I början av sommaren lämnade EU-kommissionen in en stämningsansökan mot Sverige till EU-domstolen. Enligt EU-kommissionen har Sverige inte lyckats införa det omdebatterade datalagringsdirektivet enligt tidsplanen och yrkade på böter på upp till 150 miljoner kronor.

Regeringen svarade i förra veckan på EUs anklagelser med att Sverige inte behöver införa datalagringsdirektivet då existerande lagar kan användas för samma ändamål.

– Vad som nu anförts visar att det grundläggande syftet med datalagringsdirektivet, att säkerställa att uppgifter finns tillgängliga för utredning, avslöjande, och åtal av allvarliga brott, redan i dag uppnås i Sverige i stor utsträckning med stöd av gällande regler, skriver regeringen i sitt brev.

I det arton sidor långa brevet till EU-domstolen hävdar regeringen även att bötessatsen är för hårt satt. Enligt regeringen behövs inte något avskräckande exempel då Sverige aldrig vägrat att införa en EU-lag tidigare.

Regeringen avfärdar även påståenden om att svenska telebolag fått konkurrensfördelar på grund av att de inte behöver lagra data.

Den nya inställningen hos regeringen har förvånat motståndare till Datalagringsdirektivet då det var regeringen själv som la fram förslaget om att införa lagen den 1 juli i år. Det beslutet stoppades efter motstånd från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

– Justitieminister Beatrice Ask har framfört argumentet att vi behöver direktivet för att bekämpa brottslighet. Det hade varit ärligare om hon sagt att vi måste göra det för att EU sagt åt oss att göra det, säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet till Europaportalen.