Det är alla datoranvändares mardröm. Hela det digitala arkivet av familjens minnen förlorade, eller företagets livsviktiga affärsdokument försvunna. Bara för att hårddisken de ligger på har kärvat ihop, åkt i backen, eller helt enkelt raderats av misstag. Givetvis ska man ju alltid ta en backup. Men det är lätt att vara efterklok, och man vet ju aldrig, kanske är det säkerhetskopians hårddiskar som ger upp?
Men, en havererad hårddisk innebär inte att allt hopp är ute. Med rätt teknik, expertis och resurser går det att rädda filer på de flesta förstörda hårddiskar. Det handlar mycket om hur disken blivit skadad, och hur mycket du är beredd att betala.
För att få reda på hur det går till begav vi oss till Ibas. De är störst i Norden på att rädda kraschande och skadade hårddiskar, och blir anlitade av likväl privatpersoner som företag och myndigheter när olyckan varit framme.
Vanligaste myten
– Jag skulle vilja slå hål på ett par myter som vi ofta hör om hårddisk-räddning. Den första myten gäller överskrivning av data. Vi får ofta frågan ”hur många gånger kan man skriva över en fil och ändå kunna rädda den?”, säger Åke Ljungqvist, Sverige-chef för Ibas.
Svaret är kort och gott: ingen gång. En bit på en disk är antingen en etta eller en nolla och har den skrivits till finns det inget sätt att se vad den varit tidigare. Däremot går det ofta att återskapa hela eller delar av filer som raderats, just eftersom de inte egentligen blivit överskrivna.
Hur mycket som går att återskapa beror då på dels hur de aktuella filerna blivit sparade – ligger de i ett stycke på disken, eller går alla delar att hitta? Och har hela eller delar av filen blivit överskriven med ny information?
Den andra missuppfattningen gäller hur Ibas och andra dataräddare jobbar med själva disken. Det handlar inte om att sitta med special-utrustning och läsa av varje etta och nolla med elektronmikroskop.
– Det är näst intill omöjligt att läsa ut information på detta sätt. Olika disk-modeller har olika sätt att strukturera data, och att fördela det på diskytorna. Ett exempel är att samma fil oftast lagras på samma spår, men på flera olika skivor inne i hårddisken. Det gör att läshuvudet kan läsa in filen snabbare, då det behöver flyttas så lite som möjligt, säger Åke Ljungqvist.
Jättelager av reservdelar
Utan att veta hur just den disken gör med data så har man ingen chans att försöka tolka innehållet i enskilda spår. Det här är inte information som disk-tillverkarna lämnar ifrån sig. I stället jobbar Ibas så att de har ett jättelager med tusentals hårddiskar av gamla och befintliga modeller, vilka de använder för att reparera den skadade disken.
Har läshuvudet gått sönder på en disk kan de hitta ett likadant för att montera dit tillfälligt, så att diskens innehåll kan läsas av och sparas på en frisk disk. Är det själva drivningen av skivan som gett upp finns det sätt att få igång det, med reservdelar och olika tillfälliga lagningar.
– Som en sista utväg har vi också speciella riggar där vi kan montera in diskarna en och en och läsa ut data. Men det är alltid att föredra om diskarna kan sitta kvar i originalkabinettet. Det gör dataextraktionen mycket lättare, säger Åke Ljungqvist.
Även för privatpersoner
De flesta av Ibas kunder är företag och myndigheter. Men en hel del privatpersoner hör också av sig och vill ha hjälp. En riktigt avancerad diskräddning kan gå på höga femsiffriga belopp.
Men Ibas erbjuder numera också en lite enklare tjänst för privatpersoner. Först gör man en analys av disken för ett fast pris på 1 290 kronor. Går diskens innehåll att rädda utan att Ibas måste ta till de allra dyraste verktygen och metoderna betalar man strax under 8 000 kronor inklusive moms för hela kalaset.
Billigt? Dyrt? Det är upp till var och en att bedöma. Men det är svårt att sätta en prislapp på dokument och foton som oftast är personliga – och lika ofta helt oersättliga. l
