Ett par mil utanför Nynäshamn har Ulla Nordström sin sommarstuga. Stugan ligger vackert belägen bara några tiotal meter från vattnet, och här spenderar såväl Ulla som hennes barn och barnbarn en hel del tid.

På tomten finns ett par mindre gäststugor, cirka 60 respektive 75 meter från den stora stugan. En idyll, men avstånden mellan stugorna innebär också problem: Ulla gillar att surfa och det trådlösa nätverket når inte riktigt ända ut till det mest avlägsna huset. Visserligen går det att ansluta till nätet ibland, men signalen är för svag för att det ska gå att använda på allvar.

– Nätverket når bara till det närmaste huset, säger Ulla Nordström. Där fungerar det ganska bra, men bara femton meter längre bort är det mer eller mindre oanvändbart. Jag har funderat på att ställa routern i huset som ligger i mitten, men då kommer signalen inte att nå ned till möblerna vid vattnet, vilket vore synd.

Det finns några olika lösningar på Ullas problem. Det mest uppenbara är att helt sonika dra en nätverkskabel mellan husen; en lösning som ger goda prestanda, men är en kostsam och omständlig historia. Kabeln ska läggas på åtminstone ett par decimeters djup så att den ligger skyddad och du inte riskerar att gräva av den.

För att skydda kabeln bör den ligga i en slang som kostar cirka en tusenlapp för 100 meter. Och för att undvika jordproblem ska kabeln vara oskärmad och avslutas med en switch i bägge ändarna. För att vara på den säkra sidan bör du dessutom investera i en fuktskyddad nätverkskabel som kostar någon krona mer per meter än de billigaste kablarna.

Elnätspluggar kan lösa problemet
En annan lösning är att använda sig av el­nätet, då behöver du i princip inget annat än ett par särskilda elnätspluggar (se test av elnäts­pluggar på pcforalla.se/extra). Lösningen är dock beroende av hur elen är ­dragen, om elen i husen ­ligger på olika faser är det inte alls säkert att det ­fungerar.

När det väl fungerar går det dock att nå goda prestanda på detta sätt, men vill du surfa trådlöst måste du även ha en trådlös router vid varje elplugg.


På bilden ovan ser du Ulla Nordströms tomt med de tre husen. Genom att placera en repeater i ­”mellanhuset” kunde vi förlänga signalen från det stora huset ned till det bortersta huset. Bästa signal fick vi genom att sätta repeatern högt upp och en bit från väggen. Hastigheten i det bortersta huset ökade från i princip 0 till närmare 20 megabit per sekund.

Ett trådlöst alternativ som även fungerar utanför tomten är mobilt bredband. Den här lösningen är dock beroende av att det finns 3g-täckning på platsen, och det går heller inte särskilt fort. Vill du ansluta flera användare till samma abonnemang måste du använda dig av en 3g-router, och då har du egentligen samma problem som du hade med det trådlösa nätet i första fallet.

Repeater är lösningen
För att hjälpa Ulla Nordström valde vi att använda en så kallad repeater. Den här lösningen är inte särskilt dyr och är dessutom den klart mest flexibla varianten.

Vi kontaktade Petter Svensson på routertillverkaren Zyxel för att ta reda på hur en repeater egentligen fungerar.

– En repeater arbetar tillsammans med den trådlösa routern och länkar vidare den trådlösa signalen. Hushållet får så att säga två bas­stationer för det trådlösa nätverket, vilket utökar räckvidd och täckning. Den vanligaste typen använder en teknik som kallas wds (wireless distribution system) för att koppla samman de trådlösa enheterna. Den andra typen kallas ofta ­universal repeater, och använder en teknik som ger möjlighet till en effektivare delning av det ­trådlösa nätet, vilket ofta ger högre hastighet.

Och det är inte bara människor med avlägsna gårdshus som kan dra nytta av en repeater.

– En trådlös router klarar oftast av att täcka en normal lägenhet, men om du i stället bor i en villa med flera våningsplan, eller har tjocka väggar, är det inte säkert att signalen täcker hela boytan. Då kan en repeater vara en riktigt bra lösning, säger Petter Svensson.

Inte helt problemfritt
Vi tog med oss ett sex apparater med repeaterfunktion till Ullas Nordströms stuga för att se om vi kunde hitta en bra lösning på hennes problem. Tanken var att ställa en repeater i ”mellan­huset” för att på så sätt kunna förlänga nätets räckvidd till det bortersta huset.

Ett första problem uppstod redan vid valet av repeater. Det finns nämligen inte särskilt många renodlade sådana på marknaden, däremot ett relativt stort antal så kallade accesspunkter som kan ställas i repeaterläge. Det är inget fel på funktionerna i en sådan produkt, men den kan vara lite krångligare att ställa in än en ­renodlad repeater.

Problem nummer två visade sig när vi skulle placera repeatern.

Vi upplevde en del rena prestandaproblem när den placerades på fel sätt, och först efter en del testande och flyttande hittade vi den bästa placeringen. Den visade sig vara ganska högt upp och en bit från väggen.

När vi väl övervunnit dessa mindre svårigheter fungerade det nya, större nätverket ­riktigt bra.

Tyvärr går hastigheten ned totalt sett i ­närheten av repeatern, och det alldeles oavsett vilken modell vi använde. Ulla är dock nöjd både med räckvidden och det faktum att ­hastigheten gick från i princip noll till 15-20 megabit per sekund. En bra lösning, om än lite knepig att installera.

Fakta

De modeller vi tagit in ­testades på plats i Ulla Nordströms stuga en bit utanför Nynäshamn.

Vi placerade bryggorna på två olika ställen och mätte därefter upp hastigheten i det trådlösa nät­verket med wpa-kryptering påslagen.

Hastigheten mättes genom att vi överförde filer mellan två datorer, en av dem stationär och ansluten med kabel till den trådlösa routern i huvudstugan och den andra bärbar och trådlös i det mest avlägsna huset. Vi förde över dels
en enda stor fil, dels ett stort antal mindre filer och klockade överföringen med ett stoppur.

Accesspunkt. En basstation. Trådlösa enheter ansluter till nät­verket via en accesspunkt, som i sin tur ansluter till en router och andra trådlösa eller trådade enheter.

Brygga. En brygga kopplar ihop två nät med varandra – till exempel ett trådbundet med ett trådlöst.

Mac-filtrering. Med mac-filtrering aktiverad tillåts endast i förväg godkända mac-adresser att ansluta till nätverket. Relativt lätt att kringgå. Mac står för media access control.
N-standard. Standard för trådlös kommunikation som möjliggör snabbare trådlösa nätverk med större räckvidd.

Ping. Metod för att testa om en värddator går att nå via nät­verket, samt mäta hur lång tid detta tar.

Ssid (dold ssid). Ssid är nät­verkets namn. Genom att inte sända ut detta (dold ssid) är nät­verket svårare att hitta utan rätt program, och därmed en aning säkrare.

Wps. Wifi protected security – en standard för förenklad installation av trådlösa nätverk med bibehållen hög säkerhet.