De tre viktigaste stegen till ett säkert nätverk
Börja med att logga in i routern med hjälp av din webbläsare. Skriv in routerns adress i webbläsarens adressfält, precis som om det hade varit en vanlig webbadress. Adressen är ofta 192.168.1.1 och finns angiven i instruktionerna eller på enhetens undersida.
Så loggar du in på din Asus-router
Så loggar du in på din Netgear-router
Så loggar du in på din Telia-router
Logga därefter in. Har du aldrig loggat in förut är det ett standardinloggningsnamn och ett standardlösenord. De finns också i instruktioner eller under enheten och är ofta admin/admin eller något liknande. Inte särskilt säkert. Gör sedan så här:
1. Ändra administrationslösenord
En säker inloggning till din router gör att bara du och ingen annan kan ändra dess inställningar. Leta reda på inloggningsinställningarna, som ofta finns någonstans under Administration.
Ändra om möjligt både användarnamn (som nästan alltid är Admin) och administrationslösenord. Skulle du någon gång glömma dem kan du alltid få åtkomst genom att återställa routern med hjälp av den fysiska återställningsknapp som finns på den. Gör du detta måste du göra om alla inställningar igen.
2. Aktivera trådlös kryptering
Detta är det enda som stoppar obehöriga från att använda ditt trådlösa nätverk. Inställningarna finns under Trådlöst, Wi-Fi eller något liknande.
Aktivera WPA2-Personal (visas ibland som WPA2-PSK) och sätt krypteringsmetoden till AES. Ange ett lösenord som inte ska vara administrationslösenordet till routern, utan det lösenord som användarna ska ange på alla anslutande enheter. Det ska givetvis också vara säkert.
3. Ändra ssid
Se till att ditt nätverksnamn inte berättar något om dig. Denna inställning finns antagligen på samma ställe som i steg 2.
Ange ett nätverksnamn (ssid) som är neutralt, men lätt att känna igen för dem som faktiskt är behöriga att använda nätverket. Det finns plats för 32 tecken, så du kan faktiskt skriva en liten uppsats…
Gå inte på säkerhetsmyterna
Några populära ”säkerhetstips” syns ofta när det gäller rekommendationer för nätverk. Det finns ingen sanning i dem, men de har svårt att dö.
Myt 1: Visa inte ditt ssid
Ssid är ett namn som varje router visar utåt. Tanken bakom att det skulle löna sig att stänga av detta är att det ska vara svårare att hitta nätverket. Det är dock inte svårt för en hackare – det blir bara besvärligare för dig själv.
Däremot får du gärna ändra din routers förinställda ssid. Det är inte bra om det talar om vilken typ av router eller internetleverantör det handlar om. Inte heller om det avslöjar något personligt om dig. Dessutom tyder ett ssid som inte är ändrat på en användare som inte har full koll på säkerheten och kanske är lätthackad. Så välj något neutralt och undvik namn, adress eller routerfabrikat.
Myt 2: Använd mac-adressfiltrering
Det här innebär att du i routerns inställningar kan välja att tillåta enbart specifika mac-adresser, som är varje enhets unika identifiering. Det är besvärligt att använda och stoppar ändå ingen hackare, som lätt kan se vilka mac-adresser som finns i nätverket och sedan imitera en som är godkänd. En liten säkerhet ger det förvisso, men är knappast värt besväret.
Myt 3: Stäng av dhcp
Med avstängd automatisk utdelning av ip-adresser (dhcp) är tanken att det ska vara svårare att komma in i nätverket. Detta resonemang lider av samma brist som det föregående – en hackare kan se nätverkets adresser och använda en som redan finns. Det enda det ger dig är besväret att tilldela varje enhet en egen adress.
