ifrån de större tillverkarna på allt-i-ett-datorer. De flesta släpper nytt med Windows8-anpassade pekskärmar. De flesta tillverkare drar också tillbaka sina tidigare allt-i-ett-datorer från marknaden, eftersom de inte fungerat lika bra med Windows 8. Var därför noga med vad det är du köper. Det kommer inte gå lika bra att uppgradera en allt-i-ett-pc med Windows 7 till Windows 8 som att skaffa en ny med Windows 8.
Slutligen ser vi allt fler och allt populärare nettop-datorer. Små, kompakta och billiga pc, som har tillräcklig prestanda för att surfa, jobba i Office och spela upp en och annan film. Men inte så mycket mer. I gengäld är de extremt strömsnåla och tysta. Ibland helt tysta då de inte ens har dvd eller hårddisk utan bara ssd.
10 saker att tänka på inför köpet
Jämför priser. Datorer är inte billiga, och du kan spara åtskilliga hundralappar eller ibland fyrsiffriga belopp på att se efter om andra butiker har samma dator till ett lägre pris.
Var kräsen. Det gäller att hålla koll. Nöj dig inte med vad säljaren säger, utan se till att vara påläst och förberedd med konkreta frågor och krav när du ger dig ut för att hitta rätt dator för dig.
Kolla upp reparationer och service. Olika tillverkare hanterar service av datorer på olika sätt. Vissa har lokal service medan andra skickar iväg datorn till verkstäder i Europa. Se efter hur garantivillkoren ser ut och hör efter hur service går till för just din dator. Tänk också på att det kan ta längre tid ju äldre datorn är.
Var noga med försäkringar. Tänk efter om du behöver de tilläggsförsäkringar och förlängda garantier som butikerna oftast försöker få dig att köpa. Jämför med din hemförsäkring och andra alternativ och räkna på premier, självrisk, och så vidare innan du slår till.
Räkna med värdeminskning. Ju dyrare dator du köper desto större blir värdeminskningen. En dator för 20 000 kronor är inte värd mer än en fjärdedel efter ett år, och nästan ingenting efter tre år.
Tänk på uppgradering. En bärbar dator kan inte uppgraderas like mycket och lika länge som en stationär. Men det finns faktiskt vissa böjligheter. Läs på och ta reda på om det går att byta ut hårddisk, minne med mera på datorn du är intresserad av.
Glöm inte de mjuka värdena. Allt är inte pris, vikt, batteritid och prestanda. Sådant som skärmkvalitet, ett bekvämt tangentbord och bra högtalare går inte att läsa sig till i specifikationerna. Sådant måste upplevas och var som är ”rätt” är mer en fråga om personligt tycke och smak.
Skydda din dyrgrip. Bärbara datorer är hyfsat tåliga, men inte hur tåliga som helst. En bra datorväska eller ett vadderat fodral kan vara skillnaden mellan trygghet och katastrof. Tänk också på att ta regelbunden backup på hårddisken, då just den är en av de mer stötkänsliga delarna i en dator.
Skaffa rätt tillbehör. Andra saker som kan vara vettiga att investera i är ett reservbatteri om du behöver extra driftstid. Eller en extra strömadapter om du har datorn på jobbet och hemma och inte vill bära med dig den. Extern mus och tangentbord kan också vara bra för ergonomin. Och så givetvis mobilt bredband.
Räkna med programmen. Skaffar du en bärbar dator så ingår oftast operativsystem, men ibland även andra program, som Virusskydd, MS Office eller Works, medieprogram och mycket mer som annars är kommersiella program som du betalar extra för. Är det saker du använder så har du säkert gjort en bra affär, annars kan det hända att det är en onödig extrakostnad, och att en likvärdig dator utan allt det extra kostar mindre. Det finns även gott om bra gratisalternativ - många hittar du i PC för Allas programbank!
6 sorters stationära datorer
TOWER. Den klassiska stor
a datorn på högkant. Här har du gott om utrymme inuti att stoppa in räknar vi också så kallade ”desktop”-datorer som är ganska vanliga på kontor. Det är i princip likadana, medgott om utrymme för kort och diskar. Skillnaden är att datorn ligger ned.
Pris cirka 3 000 – 40 000 kr.
SFF (Small form factor). En vanlig datortyp på företag, som börjar bli populära som skrivbords- eller vardagsrumsdatorer hemma. De är lite mindre än tower-datorer, men har alla funktioner – dvd, gott om anslutningar, och är lätta att öppna och underhålla. Men utrymmet inuti är mindre, du får bara plats för ett eller två små kort och ingen extra hårddisk.
Pris cirka 3 000 – 20 000 kr
NETTOP. Extra små datorer med för det mesta lägre prestanda (undantag finns) och mycket mindre möjligheter att själv meka. De flesta är helt slutna burkar, baserade på svaga men strömsnåla Atom-processorer och har ingen dvd-enhet. Bra som billig surfdator.
Pris cirka 3 000 – 15 000 kr
HTPC (Home theatre pc). Det här är datorer specialbyggda för tv-bänken eller stereohyllan. Ibland i stort chassi, ibland i mindre och kompakt. Det som utmärker htpc-datorer är designade chassin som ofta har specialfunktioner, som fjärrkontroll, inbyggd volymratt, equalizer, mediaspelare eller radio.
Pris cirka 3 000 – 40 000 kr
ALLT-I-ETT. Stationära datorer med inbyggd skärm har blivit allt mer populära under de senaste åren, inte minst med Windows 7 och genomslaget för pekskärmar. Det kan vara både snyggt och praktiskt att slippa dra kablar mellan dator och skärm.
Pris cirka 5 000 – 30 000 kr
HEMBYGGET. Inte en datortyp egentligen, men värd att nämna. I stället för att köpa en färdig burk är vi i Sverige bland de bästa i världen på att knåpa ihop våra egna datorer. Du köper helt enkelt de delar du vill ha, kanske använder en del gammalt, och sätter ihop din drömdator som man själv vill ha den.
Pris cirka 2 000 – 30 000 kr
Har du synpunkter på sajten? Kontakta sajtansvarig: Andreas Thors | Kontakta PC för Alla | Om cookies, personuppgifter & copyright