Grundläggande inställningar

Nu när din router är igång och du kan ansluta mot internet är det dags att gå in på de övriga mest grundläggande inställningarna.

Du kommer åt administrationsgränssnittet genom att öppna en webbläsare och skriva in routerns ip-adress som oftast är inställd på 192.168.1.1. Fungerar inte den adressen måste du kolla i handboken för att hitta rätt adress. När du ändå är inne och bläddrar där kan du även passa på att notera vilket användarnamn och lösenord som gäller för administrationsdelen. Routern kommer att be om dessa uppgifter när ip-adressen skrivs in.

Asus: Router login - hitta inställningarna i din Asus-router
Netgear: Router login - så loggar du in på routern
Telia: Så loggar du in på din Telia-router

Väl inloggad erbjuds du i många fall en guide för den grundläggande konfigurationen, men du kan även ställa in allt som behövs manuellt.

Viktigast av allt är att byta ut det standardiserade användarnamnet och lösenordet för administration mot något helt annat. Ofta är en router inställd på ett användarnamn i stil med ”admin” och lösen­ordet ”1234”, och det duger givetvis inte om du vill undvika intrång. Se till att välja ett lösenord som innehåller både siffror och små och stora bokstäver. Inställningen kan till exempel ligga under menyn Administration, men det varierar mellan olika modeller.

router installation lösenord
Det är viktigt att byta ut det standardiserade användarnamnet och lösenordet för administrationsgränssnittet. Om det inte görs är risken för intrång stor.

Det är också viktigt att ­kryptera det trådlösa nät­verket. Om du inte gör det kan vem som helst ansluta mot nätverket om de befinner sig inom räckhåll för signalerna. ­Förutom att det belastar ditt nätverk i onödan är det en klar säkerhetsrisk.

Inställningen för krypteringen kan exempelvis finnas under en meny med namnet Wireless. Leta sedan efter en rubrik där det står något i stil med authentification ­method eller encryption.

Nu är det dags att ange ­krypteringsmetod. Olika metoder erbjuder olika säkerhet. Wep bör absolut undvikas eftersom den har alldeles för dålig säkerhet. Du ska i stället gå på någon variant av wpa, helst wpa2 om det finns tillgängligt. Har du en modern router kan du troligtvis även välja mellan en ­variant av wpa för personligt bruk och en för företagsanvändning. Den förstnämnda är att föredra för ett hemmanätverk. Skriv sedan in ett lösenord för krypteringsmetoden.

router installation kryptering
Olika routrar har olika användargränssnitt, och det kan därför variera en del var inställningarna för kryptering ligger. På den här routern från Asus finns de i menyn Wireless.

På samma sida som inställningarna för kryptering hittar du allt som oftast även ssid (service set identification), det vill säga nätverkets namn. Det går att döpa det till vad som helst, men rekommendationen är att du inte använder ett namn som kan kopplas till dig personligen.

Strax intill ssid-inställningen finns ett alternativ för att gömma ssid-namnet, men det är något som en genomsnittlig användare bör undvika. Tanken med att gömma namnet är god eftersom det skulle kunna ge ett viss skydd mot ­hackare, men sanningen är att det ändå går att hitta nätverket för den som vill. Ett dolt ssid gör dessutom bara att det blir ­onödigt krångligt för dina enheter att ansluta mot nätverket.

Välj nätverksstandard

Då var säkerheten ordnad. Du kan nu känna dig trygg med att din router så gott det går är säkrad mot de vanligaste ­attackerna. Aktivera nu de nya inställningarna genom att trycka på OK, Apply eller något liknande. Eftersom routern från och med nu använder kryptering måste du ansluta mot nätverket på nytt och skriva in lösenordet du precis angav. Logga därför återigen in i administrationsgränssnittet genom att skriva in samma ip-adress som tidigare i din webb­läsare.

Frågan är nu vilken nätverksstandard du ska använda? Det styrs av vad dina datorer, surfplattor och mobiltelefoner använder. Rekommendationen är att använda en så modern variant som möjligt. Klarar alla enheter exempelvis att ansluta mot Wifi 5 eller 6 väljer du det. I annat fall ställer du in routern på någon äldre standard (inställningen finns i den generella menyn för det trådlösa nätverket).

Det går också att låta routern kommunicera över flera standarder på samma gång, men det är inte att ­rekommendera i första hand eftersom det kan påverkar nätverkets prestanda negativt.

Alla routrar har någonstans också en inställning för om funktionen dhcp (dynamic host configuration protocol) ska vara på eller av. När den är aktiverad delar routern per automatik ut ip-adresser till alla enheter som vill ansluta till nätverket, och det är också den inställningen som rekommenderas för de allra flesta, särskilt nybörjare. ­

Alternativet är att ange en ip-adress manuellt på alla enheter, men det är onödigt krångligt och du måste då ha koll på att du inte lägger in samma ip-adress på två olika enheter.