I och med Ipred-lagen blir rättsläget helt annorlunda för fildelare. I en intervju i tidningen Metro klargör Marianne Levin, som är professor i civilrätt vid Stockholms Universitet, vad som kan ske med användare som dras inför rätta på grund av den nya lagen.

Skillnaden med Ipred jämfört med tidigare är att det inte längre rubriceras som ett brottsfall utan ett civilmål. I ett civilmål betalar den förlorande parten rättegångskostnaderna samt eventuellt skadestånd.

– Hittills har olovlig nedladdning bara förekommit som brottmål, men normalt ligger kostnaden för civilmål på mellan 50 000 och 150 000 kronor per part för inte så märkvärdiga fall, säger Marianne Levin till Metro.

En person som förlorar ett civilmål mot skivbolagen skulle således bli tvungen att betala minst 100 000 kronor i rättegångskostnader. Lägg sedan på det skadestånd som skivbolaget ska få av personen.

Till skillnad från brottsmål så kan civilmål dessutom ta längre tid, vilket gör det till en kostsam process. Det gör att det kan bli problematiskt för skivbolagen att använda sig av Ipred-lagen rent praktiskt.

Ett av problemen med Ipredlagen är att det är mycket svårt att bevisa vem som utfört fildelningen på en viss ip-adress. Ip-adresser kan enkelt associeras med ett hushåll eller ett företag vilket gör det svårt att särskilja exakt vilken person som begått det påstådda brottet.

Det är därför föga troligt att skivbolagen kommer att tillämpa Ipredlagen i någon större utsträckning. Skulle skivbolagen dra ett stort antal personer inför rätta och misslyckas med bevisföringen, kan förlusten i formen av rättegångskostnader snart överbrygga den eventuella förlusten från fildelningen själv.

Det troligaste scenariot är att skivbolagen kommer att fokusera på ett fåtal personer och skapa avskräckande exempel av dessa genom att lägga fullt krut på bevisföring och krydda det hela med ett stort skadeståndsbelopp.

Artikeln i Metro hittar du här.