Möjligheterna att få veta mer om en jobbkandidat är i dag större än någonsin. Via Google och nätverkssajter som Facebook och Linkedin kan arbetsgivaren ta reda på mer än vad som står i den sökandes CV. PC för Alla frågade två experter om vad du ska leta efter.
– De senaste åren har det kommit fler pusselbitar att pussla med, säger den professionella rekryteraren Daniel Målberg.
Han driver rekryteringsfirman Intip som hjälper företag att hitta folk med en rad olika yrkesprofiler, från lokförare till it-experter, chefer och säljare.
Daniel Målberg använder regelmässigt internet för att bilda sig en bättre uppfattning om de kandidater som är aktuella för ett jobb.
– En viktig sak du kan hitta är var personerna jobbar i dag, vilket jag inte alltid vet från början. Och det är väldigt relevant vad de har för tjänst i dag.
Daniel Målberg tycker också att man har stor nytta av sociala nätverkssajter som Facebook och Linkedin. Linkedin är en yrkessajt där medlemmarna berättar vad de har för utbildning samt arbetserfarenhet och vad de jobbar med för närvarande. De skapar också synliga kontakter med nya och gamla bekanta och kollegor.
Facebook är en mer privat sajt och under 2008 har allt fler börjat spärra sina Facebook-profiler för okända läsare, berättar Daniel Målberg, vilket begränsar mängden av information du kan få tag i där.
– Men Linkedin har en CV-funktion som är hjälpsam. Där kan du se personens hela meritförteckning.
Festbilder ett plus
En annan sak Daniel Målberg brukar titta på är hur många kontakter en person har i sitt nätverk på Linkedin.
– Särskilt om du ska rekrytera exempelvis en säljare. Om en person har 150 personer i sitt kontaktnät tyder det på ett nätverkande anlag.
Även bilder från kändisfester anser Daniel Målberg är ett plus. I storstäderna finns det i dag flera sajter som publicerar bilder från olika mingel. Att synas och höras i vimlet ser Daniel Målberg som ytterligare ett tecken på att personen är bra på nätverkande.
– Social kompetens är det viktigaste när man rekryterar i dag, det är ett stallkrav hos de företag jag hjälper.
Erik Myrhage är rekryteringskonsult och vice vd på Bohmans Nätverk och ansvarar för företagets verksamhet i Göteborg. Han tycker att research på internet är ett bra verktyg för att komplettera och fördjupa den bild han har av en rekryt. Liksom Daniel Målberg använder han Linkedin för att läsa personers CV och kikar på Facebook.
– Ibland har jag kanske inte så mycket information om personen, då är exempelvis Facebook bra – där kan jag se ett foto och det går även att se om vi har några gemensamma bekanta.
Erik Myrhage pekar också på att den yngre generationen är mer öppen i sitt internetanvändare. De publicerar mer information om sig själva för allmänheten att läsa. De har vuxit upp med Lunarstorm och är vana vid att skriva och blogga om privata händelser.
– Ibland tycker jag att de kan vara lite naiva med att dela med sig.
"Inte som att läsa någons dagbok"
Var går då gränsen för vad man bör titta på som blivande arbetsgivare? Erik Myrhage tycker inte att det finns någon sådan gräns i dagsläget.
– Jag upplever inte att det finns någon etik av det slaget i dag. Folk tycker nog att om de lägger upp det på internet kan alla gå in och titta på det. Det är inte som att läsa någons dagbok.
Bloggare avslöjar mycket
På frågan om han någonsin backat på en rekrytering på grund av information han fått online svarar Erik Myrhage bestämt nej. Men Daniel Målberg tvekar på frågan.
– Det vill jag inte berätta om, svarar han efter en paus. Men jag kan säga så här: på Facebook och andra sociala sajter kan jag se att folk lägger väldigt mycket tid på icke-jobbrelaterade saker på arbetstid. Det är en liten varningsklocka.
Hur ska man då ställa sig till personer som bloggar på arbetstid?
– Det är väldigt person- och situationsanpassat. Är det en it-säkerhetsexpert som bloggar om sitt område och får in nya kunder är det jättebra, säger Daniel Målberg.
Lita inte på nätet
När det gäller nackdelarna med att söka information online om personer du överväger att anställa anser Daniel Målberg att den bild du skaffar dig blir alldeles för osäker om du bara förlitar dig på nätet.
– Det är än så länge väldigt opersonligt och den stackare som dyker upp i sökresultaten har ingen chans att kommentera det du hittar.
Fördelen är att du kan hitta en hel del information med en relativt liten arbetsinsats.
– Och som utvecklingen går tror jag att vi kommer få allt bättre resultat av sökningarna.
6 saker att leta efter när du gör research online
Privata nätverkssajter. Facebook, Myspace – det finns en rad populära sajter där du kan hitta privat information, se en bild av kandidaten, läsa om intressen med mera. Även fotosajten Flickr kan vara intressant för en inblick i en persons liv och hobbyer.
Professionella nätverkssajter. Linkedin är den överlägset mest populära. Här kan du ofta hitta hela CV och ibland även läsa vad före detta kollegor, affärskontakter med flera har för uppfattning om personen ifråga. Det går även att se hur många kontakter en person har, vilket kan vara intressant för yrkesroller där ett stort nätverk är viktigt.
Forumdiskussioner. Ofta använder man alias vid diskussioner i forum, men i vissa yrkesforum används riktiga namn. I sådana yrkesrelaterade forum kan du se kunskapsnivån på rekryter, exempelvis om en utvecklare diskuterar programmeringsfrågor.
Bloggar. Yrkesrelaterade bloggar är ytterligare ett sätt att se kunskapsnivån på en kandidat.
Mingelbilder från fester och liknande kan vara intressant då det säger något om nätverk och social förmåga.
Sportresultat säger något om personens fritid och intressen. Ibland kan även material från ideella organisationer, bostadsrättsföreningar och dylikt dyka upp i en Google-sökning.
Så hittar du en Svensson
Ett problem när du gör internetresearch på arbetssökande är att personer med vanliga namn är svåra att hitta. Tyvärr finns det i dagsläget ingen universalmetod för att hitta information om dessa personer.
Men det finns några små knep att testa. Till exempel kan du söka på namnet i kombination med nuvarande eller tidigare arbetsgivare. Du kan även prova att använda bostadsorten i kombination med namnet. Exempel: "Anders Svensson” Vilhelmina eller "Anna Eriksson” Axfood.
Testa också att kombinera namnet med nuvarande eller tidigare yrkestitlar – testa flera olika om du inte vet säkert – och med det ämnesområde eller bransch inom vilken personen är verksam.
Allt eftersom du får tag i andra nyckelord kan du även slänga in dem i leken – exempelvis klubbar, föreningar och fritidsintressen.
