Det mediekritiska nätverket ”Allt är möjligt” granskar, informerar och skapar debatt om stereotypa skildringar i medierna. De är kritiska mot den senaste tidens explosion av teknikprylar i rosa som riktar sig till kvinnor och, som de menar, utestänger många.
– Det är manipulation som spelar på traditionella föreställningar om vad kunderna vill ha, säger Simone Lindsten, sekreterare för gruppen ”Allt är möjligt”.

Hon menar också att marknadsföringen utgår från könsbestämda förväntningar att kvinnor bara gillar flickigt rosa, något som begränsar utbudet och har gått till överdrift.

– Det här är lätt att genomskåda och är en så kallad anpassning. Varför kan inte allt vara för alla? Man borde öka valmöjligheterna. Nu bekräftar man bara kvinnor i en stereotyp traditionell roll.

Men marknadsförarna menar att det rosa säljer bra?
– Det enda som erbjuds utöver det är ju nästan bara det vanliga grå och svarta. Det borde vara annorlunda färger på flera produkter, det skulle bli roligare för konsumenterna.

Denna uppdelning av manligt och kvinnligt i två sfärer är inte positivt för jämställdheten utan spär på fördomar och stigmatiserar oss i våra roller, enligt Simone Lindsten.
– De som överträder gränserna blir utpekade som avvikande. Män som väljer något rosa tas automatiskt för homosexuella och "köper ned sig" till det kvinnliga som har lägre status, medan kvinnor höjer sin status genom att välja något typiskt manligt i svart eller grått, säger hon.

Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig arbetar med att granska, och ibland fälla, reklam som är så kallad chabloniserande reklam som bevarar stereotypa könsroller och är nedvärderande mot endera könet.
– Det här är något man måste vara vaksam mot, det bidrar till ojämställdhet.

Men vad är då en nedvärderande och schabloniserande reklam?
– Det är svårt att avgöra. Men väljer man specifikt att kalla vissa produkter ”tjej” och ”kill” är man ute på farlig mark. Det handlar ju om en personlig uppfattning om vad som är stötande, men vår utredning ska stå för gemene mans uppfattning, säger Elisabeth Trotzig.

Det rosa tangentbordet ”Keyboard for blondes” är ett exempel på en produkt som definitivt ligger i riskzonen enligt Elisabeth Trotzig. Till exempel kallas enter-knappen ”Yes! I want it!".

Elisabeth Trotzig ger också ett exempel på en annons där två olika datorer presenterades som manliga och kvinnliga. Den manliga sades ha extrem prestanda och den kvinnliga var bra för att chatta. Ett typiskt exempel på en vanligt förekommande syn många kanske inte ens reflekterar över.

– Prestanda på en dator är väl viktigt vare sig man är tjej eller kille? frågar sig Elisabeth Trotzig.

Är det fel att marknadsföra prylar som "tjej-", eller "killprylar"?
Det är inte längre tillåtet att rösta.

Fakta

  • Privatpersoner kan anmäla reklam till reklamombudsmannen som sedan granskar och kommer med ett friande eller fällande. 
  • Ett fällande publiceras i medierna som en ”skampåle” för företaget bakom den könsdiskriminerande reklamen.
  • Förra året hanterade Etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam (ERK) cirka 300 ärenden och hälften av dem fälldes.
  • ERK är nu under avveckling och kommer att gå in under reklamombudsmannen (RO).