En ny termin har börjat, och för många av Sveriges lärare var det startpunkten för det stora köandet.
Bara en lärare av tio har en egen jobbdator, alla andra måste trängas kring skolans gemensamma datorer – eller använda sina privata.

Lärarnas Riksförbund lät i vintras undersökningsföretaget Novus kartlägga datortätheten i Sveriges skolor, och resultatet var allt annat än uppmuntrande.
I snitt går det minst två lärare på varje dator, och det finns alltså gott om skolor där en hel grupp lärare måste trängas kring samma maskin.

Problemet är att lärardatorer sällan har någon hög status. Lärarnas Riksförbund räknade exempelvis ut att Göteborgs stad satsar åtta gånger mer skattepengar på kaffe än på datorer i skolan!

Jag tror förklaringen är att många beslutsfattare i kommunerna lever i tron att datorn kan jämföras med kopiatorn eller faxen. För några år sedan var det en rimlig prioritering. När datorn bara var en avancerad skrivmaskin var det inga problem att gå in i kopieringsrummet för att skriva ut ett prov eller författa ett brev till föräldrarna.

I dag är läget ett annat. Datorn är numera ett självklart pedagogiskt verktyg i alla ämnen. På Landguiden hittar samhälls­kunskapsläraren aktuell information från ­Utrikespolitiska institutet, hos BBC finns material för engelsklärare medan Den Virtuella Floran hjälper en biologilärare i nöd.

På samma sätt är sajter som Wikipedia, Ord.se och Google numera ­självklara hjälpmedel i de flesta ämnen.
datorn är inte bara en gigantisk kunskapskälla.

Sveriges elever lever stora delar av sina liv på nätet. De mejlar, chattar och googlar. De byter Youtube-länkar via Facebook, lyssnar på musik via Spotify och läser kändisarnas bloggar.

För att lärare över huvud taget ska fatta vad som pågår i elevernas huvud måste de vara ute på internet. Och då måste de naturligtvis ha en dator närhelst de behöver den. Att nio av tio saknar det är lika absurt som att konsertviolinisten skulle behöva låna en fiol eller att fotografen inte skulle ha en egen kamera.

Sverige har länge varit ett av de ledande it-länderna, ska vi fortsätta att vara det har skolan en viktig roll att spela. Att stärka lärarnas it-kompetens skulle vara en enkel åtgärd. Det skulle dessutom vara en bra investering.

Novus undersökning visar att 84 procent av de skolor som har satsat på att ge varje lärare en dator har fått effektivare administration – och i genomsnitt säger de sig ha tjänat in minst en veckotimme i ökad effektivitet.

En timme per lärare och vecka är en bra utdelning för att köpa en ny dator. I synnerhet som en standarddator i dag inte behöver kosta mer än ett par tusenlappar.

Skulle jag vara kommunpolitiker skulle en dator per lärare vara ett självklart vallöfte inför höstens val. Och skulle jag vara riksdagspolitiker skulle jag utlova en storsatsning som tar bort datorbristen i de svenska skolorna.

Det skulle vara en billig satsning för att få it-kunniga lärare som ägnar sig åt pedagogik i stället för att köa vid den gemensamma datorn i kopiatorrummet.