Skokartongerna med gamla bilder är klassiska. De hade en fördel – alla som hittade dem på vinden kunde titta på dem och kanske också känna igen motivet om det råkade finnas en anteckning på baksidan.
Sedan den digitala revolutionen tar vi alla bilder med telefonen eller digitalkameran. Det blir inga nya pappersbilder. Det har naturligtvis sina fördelar. De digitala bilderna bleknar exempelvis inte, men i stället dyker andra problem upp.
Digitala filer, av vilket slag de än är, måste lagras i något format och på något medium. Hur väl överlever de att sparas? Om någon är intresserad av dina bilder om hundra år, vilket väl inte alls är säkert, kommer de att ha möjlighet att titta på dem?
Ytterligare ett problem är den enorma mängden bilder. Nu när vi inte längre måste utsätta våra bilder för dyrbar framkallning och kopiering har de ökat enormt i antal. Vi tar många fler bilder, vi sparar oftast alla, även de som inte blev så bra, och vi sorterar och märker dem fortfarande lika dåligt som på pappersbildernas och skokartongernas tid.
Så hur ska du göra för att rädda dina bilder åt eftervärlden? Samma fråga gäller givetvis även film och alla andra typer av dokument. Går de fortfarande att titta på när du har lämnat jordelivet? Går de ens att titta på om bara tio år?
Tudelat problem
Problemet består egentligen av två delar. Var ska filerna lagras och i vilket format ska de sparas? Vi börjar med den första delen.
Lagringsutvecklingen har gått fort. När datorerna började bli var mans egendom för 30 år sedan hade vi disketter. Sedan blev hårddiskar tillgängliga för vanligt folk och därefter kom cd-skivan och så småningom dvd-skivan och usb-minnena. Och nu finns förstås också molnlagring.
Med facit i hand kan vi konstatera att utvecklingen gått fort. Ingen använder disketter i dag och utrustning för att hantera dem finns knappt längre. Cd- och dvd-skivorna håller på att gå samma väg.
Det är inte bara utvecklingen som sprungit ifrån dessa lagringsmedier, utan här finns också en hållbarhetsaspekt. Disketter avmagnetiseras med tiden, precis som ljudkassetter och videoband, och hembrända skivor överlever inte säkert i många år. Livstiden går att förlänga med bra lagring, men du kan vara övertygad om att dina barnbarn inte har någon glädje av dina cd-skivor.
Har du viktiga filer lagrade på sådana medier är behovet av att omedelbart ta hand om dem och överföra dem till säkrare lagring akut. Det finns fortfarande möjligheter att rädda dina filer. Exempelvis Kjell & Company säljer både externa diskettläsare och dvd-läsare för usb-anslutning.
Spara filerna på en hårddisk så länge och kasta disketter och skivor. Nästa steg är att fundera på om de sedan måste konverteras till något annat filformat för att vara användbara, men det återkommer vi till.
Begränsad livslängd
Även hårddiskar har en begränsad livstid, särskilt om de används. Men även diskar som bara ligger i förvar kan bli sämre med tiden. Det största problemet här är dock att standarder förändras. En tillräckligt gammal hårddisk kanske inte kan anslutas någonstans även om den eventuellt fortfarande kan läsas.
Det ser just nu ut som om hårddisken kommer att finnas kvar länge än, om än i utvecklad form. Kapacitet och hastighet blir bättre, men grunden är densamma.
Usb-minnen och andra flashminnen (exempelvis ssd) har inte funnits tillräckligt länge för att det ska gå att avgöra hur länge de överlever lagring. Egen erfarenhet visar dock att usb-minnen med många år på nacken inte längre går att lita på. Många av de gamla små med någon gigabytes storlek är oläsliga.
Det här handlar alltså om att hänga med i tiden och hela tiden flytta informationen till moderna lagringsmedia, vilket exempelvis är vad professionella arkiv gör. Så länge du själv lever kan du med regelbundna mellanrum, kanske tio år, kopiera allting till den senaste lagringen för att vara säker.
Det är ju dock inte självklart att dina arvingar är intresserade av att fortsätta med det. I det läget kanske det inte heller är intressant.
Problem i molnet
Ett sätt att komma runt funderingarna på hur saker och ting ska lagras är att använda molnet. Då blir det någon annans ansvar att se till att lagringen hela tiden ändras i takt med teknikens förändringar.
I stället dyker andra problemställningar upp. Du kan ju till exempel inte veta hur länge den molnleverantör du valt finns kvar eller erbjuder samma tjänst. Ingenting går ju att säga säkert om detta, men tryggast borde rimligen vara att utnyttja stora och välkända leverantörer, gärna också sådana som lagrar dina data inom Sveriges gränser.
En annan sak att tänka på är tillgången. Om inloggningsmöjligheten försvinner med dig är det ju inte till glädje för någon att bilderna och filmerna finns kvar någonstans. Här gäller det alltså att göra alla behörigheter och inloggningar tillgängliga för efterlevande på något lämpligt sätt.
