Antalet illegala fildelare i Sverige uppskattas till 1,3 miljoner, enligt Statistiska Centralbyrån. Och internetleverantörerna riskerar att inom en snar framtid hamna i skarven mellan sina kunders intressen och upphovsrättsinnehavarnas dito.

PC för Alla har pratat med de största bredbandsleverantörerna om deras syn på lagen. Alla är överens om en sak: skyddet av användarnas integritet är den mest akuta frågan.
– Jag har full förståelse för att upphovsrättsinnehavare vill kunna tjäna pengar på sitt skapande, men jag är kritiskt till Ipred-lagen av flera skäl. En sak är luckorna i lagen, exempelvis att oskyddade trådlösa nätverk kan utnyttjas av andra än abbonenten, Georgi Ganev, vd på Bredbandsbolaget.

När det gäller förslaget som Centerpartiet lade fram, att bredbandsoperatörerna själva via brev skulle kunna varna de kunder som ägnade sig åt fildelning, är skepsisen stor.
– Vi som operatörer ska inte agera poliser gentemot våra kunder. Att vi skickar dem ett brev som i praktiken informerar dem om att vi bevakar deras internetvanor är inget vi kommer att göra om det inte blir lagstadgat, säger Georgi Ganev.

"Vill inte föra register"
Han får medhåll av Pär Nygårds, som är näringslivsexpert hos branschorganisationen IT- och Telekombolagen.
– Ingen bredbandsleverantör vill upprätta ett register över kunder som misstänkts för brott. Och det finns heller inget egenintresse av att bevaka vad kunderna gör på internet – en bredbandsleverantör ska tillhandahålla en ren trafiklösning för kunden och inget annat, säger han.

Pär Nygårds menar att man gjort vad man kunnat för att värna om just integritetsdelen.
– Vi har varit engagerade i processen kring Ipred-lagen, och framfört våra åsikter. Vi var exempelvis tydliga med att kräva ett domstolsförfarande, vilket inte var självklart från början, säger han.

En åsikt som delas av samtliga operatörer är att upphovsrättsinnehavarna och nöjesindustrin attackerar problemet från fel vinkel, och istället borde fokusera sin energi på att utveckla konkurrenskraftiga alternativ till piratkopiering.
Georgi Ganev nämner Spotify och Itunes som två bra exempel, och säger sig även föra en dialog med STIM om tänkbara svenska lösningar.

"Bättre lagliga tjänster"
– Nöjesindustrin borde fokusera på att utveckla lagliga affärsmodeller. De har tidigare haft affärsmodeller som fungerat, men nu har teknikens utveckling passerat det stadiet. Det lagliga tjänsterna för t.ex. musik har på senare tid börjat bli bättre och mer konsumentanpassade. Det är lovvärt och visar på att man börjat anpassa sig till teknikutvecklingen och konsumenternas krav, säger Pär Nygårds.

Men Patrick Hiselius, jurist hos Telia Sonera, är inte helt nöjd.
– De lagliga tjänsterna får allt bättre utbud, men det kan bli ännu bättre. Nu har debatten fastnat i diskussioner om olika antipiratlagar.

Staten betalar
En viktig fråga för gemene man, handlar om huruvida lagen kommer att innebära ökade kostnader för operatörerna, vilka i sin tur skulle drabba abbonenterna.
– Det är ärligt talat för tidigt att spekulera i, men vi utgår ifrån att eventuella merkostnader bärs av staten eftersom det i så fall handlar om en samhällsnytta. Lagförslaget innehåller en idé om att staten ska bära merkostnader för att lagen efterlevs, och vi är positiva till detta, säger Georgi Ganev.

Pär Nygårds anser inte heller att abonnenter ska drabbas av merkostnader på grund av lagen.
– Lagrådsremissen konstaterar att internetleverantörer ska få skälig ersättning för sina kostnader i samband med informationsföreläggande. Detta är bra, allt annat vore förstås orimligt.