I dag blir det svårare att vara anonym på internet eftersom den omdebatterade Ipred-lagen träder i kraft. Det är en lag som gör att internetoperatörerna kan tvingas lämna ut namn och adress på misstänkta pirater till skiv- och filmbolagen.

Nästa år måste även operatörerna spara sina kunduppgifter enligt den så kallade loggningslagen –­ och förra året infördes FRA-­lagen som gör att Försvarets radioanstalt övervakar delar av mejl- och teletrafiken.

Helt anonym
I alla tre fallen handlar det om lagar som ­kritikerna menar leder till ett övervakningssamhälle. Men det finns sätt att skydda sig. Tjänster som Relakks och Dold.se lovar ­kunderna full anonymitet när de surfar.
– Vi tycker att folk ska kunna slippa övervakning på internet precis som i den vanliga världen. Folk ska kunna ”stänga dörren” även på nätet, säger Jan-Erik Fiske som är talesman för Relakks.

Vad anonymiseringstjänsterna gör är att dölja din ip-adress. En ip-adress är det ­”personnummer” som alla internetanvändare måste ha för att kunna surfa. Så snart en dator är uppkopplad på internet får den en unik serie med siffror.

Själva ip-adressen är synlig för alla. Om du mejlar kan mottagaren se den, och på samma sätt ser sajt­ägaren din ip-adress när du surfar.
Men ip-adressen avslöjar inte speciellt mycket. Den visar egentligen bara vilken internet­operatör du använder – eller vilket företag du sitter på när du är på jobbet. Skivbolagen kan exempelvis se att en misstänkt pirat är kund hos Bredbands­bolaget, men inte vem personen är. I Bredbandsbolagets egna register syns det däremot exakt vilken kund som har använt en viss ip-adress, och vad Ipred-lagen gör är att tvinga företaget att avslöja hans eller hennes namn.

För att göra det här omöjligt döljer anonymiseringstjänsterna din ip-adress. De låter kunden surfa via en extra server (se illustrationen till höger). Den här ”omvägen” gör att det inte längre går att se de ursprungliga siffrorna. Det enda som syns är ip-adressen till exempelvis Relakks – och de har inga planer på att lämna ut sina kunders identitet till skiv- och filmbolagen.
– Nej, vi kommer inte att avslöja några uppgifter, säger Jan-Erik Fiske.

Piratjägarna inte oroade
Man skulle kunna tro att det här är en mardröm för piratjägarna. Men Henrik Pontén som är jurist på Anti­piratbyrån tar det med ro:
­– Den här sortens teknik har hittills inte varit något problem för oss. Piraterna har en övertro på tekniska möjligheter och lägger ned en massa energi på att dölja sig, men du är aldrig anonym på internet.
Enligt Henrik Pontén betyder det att de även kan hitta en pirat som använder exempelvis Relakks eller Dold.se.
– Ja. Absolut. Men jag vill inte gå in på hur. Vi avslöjar aldrig våra metoder.

Illustration. Klicka för större bild.

Antipiratbyrån tänker inte försöka stoppa tjänsterna, och Henrik Pontén anser inte att de skulle strida mot lagen.
– Nej, man gör inget olagligt genom att försöka dölja sin ip-adress.

Inte olagligt
Inte heller regeringen anser att anonymiseringstjänsterna gör Ipred-lagen överflödig.
– Nej, i propositionen påpekas att även den som tillhandahåller en anonymiseringstjänst kan åläggas att lämna ut uppgifter om de ­kunder som har piratkopierat, precis som en internet­operatör, säger Stefan Johansson som är kansliråd på justitiedepartementet.

Fredrik Bernsel som är vd för Dold.se håller däremot inte med om att man kan jämställa anonymiseringstjänsterna med operatörerna.
– Vi levererar en tjänst, vi förser inte våra kunder med internet, säger han.
Han konstaterar att det än så länge är svårt att se hur domstolarna kommer att tolka lagen. Men just nu spelar det inget roll eftersom Dold i dagsläget inte har någon information om vem som använder ett visst ip-nummer. Och detta är inget brott mot Ipred.
– Enligt de nya reglerna kan man inte ­åläggas att lämna ut information som man inte har. Och reglerna innebär inte heller något krav på att leverantörerna måste spara uppgifter om vem som haft en viss ip-adress, konstaterar Stefan Johansson på justitie­departementet.

Inte bara för pirater
I diskussionen handlar mycket om pirat­kopiering. Men Fredrik Bernsel på Dold.se understryker att det finns många lagliga skäl att vilja vara anonym på internet:
– Många av våra kunder är oroliga för att det ska komma ut vilka sidor de har besökt på internet eller vad de har sökt efter på Google, säger han.

Om operatörens register kommer på villovägar skulle privatpersoners surfvanor kunna börja spridas på internet, och anonymiseringstjänsterna kan skydda mot det här. En annan legal användning är företag som inte vill att det ska synas vilka webbsidor som deras anställda har besökt.
– Det viktiga för oss är att se till att individen har rätt till sin integritet, även på internet, säger Fredrik Bernsel på Dold.se.