En dators delar inne­håller bland annat bly, kvick­silver och plaster som är svåra att bryta ned. Delar som har en förödande effekt på oss själva och vår miljö om de inte hanteras på rätt sätt. Elektronikmarknaden växer. Och med ökad produktion och växande sopberg kommer utsläpp som skadar människor, djur och natur.

Det är när det slarvas med produktion och återvinning som datorer utgör störst fara mot miljön. En studie Greenpeace gjort visar att grund- och avloppsvatten i industriområden där datorer tillverkas i Kina, Mexiko, Thailand och Filippinerna, innehåller spår av bromerade flamskyddsmedel och plastmjukgörande ftalater. ­Bromerade flamskyddsmedel används för att minska elektronikens brandrisk, men utgör vid för höga halter ett hot mot bland annat människans fertilitet. Ftalater i höga doser kan i sin tur ge lever- och foster­skador.

Henrik Pedersen är toxikolog vid Greenpeace i Danmark. Han ser ett stort problem i att uttjänt elektronik från hela världen exporteras till Asien där det inte finns någon kontroll av hur det behandlas. Det är inte ovanligt att barn monterar ned datorerna för hand på stora avfalls­platser, där elektronikskräpet ligger direkt på marken.

– De människor som arbetar med produkten skadas av detta och farliga ämnen läcker ut på jorden och i dricksvattnet, säger ­Henrik Pedersen.

Slarv med återvinning
När sophanteringen fungerar separeras ­datordelarna för att återvinnas. Ett kretskort, som innehåller många tungmetaller, smälts ned i en ugn. De farliga ångorna som frigörs tas till vara och metallerna kan sedan åter­vinnas.

Det är när det slarvas med återvinningen som problemen uppstår. Tungmetallen bly återfinns i till exempel lödningar i delar som datorers kretskort.

– Bly är en mycket flyktig metall, så det behövs inte mycket värme för att det här blyet ska smälta och förångas. Då har du med detsamma ett mycket farligt utsläpp, säger kemisten Ulf Rick som jobbar på Kemikalieinspektionen.

Lag om avveckling
De senaste femton åren har datorers påverkan på miljön uppmärksammats, vilket har lett till flera förändringar i produktion och lagstiftning.

EU antog i juli 2006 en ny lag, det så kallade Rohs-direktivet (Restriction of hazardous substances). Det reglerar vilka halter av miljöfarliga medel som får finnas i datorprodukterna samt listar vilka som ska avvecklas.

– Det är ett bra steg på vägen, säger ­Henrik Pedersen om Rohs-direktivet. Men det är bara i EU lagen gäller och vi vill också se på det ur ett globalt perspektiv. EU:s lagstiftning är ett exempel på hur man kan förbättra i andra delar av världen.

Miljöanpassningen tar flera år
Kraven på miljöanpassade datorer har ­kommit från aktörer oberoende från datorbranschen. TCO:s märkning har till ­exempel minskat andelen bly i datorerna drastiskt. TCO-loggan samsas med andra miljömärkningar som Svanen och Energy Star. Det har blivit betydelsefullt för tillverkarna att uppfylla kraven som ställs för att få märka sina produkter med dessa symboler.

De datortillverkare PC för Alla varit i kontakt med är alla ense om att miljöanpassade datorer är viktigt och något det jobbas aktivt med. Främst är det avskaffandet av bromerade flamskyddsmedel, en miljö­anpassad åter­vinning av produkterna och en effektivare energiförbrukning som ­ligger högt på agendan.

Just energisnåla datorer är viktigt. Om datorn på ditt jobb står i stand by-läge efter arbetstid samt på helgerna kräver den i snitt 11,8 kilowatt­-timmar i veckan. Det motsvarar 1,3 kilo koldioxid på en vecka. På ett arbetsår ­räknat på 48 veckor blir det 62,4 kilo ­koldioxid från bara en dator, vilket är ­jämförbart med en bilresa på 41 mil.

