När Annelie Lindbergh köpte en ny bärbar dator märkte hon snart att allt inte stod rätt till. Fjädrarna som skulle hålla nätverkskabeln på plats var för klena, och kabeln åkte hela tiden ut. Efter några veckor fäste den inte alls.
– Jag gick tillbaka till Onoff där jag hade köpt den, och de bytte delen på garantin.

Tyvärr dröjde det inte länge innan samma fel uppstod på nytt, men nu tyckte butiken inte att garantin gällde. De menade att Annelie själv hade orsakat skadorna, och de krävde 1 700 kronor för reparationen. Det här var nästan lika mycket som datorn hade kostat – och det ville Annelie inte betala. Hon vände sig därför i ­stället till Allmänna reklamationsnämnden (ARN).
– Jag visste att jag inte hade haft sönder datorn, och då ville jag inte stå för kostnaderna.

ARN gick på hennes linje och beslutade att hon skulle få pengarna tillbaka. Eftersom butiken varken tänkte laga datorn eller ge henne en ny skulle köpet med andra ord hävas.

Hälften får rätt
Annelie Lindbergh är inte ensam om att få rätt hos Allmänna reklamationsnämnden. En granskning som PC för Alla har gjort visar att hälften av alla anmälningar när det gäller datorer och it slutar med att kunden på något sätt får rätt. Inte ens i en tredjedel av fallen avslås anmälan helt.

Det vanligaste är att tvisten klaras upp utan att ARN ens behöver fatta något formellt beslut om ärendet. Eftersom många företag är måna om sitt varumärke vill de helst undvika en tvist, och de ­hittar därför snabbt en lösning som kunden kan acceptera. Resultatet blir att fallet räknas som uppklarat eller att kunden tar tillbaka sin anmälan.

I Annelie Lindberghs fall stod dock Onoff på sig, och det var först sedan ARN fattat sitt formella beslut som de lät henne häva köpet – och därmed få pengarna tillbaka.
När beslutet var fattat gick det dock snabbt och problemfritt.
– Chefen i butiken ringde samma dag som beslutet kom och sa att jag kunde hämta pengarna, berättar Annelie Lindbergh.

Vill undvika svarta listan
Till skillnad från vad många tror är ARN ingen domstol, och företagen är inte tvingade att följa besluten. Det går alltså att helt strunta i vad ARN säger utan att det är olagligt – men det är ytterst ovanligt. Det är bara rejält oseriösa företag som gör det, och de hamnar på tidningen Råd & Röns svarta lista (se nedan).

En förklaring till att företagen nästan alltid följer ARN:s beslut är att den nämnd som fattar besluten är opartisk. Den innehåller lika många företrädare för konsumentsidan som för företagen, och en neutral jurist har utslagsrösten. Som regel fattas dock besluten i full enighet. Det handlar i slut-änden inte om åsikter utan om att ta reda på vad lagen säger.

Eftersom ARN inte är någon domstol krävs det inte några advokater för att driva ett fall. Det kostar inget att lämna in en an-mälan, och den enda risk konsumenten tar är att få avslag.

Att lämna in en anmälan är enkelt. På ARN:s hemsida www.arn.se kan du fylla i den direkt på nätet, men du måste sedan skicka in den i pappersform tillsammans med kvittokopior och andra viktiga dokument.

Den som ändå känner sig ­osäker kan ta kontakt med kommunens konsumentvägledare, och det här gjorde Annelie.
– Det var inte alls svårt att göra en anmälan, men det var ändå skönt att ha konsumentrådgivaren i ryggen.
Hon är glad att hon orkade driva ärendet vidare till ARN, och om hon får problem någon annan gång skulle hon göra samma sak.
– Ja, det skulle jag absolut göra, säger hon utan att tveka.l

Så många får rätt hos ARN