Läs även: Så tar du bort konton i sociala medier efter döden
Samma sak gäller ju för övrigt andra tjänster där data om dig sparas, tillsammans med bilder och annat, som Facebook, Instagram och andra sociala medier. Även när det gäller säkerhetskopior som sparas lokalt, men är krypterade, är det viktigt att tänka på att de som ska kunna komma åt dem har lösenorden.
En annan sak när det gäller just kryptering är att det är olämpligt för långtidsförvaring. Om lagringsmediet blir skadat och endast delvis läsbart blir hela det krypterade innehållet oläsbart – inga delar går att återställa.
Full koll på filernas format
Alla filer har en filtyp, ett format. Bilder har ofta ändelsen jpg, dokument kanske doc och filmer skapas i alla möjliga olika format. Det här handlar bland annat om olika sätt att komprimera filinnehållet för att spara plats och olika sätt att hantera metadata.
Även här går utvecklingen raskt framåt. Särskilt gäller detta på filmsidan, där nya komprimeringsmetoder hela tiden uppfinns för att allt bättre kvalitet och högre upplösningar ska gå att lagra utan att filerna blir allt för stora.
Smidiga bilder
Jpg är ett bildformat som härstammar från början av 90-talet och som har överlevt förvånansvärt länge med hyfsad bakåtkompatibilitet. Det är i dag fortfarande nästan allenarådande på amatörsidan inom digital fotografering och kommer antagligen att förbli så länge än.
Det gäller dock att vara medveten om att formatet innebär så kallad förstörande komprimering – för att spara plats tas en del mindre viktig information bort ur bilden. Alla som någon gång har försökt zooma en jpg-bild har säkert sett delar av bilden där den är suddig och förvrängd.
Komprimeringsgraden går ofta att ställa in i ett bildbehandlingsprogram, men varje gång en sådan bild sparas om blir den normalt lite sämre, vilket är viktigt att känna till vid exempelvis redigering. Om bildfilen däremot bara kopieras från ett ställe till ett annat sker dock förstås ingen försämring.
Det finns också ickeförstörande format, som bmp och png, där all information i bilden sparas och filstorleken därmed också blir mycket större. Det existerar hundratals olika bildformat, en del med väldigt smala och specifika användningsområden, av vilka du säkert aldrig hört talas om de flesta.
Krångliga dokument
När det gäller bilder kan du ganska tryggt lita på att jpg kommer att överleva i många år framöver, något som inte med samma säkerhet går att säga om andra format. Hur många kommer ihåg Office-programmet Microsoft Works? Programmet sparade ordbehandlingsfiler som wps och kalkylfiler som wks.
Dessa är i dag så gott som omöjliga att öppna i något program, även om Microsoft tillhandahåller en konverterare, vilket tydligt visar på vikten av att inte bara byta lagringsmetod när den blir föråldrad, utan också att det är viktigt att spara om viktiga filer i nya format.
Ett annat exempel på detta är förändringen av filformat i Microsoft Office. De gamla formaten går fortfarande att använda, men ingen kan förstås säga hur länge. Ett hyfsat framtidssäkert dokumentformat är pdf, särskilt specialformatet pdf/a-1, där a står för arkiv.
Ljud och film
När det gäller ljud och film är det ännu värre. På ljudsidan stod striden länge het, men mp3 segrade och är det mest använda formatet för musik i dag. Det är för övrigt också ett förstörande format, men känns ganska framtidssäkert och borde fungera för att spara ljuddokumentation. Ännu bättre är det oförstörande wav, som dock ger betydligt större filer.
Filmformat finns det som sagt en uppsjö av, alla inkompatibla med varandra, vilket alla som tvingats ladda ned en massa olika så kallade kodekar för uppspelning säkert lärt sig. Det gäller också att tänka på att enbart en filändelse inte avslöjar hur en film är sparad.
Filändelser som avi, mkv och mp4 innebär oftast att det handlar om en så kallad behållare, där olika typer av kodningar kan ingå. Här är det svårt att ge råd om vad som bör användas, men mp4 med H.264-komprimering borde kunna fungera ett tag.
Bra program för att byta format
Det går naturligtvis att öppna en bild, en film eller ett dokument i originalprogrammet och spara om den i något annat av de format som programmet stöder – under förutsättning att mjukvaran finns kvar och fortfarande går att använda
.
Det blir dock väldigt jobbigt om det handlar om stora mängder filer. Bättre är då att använda något program som kan hantera många filer åt gången. Här är några exempel.
Bilder. Xnconvert har stöd för att konvertera ungefär 500 olika bildformat. www.xnview.com
Film. Any video converter kan konvertera över 30 videoformat till ett tiotal andra. www.any-video-converter.com
Dokument. Med Doxillion kan ett flertal dokumentformat konverteras till några av de vanligaste. OBS! Se till att välja länken Download the free version here. www.nchsoftware.com
Microsoft Works. Har du filer I Microsofts gamla programpaket kan du använda Works 6–9-filkonverterare. www.microsoft.com
I samarbete med Prisjakt.nu