Forskning kring att ta fram nya, bättre datorer bedrivs i branschsammanslutningar. Datorproducenterna bidrar också med pengar till oberoende forskningsanstalter alternativt ­förser dem med produkter att göra tester på. Men det tar tid att anpassa datorerna till mer miljövänliga alternativ. Testerna kan ta flera år.

– Att byta ut ett ämne ger ofta en kedjeeffekt. Det är inte så enkelt som att ta bort ett ämne och ersätta det med ett annat, man måste se att det verkligen fungerar. Och framför allt måste egenskaperna hos det nya ämnet vara en miljövinst, annars är det ­fullständigt onödigt, säger Marcus Albers, miljöchef på Dell.

Han ger som exempel när de fasade ut bly
ur kretskortens lödningar. Det nya ämnet visade sig ha mycket högre smältpunkt. Det innebar att de övriga komponenterna inte klarade av den höga värmenivån som krävdes när man lödde.

– Vi kan inte byta ut ett ämne mot ett annat och samtidigt göra våra produkter sämre. Funktionen måste vara minst densamma, fortsätter Marcus Albers.

Det är erfarenheter som delas med HP.
– Alla nyheter och produktförändringar kräver noggrann utredning. Och framför allt måste man vara nog så kritisk mot de så kallade substituten. Det är en paradox att miljömärkningen förbjuder väl undersökta plaster medan knappt undersökta alternativ godkänns, säger Hans Wendschlag, miljöchef på HP i Norden.

Svanen-märkning av datorer
Fujitsu Siemens började 1996 att märka några av sina datorer med Svanen. Till­sammans med Svanen hade det tagits fram kriterier kring hur en miljömärkt dator skulle utformas. Fokus låg på att skapa en energisnål dator utan bromerade flamskydds­medel i höljet. Halterna av tung­metaller, som till exempel bly, skulle vara låga. Nu har företaget flera modellserier med ­Svanen-märkta bildskärmar och stationära och bärbara datorer på marknaden.

– Det finns fortfarande kvar bromerade flamskyddsmedel i mönsterkort men där har EU gjort en riskbedömning och kommit fram till att det inte utgör ett stort problem, säger Björn Simons.
Han är konsult inom miljö och säkerhet och arbetar med Svanen-märkningen på Fujitsu Siemens.

De flesta bromerade flamskyddsmedlen har i och med EU:s lagstiftning förbjudits och börjat ersättas med så kallade fosfat­baserade flamskyddsmedel. Det har gjorts i Fujitsu Siemens Svanen-datorer.

Finns alternativ till bly och plast
På Dell har de jobbat i flera år med att fasa ut de hälsovådliga ämnena ur plast­delar i företagets olika komponenter och produkter.

– Vi har satt som mål att fasa ut alla ­bromerade flamskyddsmedel och PVC i våra produkter före slutet av 2009. Då pratar vi inte bara om att fasa ut ur kretskorts­laminat utan också komponenter på moderkort och så vidare, säger före­tagets miljöchef Marcus Albers.

Också bly till lödningar går att ersätta med det mindre farliga alternativet vismut. Kvicksilver, som använts i bakgrundsbelysningen i skärmarna till bärbara datorer, har bytts ut mot led-teknikens små lysdioder. Även plast som den ser ut i dag, svårnedbrytbar för miljön, kan komma att ge vika för ur miljösynpunkt bättre alternativ.

På HP har man undersökt möjligheten att använda sig av bioplaster och det har tagits fram en prototyp av en skrivare med ett hölje av plast baserad på stärkelse. Även Fujitsu Siemens har tittat på alternativ till dagens plaster.

– Plaster består ju av olja men vi har tittat på andra material. Ett av våra moderbolag, Fujitsu, har tagit fram prototyper där nya sorters plaster faktiskt är hyfsat lätt nedbrytbara i naturen, berättar Björn Simons.

Vilka miljöanpassade egenskaper fram­tidens datorer kommer att ha återstår alltså till stor del att se. Men ett är säkert. Miljötänkandet kring elektronik är här för att stanna.


