Mobiloperatörernas 9 vanligaste bluffar - så undviker du dem

Det går bra för mobiloperatörerna. Fler och fler svenskar har mobiltelefon, och vi ringer mer än någonsin. I dag finns det fler mobilabonnemang än det finns människor i Sverige, och tillsammans spenderar vi svindlande 16 miljarder kronor om året på att ringa mobilt! Men som kund är det svårt att välja rätt.

Som du ser på nästa uppslag finns det nästan 60 olika abonnemang, och prisskillnaden är stor. Månadskostnaden för den som ringer lite varierar mellan 47 kronor och 620 kronor – för samma tjänst! Ett av problemen är att mobiloperatörernas prislistor är svåra att förstå sig på, och att avgifterna är många. Öppningsavgift, debiteringsintervall, förhöjd månadsavgift och minimidebitering är några av de diffusa avgifter som är svåra att hålla reda på.

– Mobiloperatörerna är smarta. De sänker minutavgiften och höjer i stället andra avgifter, säger Anders Nyman på konsumentsajten Cint.

Han är en av dem som reagerar över mobiltelefonföretagens tricksande med avgifter, och han tror att kunderna som regel har svårt att förstå dem.

– Operatörerna slarvar med informationen till kunderna, säger Anders Nyman.

Han upprörs även över långa bindningstider, operatörslås och andra sätt att binda kunderna vid sitt abonnemang: – Detta försvårar naturligtvis rörligheten på marknaden, och är ännu ett smart sätt att tjäna pengar på för operatörerna.

Och det finns gott om smarta sätt. PC för Alla har granskat operatörernas villkor och prislistor. Här är de nio största bluffarna och tricken.

1. Öppningsavgiften rusar i höjden
En gång i tiden kopplade flitiga telefonister ihop telefonsamtalen genom att flytta sladdar. Det här var många decennier sedan, men operatörerna tar fortfarande betalt för att koppla upp ett samtal. När du ringer någon får du betala en så kallad öppningsavgift – oavsett hur långt samtalet är. Någon teknisk förklaring till den här avgiften finns inte – det kostar inte operatörerna något extra att påbörja ett samtal.

För ett par år sedan var öppningsavgiften 40 öre, men samtidigt som operatörerna med buller och bång sänkte sina minutavgifter höjde de i tysthet öppningsavgiften.

Hos de flesta bolag kostar det runt 70 öre, men som du ser i tabellen nedan tar de värsta tar hela 99 öre per samtal.

Är det en tillfällighet att ni sänker minutpriset, men höjer öppningsavgiften?
– Vi har lyssnat på våra kunder, och många tycker att det är bättre med en högre öppningsavgift och ett lägre minutpris, säger Tele2:s presschef Kristina Embring-Klang. Kunderna kan själva välja – vi har även abonnemang som är utan öppningsavgift.

2. Betala – trots att du inte ringer
När du köper bensin betalar du exakt för det du tar. Du multiplicerar bensinpris med antal liter. Samma sak gäller smågodiset i kiosken och grönsakerna i butiken.

När det gäller mobiltelefoni är det annorlunda. Här finns nämligen något som kallas för debiteringsintervall. Operatören Halebop har exempelvis en intervall på 60 sekunder. Det betyder att du betalar per påbörjad minut. Om du hamnar hos en telefonsvarare och lägger på efter en sekund måste du ändå betala för ett samtal som varar i en minut. Och du som ringer i 61 sekunder får betala för två minuter, alltså dubbelt så mycket som du har ringt för.

Varför måste era kunder betala för samtalstid de inte har förbrukat?
– Vi tycker att det är ett tydligare sätt att ta betalt. Vi marknadsför ju alla våra priser per minut, och då är det naturligt att ha ett debiteringsintervall på 60 sekunder, säger Gabriella Westin som är pr-ansvarig på Halebop.

3. Lång bindningstid
Det bästa för dig som kund är att byta mobiloperatör när det kommer något bättre abonnemang. Det bästa för mobiloperatören är att du behåller ett gammalt dyrt abonnemang. Det här är förklaringen till operatörslås och långa bindningstider, alltså att du inte kan byta abonnemang när du vill.

För några år sedan var många abonnemang bundna i tolv månader, men eftersom kunderna ogillade det tog många bort bindningstiden. Eller rättare sagt: Den döptes om till ”uppsägningstid”! Tele2 skriver med stora bokstäver att deras Knock-Outkund ”inte är bunden till någon abonnemangstid”, men i det finstilta framgår att uppsägningstiden är tre månader.

Betyder det inte att kunden faktiskt har tre månaders bindningstid?
– Nej, det är ingen bindningstid, det är en uppsägningstid, säger Kristina Embring Klang på Tele2. Det är inte konstigare än att du har uppsägningstid vid andra abonnemang.

4. Svårt jämföra priset
Att det inte går att få en mobiltelefon för en krona vet alla. Kravet har varit att kunden binder sitt abonnemang. Men den senaste tiden har det blivit vanligare med ”förhöjd månadsavgift”. Det räcker alltså inte att binda sig till en och samma operatör. Det tillkommer även en extraavgift på någon eller några hundralappar i månaden. Den här förhöjda månadsavgiften motsvarar som regel kontantpriset. I andra sammanhang kallas det här för avbetalning, men i mobiltelefonvärlden döljs kostnaden bakom en finstilt asterisk.

