De senaste åren har nyheterna avlöst varandra om intrång hos stora onlinetjänster, där hackare kommer över inloggningsuppgifter för miljontals användare. Yahoo är det värsta exemplet, men Adobe, Sony, Ebay och många andra har också drabbats. Vid det här laget vet de allra flesta hur viktigt det är att inte använda samma lösenord på olika sajter. Inga företag är helt säkra från intrång, men genom att använda unika lösenord kan du isolera varje konto.
Samtidigt är det viktigt att varje lösenord i sig är säkert, så att dina konton inte kan knäckas genom lömska program. Våra hjärnor har inte utvecklats för att vara bra på att minnas tiotals eller hundratals långa slumpmässiga lösenord, så varför ens försöka?
Svaret på det här problemet är lösenordshanterare – program som lagrar dina inloggningsuppgifter och hjälper dig fylla i dem när det behövs.
Samlar allt i ett krypterat valv
Alla lösenordshanterare har en sak gemensamt: du börjar med att skapa ett krypterat valv där alla lösenord, och eventuellt andra uppgifter, lagras. Krypteringen sker med en nyckel som skapas utifrån ett lösenord, och det lösenordet måste du välja med omsorg och skydda väldigt noga. Använd det absolut inte till något annat, och skriv inte in det på någon dator du inte känner att du kan lita på till hundra procent (det kan finnas keylogger-program).
Med en lösenordshanterare behöver du i princip bara komma ihåg ett enda lösenord: det som låser upp programmets säkra valv. Det kan dock fortfarande vara bra att själv komma ihåg lösenorden till några viktiga konton, till exempel mejlen.
Läs mer: Så väljer du säkrast möjliga lösenord
Praktiskt
För att vara praktiska att använda i vardagen behöver lösenordshanterarna kunna fylla i uppgifterna utan att du själv behöver kopiera och klistra in först användarnamn och sedan lösenord. Därför har många tagit fram webbläsarpluginer, och några alternativ lever helt och hållet i webbläsaren utan något fristående program.
Förutom lösenord för webben klarar programmen av att hantera loginuppgifter för fristående program (exempelvis Steam), även om det sällan går att fylla i automatiskt där. I de flesta program kan du även spara annat än login – betalkort, bankkonton, licensnycklar och rena anteckningar.
Många lösenordshanterare har även mobilversioner och kan synka mellan alla dina enheter, så att du enkelt kommer åt kontona du har skapat framför datorn när du är på språng. Tidigare har du varit tvungen att själv kopiera lösenord från mobilapparna till webbläsare eller andra appar, men med de senaste versionerna av IOS och Android kan du komma åt dem direkt inifrån andra appar.
Säkerhet
Förutom att hjälpa dig komma ihåg lösenord kan en lösenordshanterare höja säkerheten på två andra sätt.
- Du skriver inte in lösenorden, så om du skulle drabbas av en keylogger kommer den inte fånga lösenord.
- Programmet visar bara loginuppgifter för den domän du faktiskt är på, och skyddar dig alltså mot domänbedrägerier.
En del lösenordshanterare gör dock en avvägning mellan säkerhet och nytta som medför en risk. De sparar nämligen krypteringsnyckeln för valvet i molnet, så att du kan nollställa ditt lösenord om du skulle glömma det. Det innebär så klart en liten risk att huvudlösenordet kan hackas.
En annan riskfaktor är webbläsarpluginer. Säkerhetsforskare har under åren upptäckt en rad brister i dessa. De lösenordshanterare som har fristående program kan alltså vara aningen säkrare.
Så gjorde vi testet
Vi har valt ut lösenordshanterare utifrån popularitet och renommé. Några av dem har hängt med i många år och är riktiga trotjänare som vi därför känner oss tvungna att testa oavsett om de fortfarande hör till de bästa eller inte. Andra är lite nyare, men har hittat många användare. I ett fall har vi tidigare fått många läsarmejl som bett oss testa just det programmet.
I det här testet fokuserar vi på hur bra lösenordshanterarna fungerar i Windows 10. Vi testar hur enkelt det är att spara respektive fylla i loginuppgifter och att skapa nya säkra lösenord, och hur programmen är att jobba med. Eftersom lösenordshanterare handlar om säkerhet viger vi en stor del av testet åt att titta på den biten, och vi noterar också eventuella specialfunktioner.
