Jag känner mig ofta frustrerad över att det tar så lång tid för politiska makthavare att se fördelarna med ny teknik. Ny teknik möts ofta med skepsis och de som nyttjar den med misstänksamhet.
Ni vet alla vad jag talar om. 1980-talets kopierade blandband ses som en oskyldig ungdomssysselsättning, medan 2000-talets fildelning av någon outgrundlig anledning huserar på ungefär samma plats i makthavarnas hjärnor som terrorism och atomkrig.
Detta är naturligtvis frustrerande, men det finns en sak som är ännu mer frustrerande. När makthavarna äntligen bestämmer sig för att anamma ny teknik, så väljer de tämligen konsekvent att missbruka den i stället för att bruka den. FRA-lagen någon? Eller varför inte den närmast explosionsartade ökningen av polisiär avlyssning och kameraövervakning på gator och torg?
Nyligen anslöt sig en rusig Vallagskommitté till festligheterna genom att lägga fram ett förslag om försök med e-röstning över nätet under valåret 2018. Därmed satte man ännu en gång önskan om att framstå som moderna och framåt framför att göra en ordentlig konsekvensanalys.
Det finns både tekniska och mänskliga aspekter som gör e-röstning direkt olämpligt. E-röstning är inte en väg framåt. Det är ett effektivt sätt att underminera demokratin.
Alla system går att hacka. Alla databaser läcker förr eller senare. I Sverige har vi dessutom FRA som trålar nätet efter information och ständigt överskrider sina befogenheter. Det betyder att en övergång till e-röstning i praktiken också är ett adjö till valhemligheten.
E-röstning innebär också att möjligheten att kidnappa någon annans röst ökar betänkligt. Frestelsen att ”hjälpa” en äldre släkting att rösta skulle säkerligen bli för stor för många. På samma sätt skulle den våldsamma parten i ett misshandelsförhållande lätt kunna tvinga till sig en extra röst och göra sin partner röstlös.
Det finns all anledning att se över dagens valsystem. Efter att ha deltagit i två valrörelser har jag sett på nära håll hur bland annat Piratpartiets och Feministiskt Initiativs (FI) valsedlar ibland systematiskt göms undan, glöms bort eller kastas bort. De traditionella partierna ser av naturliga skäl mellan fingrarna på detta valfusk, men det är naturligtvis ändå oacceptabelt.
Vissa länder har elektroniska röstningsmaskiner i vallokalerna. Det löser visserligen problemet med styvmoderligt behandlade röstsedlar, men det saknas ordentliga verktyg för kontrollräkning. I USA, där en del delstater använder den här typen av maskiner, har valresultaten ibland blivit någon sorts odemokratisk gissningslek.
Det går inte heller att kontrollera om maskinerna manipulerats på något sätt för att påverka slutresultatet. Därmed är även den här typen av elektronisk röstning en återvändsgränd som Sverige bör undvika.
En mer realistisk lösning skulle kunna vara att införa valsedelsskrivare i vallokalerna. Varje röstbås förses med en liten skrivare som bara kan skriva ut de olika partiernas röstsedlar. Man väljer vilket partis valsedel man vill skriva ut och sedan tar man utskriften, stoppar den i röstningskuvert och lämnar in sin röst manuellt.
På så sätt kombinerar man det bästa av två världar. Man eliminerar många av de problem som finns inbyggt i dagens system, men undviker samtidigt alla de nya problem som regelrätt e-röstning för med sig.
Jag är tämligen övertygad om att mitt eget parti, Piratpartiet, är ett av de partier som skulle ha mest att vinna på e-röstning. Våra sympatisörer är unga och tillhör ofta gruppen förstagångsväljare, det vill säga en av de grupper som det är svårast att locka iväg till vallokalerna. Det skulle säkerligen vara betydligt lättare att få många dem att rösta hemma vid datorn. Men, när demokrati och valhemlighet ligger i vågskålen är det inte läge att vara egoistisk och jaga snabba kickar.
Ur ett mer långsiktigt perspektiv är e-röstningen en demokratisk förlust för alla, även för Piratpartiet. I den allmänna teknikeuforin behövs det röster som påminner om att även om teknik är bra till mycket, så är den faktiskt inte bra till allt.
Anna Troberg
Partiledare Piratpartiet
Anna Troberg är partiledare för Piratpartiet och en av dem som som skriver på pcforalla.se/debatt