För att konsumenten ska kunna se hur mycket telefonen i verkligheten kostar har Konsumentverket och branschen enats om ett gemensamt jämförpris. Det kallas för ”minsta totalpris”, och innefattar kostnaden för telefonen, startkostnaden, den fasta månadskostnaden och alla andra obligatoriska kostnader under bindningstiden.

Problemet är att företagen gärna gömmer undan de här uppgifterna. I tv-reklamen flimrar informationen förbi i bara någon sekund, och i många butiker saknas den helt. En undersökning som PC för Alla gjort visar att varken Onoff, Computer City, Siba, El-Giganten eller Expert anger totalpriset i sin butiksmarknadsföring.

Varför uppger ni inte minsta totalpris i era butiker?
– Vi har informationen i våra reklamblad och de finns som säljstöd ute i butiken, säger Sibas informationsansvariga Sara Widman.

5. Dyra abonnemang består
De senaste åren har alla mobiloperatörer sänkt sin minutavgift. Problemet är att prissänkningen gäller nya kunder. Gamla trogna kunder får inte alltid del av den.

Skaffade du dig exempelvis ett Joker-abonnemang från Tele2 för ett par år sedan låg minutavgiften på fyra kronor. I dag har Tele2 abonnemang för 69 öre i minuten, men om du inte gör någonting har du kvar det gamla, höga priset. Som konsument måste du alltså hålla reda på prissänkningar – och själv kontakta din operatör.

Varför sänker ni inte priset med automatik?
– Vi informerar kunderna när vi kommer med nya abonnemang, men vi ändrar inte automatiskt, säger Kristina Embring- Klang på Tele2. Det finns kunder som vill ha kvar sitt gamla abonnemang.

6. Olagliga räkningar
Den 1 januari i år kom det nya regler för hur en telefonräkning ska se ut. Myndigheten Post- och telestyrelsen kräver exempelvis att öppningsavgiften ska särredovisas och att debiteringsintervallen ska anges. Att öppet visa för kunderna hur mycket avgifter mobiltelefonbolagen tar är knappast lockande, och just nu är det ingen av de stora operatörerna som följer reglerna och skickar ut lagliga räkningar.

Varför skickar ni inte ut lagliga räkningar?
– Vi arbetar för att kunna uppfylla PTS krav under hösten 2007. Anledningen till att vi inte gör det i dag är att vi inte har systemstöd för att få med alla uppgifter, säger Iréne Krohn på Telias presstjänst.

7. Den dolda månadsavgiften
”Du betalar ingen månadsavgift” förklarar Tele2 i reklamen för sitt Knock-Outabonnemang. Konkurrenter som Djuice och Halebop säger samma sak. Men den som studerar det finstilta ser att det finns en så kallad minimidebitering. Även om du inte använder telefon måste du betala en fast summa.

Tidigare erkände operatörerna att det här faktiskt var en fast månadsavgift med ringpott. Nu kallas det i stället ”ingen månadsavgift”.

Varför säger ni att Knock-Out inte har månadskostnad när kunden alltid måste betala 69 kronor i månaden?
– De flesta Knock-Out-kunder ringer för mer än 69 kronor, och då blir det ingen månadsavgift, säger Kristina Embring-Klang på Tele2.

8. Utlandssamtalen är dyra
Trots att digital information inte bryr sig om några gränser är det svindyrt att ringa mobilt till utlandet. Telia tar exempelvis 59 öre i minuten inom Sverige, men 5:50 kronor till andra EU-länder.

EU-kommissionen har undersökt frågan och kommit fram till att det inte finns några tekniska förklaringar till de dyra utlandssamtalen.

EU-kommissionären Viviane Reding föreslår nu ett maxpris på 4:50 kronor per minut.

Med tanke på att telefonbolagen blir allt mer internationella blir de höga kostnaderna förstås extra egendomliga. Teliasonera är exempelvis ett svensk-finländskt bolag, men om kunden bor i Helsingfors i stället för Stockholm blir samtalet åtta gånger så dyrt.

Hur kommer det sig att skillnaden är så stor?
– Samtal till utländska mobiler är förenat med en högre kostnad än vad motsvarande nationella mobilsamtal är, säger Iréne Krohn på Telias presstjänst.

9. Avstängd mobil kostar pengar
För den som åker utomlands är mobilens röstbrevlåda smidig. Att det kostar att lyssna av den är naturligt, men vad många inte vet är att det även kostar att ta emot meddelandet. Om någon talar in ett meddelande får du betala minutavgift under tiden det talades in – även om du har stängt av mobilen. Du betalar både för att ta emot samtal i utlandet och kostnaden att ringa från utlandet till mobilsvarsservern i Sverige.

Kostnaden beräknas i det land där du senast hade mobilen påslagen. Om du glömmer att slå på din mobiltelefon när du kommer hem till Sverige får du alltså betala utländsk minutavgift för alla inkommande meddelanden tills du slår på mobilen.

Hur gör jag för att slippa det här?
– Ett bra tips är att koppla ur mobilsvaret under utlandsvistelsen. För att göra det hos Telia ringer du upp mobilsvar (ring 133). När du fått svar, tryck först 2, sedan 5, förklarar Iréne Krohn på Telia.

Läs mer

• Steg för steg: Så pressar du priset på din mobilräkning