Electrolux är på dekis
Vän av ordning noterar säkert att vi redan testat Electroluc Trilobite 2.0, i PC för Alla nummer 8-2004. Fyra år har gått, och den enda vidareutveckling vi ser är en ny metallicfärg och ett lägre pris. Tyvärr är det fortfarande för högt.

Trilobiten är äldst i testkvartetten, och det märks. Navigeringen sker med ultraljud, och det klickar och knäpper som under en högspänningsledning mest hela tiden. Du vill inte vara i lägenheten längre stunder om dammsugaren är på, och vår fyrbenta, pälsklädda testmedlem blir märkbart besvärad av ljudet och kör in huvudet under en kudde.

Vi stör oss också på ljudnivån, som är testets högsta. Det låter i princip som om en vanlig dammsugare, och när man nu tänker på att varje rum tar en timme att städa blir man glad över att Trilobiten åker på laddning relativt ofta.

Sugeffekten verkar vara bäst i testet, vår testprodukt klarar sand och mannagryn bäst av alla. Däremot är storleken en begränsning; Trilobiten åker inte in under soffan och fastnar flera gånger mellan stolsben. Trots det verkar själva navigeringen vara den effektivaste; det är riktigt spännande att se hur den åker runt och mäter upp rummet innan städningen börjar.

Kul leksak? Javisst. Men för 9 000 kronor hade vi gärna sett att det blivit rent också.

 (4 av 10)


Usel Exido bäst i soptunnan
Exidos modell Robotic Vacuum Claener är testets billigaste, men också den sämsta produkten. Dammsugaren är plastig, stor och ful – och nej, i detta fall är inte utseendet någon smaksak. Dessutom är den rätt högljudd och det värsta av allt: varje gång man startar den den tvingas man utstå en melodislinga av samma kvalitet som återfinns i sådana spelande födelsedagskort, fast med tio gånger högre volym.

När själva dammsugningen börjar är vi alltså redan på dåligt humör, och inte blir det bättre av att tvingas närvara vid den så kallade städningen. Arbetsmönstret är ointelligent och ser helt slumpat ut, ungefär som de där leksaksbilarna du hade som liten som åkte rakt fram och vände när de stötte på hinder. Vi har inte kartlagt detta vetenskapligt, men det känns inte omöjligt att Exidon efter tre timmars sightseeing i ett rum fortfarande inte bearbetat hela golvytan.

Inte för att det gör någon skillnad; städeffekten är under all kritik och endast de enklaste sakerna städas bort. Ett par dammråttor, lite müsli, några brödsmulor. En rolig detalj är den medföljande fjärrkontrollen som kan användas för att styra Exidon manuellt. Rolig, eftersom dammsugaren åker snett även när vi trycker på “forward”-knappen.

Nej, vi kan faktiskt inte se något vettigt användningsområde för denna produkt. Visst är den billigast, men för samma pengar får du en grym, vanlig dammsugare. En sådan som faktiskt lämnar ditt hem renare än det var innan du började dammsuga.

 (2 av 10)


Roomba 560 nästan acceptabel
Amerikanska iRobot är nog den tillverkare som satsar hårdast på robotstädning för hemmabruk, och har flera modeller i sortimentet - även för våttorkning av golv och poolrengöring. Roomba 560 hör till de lyxigare dammsugarmodellerna, och vi blir lite imponerade av de två små infraröda klotsarna som ligger i paketet. Dessa ställs på golvet och kan antingen användas för att skapa virtuella väggar, till exempel sättas i dörröppningen till ett rum Roomba inte får åka in i, eller som “virtuella fyrar”.

Det senare innebär att du sätter ut dem i dörröppningar, och på så sätt markerar var rum börjar och slutar. Gör du så, städar Roomba färdigt det första rummet innan den går till nästa, i stället för att åka runt i hela lägenheten.

Roomba har några olika städprogram, där “fläck”-läget innebär att dammsugaren åker runt i en spiral. Tanken är att du ska kunna ställa ut den på golvet om du just råkat ha ut smuts på en avgränsad yta, men vad skulle det vara? Blomjord, sand, smulor eller grus från ytterskor är sådant som Roomba ändå inte fixar.

Ett annat irritationsmoment är den lilla roterande borsten, som i bästa vägverketstil sopar sig fram längs väggar. Allt som hamnar på rätt sida borsten åker in under dammsugaren, jättebra. Allt som hamnar framför borsten skjuts iväg med hiskelig fart. Mindre bra. Detsamma gäller utblåset, som blåser iväg dammråttor till redan städade områden. De dammråttor som dammsugaren ändå tar hand om fastnar snart i borstarna, och manuell rengöring blir nödvändig.
Trots allt är Roomba testfavoriten. Den är inte lyxigast eller tystast, men den är lägst och kommer in under soffan som ingen annan klarar. Dessutom är städresultatet bäst. Eller kanske rättare sagt: minst dåligt.

