Ett batteri består av olika delar, och principen är alltid densamma. Det finns en anod och en katod, alltså en pluspol och en minuspol. Beroende på användningsområde används olika typer av katod- och anodmaterial. De gamla brunstensbatterierna använder till exempel zink som anodmaterial och kol- och mangan­dioxid som katodmaterial. Moderna litiumbatterier använder just litium som katodmaterial.

Mer intressant är vad de olika materialen ger för effekter. Brunstensbatterier kan till exempel börja rosta, och dessutom läcka äckligt guck som smakar sur banan och är väldigt giftigt.

Litiumbatterier har en så hög cellspänning (hög spänning per mängd batteri) att batteriet kan avge gaser när det kortsluts – gaser som kan börja brinna eller till och med explodera. Bilbatterier kan börja läcka vätgas som är ruskigt explosivt.
Utöver batterier till hushållselektronik finns ett tjugotal andra batteriprinciper, till exempel ackumulatorer som används till radiostyrda flygplan. De är konstruerade för att ge ifrån sig maximal laddning under kort tid, medan batterier till elektronik är gjorda för det motsatta – låg laddning och spänning under lång tid.

Här granskar vi sju påståenden om batterier och avslöjar om de är sanna eller falska.

1. Batterier måste laddas ur helt innan man laddar upp dem igen – annars blir batteriet utslitet i förtid
SANT! Batterier lider av något som kallas ”minneseffekt”. Om ett batteri inte laddas ur ordentligt, utan kanske bara till hälften och sedan laddas fullt igen, så bildas mikroskopiska kristaller på elektroderna inuti batteriet. Det minskar den effektiva elektrodytan, vilket leder till lägre laddningskapacitet. En del kristallbildning går inte att undvika, men genom att ladda ur batterierna helt åtminstone då och då minimeras kristallbildningen. Ett nickel­kadmiumbatteri bör laddas ur helt minst en gång i månaden. Ett nickelmetall­hybridbatteri klarar sig i tre månader. Moderna litium- och litium­jon­batterier påverkas dock inte alls, eller så lite att det knappast påverkar livslängden. Att litiumbatterier ändå slits ut beror på kemisk utslitning.


2. Lägg dina urladdade batterier på elementet så håller de ett tag till

SANT! Låg temperatur minskar laddningsavgången och hög temperatur ökar den. Så om batteriet nästan är slut kan du öka laddningsavgången genom att värma det och på så sätt få ut lite extra kräm. Det ska påpekas att det inte handlar om att trolla in mer ström i batteriet, utan det du gör när du värmer batteriet är att öka urladdnings­hastigheten. Du får mer ström under en kortare tid. Men i vissa fall är det förstås att föredra framför att ha ett batteri som inte orkar driva din apparat alls.

3. Batterierna håller längre i kylskåpet
SANT! Batterier släpper hela tiden ifrån sig laddning, och ju kallare det är desto mindre laddning lämnar det ifrån sig. Ska du lagra batterier länge kan du stoppa in dem i en plastpåse och lägga dem i frysen. Se bara till att påsen sluter helt tätt. Syftet är att det inte ska bildas kondens inuti batteriet. Men ”stoppa in i frysen”-tekniken är ett dubbeleggat svärd. Eftersom laddningsavgången minskar i låga temperaturer så minskar den på samma sätt när du väl vill ha ut strömmen. Ett djupfryst batteri orkar knappast driva din elborr eller din transistorradio. När du väl ska använda batteriet krävs det alltså framförhållning då det måste värmas upp till rumstempe­ratur.


4. Alkaliska batterier kan explodera om de laddas upp

FALSKT! Den kemiska processen i ett alkaliskt batteri (engångsbatteri) går egentligen inte att reversera (vända på) utan vidare, och i praktiken passar de flesta batterier dåligt för återuppladdning. De blir för varma, och då spricker så småningom tätningen och elektrolytet, potassiumhydroxid, rinner ut. Speciellt Duracells batterier har dåligt rykte i det här sammanhanget. Men det går, med lite kemiska och matematiska grund- kunskaper och en smula "perkele". Först och främst måste batteriet laddas upp med batteriets cellspänning, exempelvis 1,5 volt. För att ta reda på laddningstiden delar du batteriets kapacitet i amperesekunder (eller coloumb) med kraftkällans amperetal. Alltså; kapaciteten (k) delat med antalet ampere (a) är lika med laddningstiden (t): t=k/a.

5. Använd inte batterier när det är kallt ute – då tar de slut snabbare
SANT! Batterierna håller visserligen laddningen under längre tid, men de förbrukas snabbare när de väl används, eftersom motståndet i cellerna ökar i samma takt som temperaturen sjunker.

Har du gjort lumpen har du antagligen fått lära dig att förvara radiobatterierna i innerfickan på vapenrocken vintertid. Försvars­makten har till och med tabeller för hur mycket kortare driftstiden blir i olika tempe­raturer. Går du runt med en mp3-spelare när det är kallt ute kan du tjäna upp till en
tim­mes lyssningstid genom att ha spelaren innanför jackan än i bältet eller i en kall ytterficka.

6. Batterier som kortsluts kan explodera
SANT! Men det är extremt ovanligt, och rör sig uteslutande om litiumbatterier. Sådana batterier har ett mycket högre energiinnehåll än vanliga batterier, och ju högre cellspänning desto större krafter sätts i rörelse om polerna kortsluts. Fast risken är liten. När Nokia i somras återkallade 49 miljoner mobilbatterier så var det för att de fått in ett antal rapporter om att batterierna hoppade ur laddaren om de kortslutits och expanderat av värmen. Men det finns bara ett par kända fall där batterierna exploderat, och då rörde det sig sannolikt om pirattillverkade batterier. Risken för att din mobiltelefon ska brinna upp i kavajen är alltså en på flera miljoner.

7. Batterier fungerar olika bra – trots att de är av samma typ
SANT! Precis som när det gäller alla andra produkter så sker tillverkningen på olika sätt i olika fabriker. Ju högre kvalitet på råmaterial och sammansättning, desto bättre batterier.

Så stora är skillnaderna mellan olika typer av batterier (pdf):

Rättelse av IDG.se: Punkt 4 var en dublett av punkt 3, detta är nu åtgärdat.

Fakta

Alkaline. Alkaliskt batteri på svenska.

Batteri. Egentligen betyder ordet ”ett helt batteri av strömceller”. Och pratar vi om uppladdningsbara batterier är den korrekta benämningen ”ackumulator”. Den gemensamma nämnaren för alla batterier är att de är en konstruktion för att omvandla lagrad kemisk energi till
elektrisk energi.

Cell. Den minsta delen i ett batteri.
Omfattar katod, anod och elektrolys­material. Mer avancerade batterier består av många celler.

NiCd. Nickel och kadmium.
Nickelmetallitiumjonalkalihybrid. Något sådant finns inte, men de olika beteckningarna är förvirrande. Olika material används till katod, anod och elektrolyt beroende på användningsområde.

NiMH. Nickel och ett hybridmaterial.

Reversera. Vända på.

Wh/kg. Wattimmar per kilo. Så mycket energi du kan lagra i ett kilo batteri.