Läs mer
Här är tre mer miljövänliga alternativ som är på gång
Greenpeace rankar: Nokia bäst och Panasonic sämst

Alla artiklar om miljön och klimathotet – pcforalla.se/miljo

Fakta

När datorn återvinns plockas den isär och komponenterna återanvänds. Kretskort som innehåller farliga ämnen bränns upp i stora smältugnar. Där oskadliggörs farliga gaser och tung­metaller separeras för att användas på nytt.
När återvinningen eller produktionen missköts kan ämnena läcka ut och skada det bräckliga ekosystemet – och komma in i våra kroppar.
Här kan du se vad din dator innehåller och hur dessa ämnen påverkar dig.

Bromerade flamskyddsmedel

Finns i plasthöljet och i kretskort.Skyddar datorn från att fatta eld. Ämnet kan läcka från elektronikskrot eller frigöras vid förbränning. Det är särskilt skadligt för fertiliteten och vattenlevande organismer. Kan bytas ut mot fosforbaserade flamskyddsmedel som anses mindre farliga.

Kvicksilver
Finns bland annat i lamporna som lyser upp skärmen.
Om tillsynen är dålig kan kvicksilver spridas genom vatten och luft och förgiftar framför allt fisk. Hos människor skadar kvicksilver centrala nervsystemet. Kvicksilvret i skärmen i bärbara datorer har på senare tid kunnat bytas ut mot led-teknik.

Kadmium
Finns i batterier, främst i bärbara datorer. Kadmium kan plockas ur batterier för att användas på nytt. Växter tar lätt upp kadmium genom rotsystemet. Hos människan orsakar det ­njur- och leverskador samt benskörhet. Ett alternativ till ­kadmiumbatterier är metall­hydrid- eller litiumbatterier.

Bly
Finns i lödningar. Bly sprids främst genom luften vid avfallsförbränning. Lavar, mossar och vattendjur är speciellt känsliga. Hos människan orsakar bly foster- och njurskador samt skador på centrala nervsystemet. Bly kan bytas ut mot exempel-vis vismut.

Plast
Finns i datorns plasthölje samt i kablar. Inne­håller en rad farliga ämnen, till exempel PVC, ftalater och dioxiner. Vid förbränning kan ämnena läcka ut som gaser och är speciellt skadliga för vattenlevande djur. Ämnena orsakar cancer och fosterskador. Det forskas på framställning av biologiskt nedbrytbar plast.

TCO
Fackföreningen TCO har sedan 1993 certifierat märkning av bland annat bildskärmar, datorer och tangentbord, men också mobiler och kontorsmöbler. Det finns fler än 7 000 certifierade bildskärmsmodeller på marknaden. För att en datorprodukt ska få TCO-märkning ställs det krav
på strålnings­-nivåer, bildkvalitet, miljöanpassning och energi­snålhet.

Svanen
1989 infördes Svanen som en gemensam miljömärkning för Norden. Kriterierna för att få en Svanen-licens utarbetas i samråd med experter från näringsliv, olika miljöorganisationer och myndigheter. Svanen ställer krav på varan från produktion till återvinning. Allt från energi- och resursförbrukning och utsläpp till reglering av miljöfarliga ämnen i produkten kontrolleras. Förutom elektronik märks exempelvis möbler och tvättmedel med Svanen.

EU-blomman
Blommanmärkningen är EU:s motsvarighet till ­nordiska Svanen. Sedan 1992 kan EU-blomman ges till persondatorer med låg miljöpåverkan. Krav ställs på produktens energisnålhet, att det ska finnas ett program för återvinning och att farliga ämnen i produkten ska vara så få som möjligt.

Energy star
Energy star är en statlig amerikansk certifiering för att visa konsumenten att en produkt uppfyller uppsatta krav på energisnålhet. 1992 märktes de första datorprodukterna och nu om­fattas även annan elektronik samt byggbranschen.