 (5 av 10)


Svindyr Siemens är åtminstone tyst
Siemens Sensor Crusier går på knock med häftigaste namnet och coola funktioner. Och dessvärre även ett matchande pris.

Den coola funktionen består i en skön basstation, som inte bara laddar dammsugaren utan även tömmer den. Inget pillande på undersidan, inga små plastfack som ska öppnas, utan en rejäl dammsugarpåse som byts. Förresten är det här inte bara bekvämt, utan gör också att dammsugaren kan städa en mycket större yta – blir den full är det ju bara att docka med basstationen. Nackdelen är att basstationen måste stå framme, och även om den inte är ful så är den definitivt ett förfulande inslag i de flesta hem. Och så tar den upp en del golvyta.

Siemens anger ljudvolymen till endast en decibel lägre än Electrolux, men i vårt test var skillnaden enorm. Siemens är testets tystaste dammsugare; du behöver med andra ord inte evakuera familjen för att det är städdags. Däremot låter tömningen en hel del, och vi gissar att det är den som ljudspecifikationerna avser.

Sensor Cruisern är minst i testet, och också den som tar sig runt smidigast i lägenheten efter Roomban. Roomban har lite bättre framkomlighet, men Cruisern verkar kunna analysera ytan effektivare och kommer även ihåg bättre hur den åkte vid olika platser. Vi blev till exempel väldigt imponerade vid en svår passage som krävde många vridningar: när den väl tagit sig igenom (vilket tog en bra stund) hade den också lärt sig hur vägen gick – nästa gång den kom fram till hindret passerade den det blixtsnabbt.

Siemens modell är utan tvekan den häftigaste damsugaren, men det motiverar inte ett pris på tio tusen. Även om du har pengarna och vill vara värst i kvarteret återstår nämligen ett problem: Grannarna med sina gamla dammsugare kommer att ha renare hemma.

 (4 av 10)



Detaljer om robotdammsugarna



5 andra städrobotar

Irobot Scooba
Liten städrobot som inte dammsuger utan våttorkar golven. I stället för vanligt vatten används en speciell rengöringsvätska, och konstruktionen gör att endast ren vätska kommer i kontakt med golvet. Smuts och använd vätska samlas i en annan behållare och töms ut efter användandet.

Irobot Verro
Om du har en pool vet du att den bildas en del beläggningar på botten som måste tas bort med jämna mellanrum. Verro är en liten robot som fixar detta helt själv, släpp bara ner rackaren i vattnet och låt den köra runt på botten. Den städar botten och filtrerar samtidigt vattnet i hela bassängen.

DCBA-Elefanten
En fascinerande produkt som gjort succé i Japan sedan den introducerades i våras. Denna degenererade Babar städar nämligen urinoarer på herrtoaletter på ett för städpersonalen mindre otrevligt sätt. Används flitigt på bland annat Kobe internationella flygplats.

Figla
Grovdammsugare för rejäla tag! Denna japanska robot klarar även trottoarkanter lika bra som sneda eller lutande ytor, och använder en mängd tekniker för navigeringen (utlraljud, infrarött, gyron, tankeläsning...). Batteriet räcker som bäst i två timmar, men då har den också hunnit städa två tusen kvadratmeter.

Rör-robot

Tycker du om det friska luftdraget från luftkonditioneringen på jobbet? Vi med. Men för att luften inte ska bli dammig och unken gäller det att ventilationstrummorna är rena. I mindre installationer kan detta göras manuellt, men har du en skyskrapa att damma av överlåter du med fördel jobbet till en liten krabat som denna, som gladeligen åker runt i luftrören och fejar.

Fakta

Vi har inte mätt upp sugeffekt vetenskapligt, utan testat dammsugarna i en normal hemmiljö för att se hur de helt enkelt klarar sig under praktisk användning.
Dels har vi använt dammsugarna “normalt”: låtit dem gå lösa en åt gången och noterat hur de beter sig och hur väl de städar. Dels gjorde vi ett lite hårdare test med en avgränsad yta på fyra kvadratmeter där vi spred ut mannagryn, müsli, ett par teskedar mjöl, samt en näve sand och grus. Ingen av dammsugarna gav ett tillfredsställande resultat – när testet var över blev vi tvungna att dammsuga upp resterna manuellt med vår vanliga dammsugare.