Skräpposten är både jobbig och farlig

Det skickas mer skräppost än någonsin och det är inte roligt att behöva städa inkorgen hela tiden.

Erbjudanden om förstoring av vissa kroppsdelar eller meddelanden om arv på flera miljoner dollar har väl alla fått i inkorgen. De är mest störande, så länge du inte svarar på dem. Men skräpposten kan också innehålla farliga länkar eller bilagor med lockande budskap.

Det bästa motmedlet mot skräppost är att se till att hålla sin e-postadress hemlig för alla utom de som verkligen behöver den. Publicera den inte på någon webbsida eller i något forum – den hittas direkt av automatiska sökprogram. Skaffa gärna en "skräpadress" om du ändå behöver göra något sådant. Det ska vara ett konto som du normalt inte använder och där det inte spelar någon roll om inkorgen blir full av oönskade meddelanden.

Kolla ditt filter

Det finns också skydd i form av exempelvis filter. De flesta internetleverantörer och e-posttjänster har numera sådana. Normalt används någon form av innehållsanalys för att avgöra om ett meddelande ska släppas igenom eller inte. Oftast kombineras metoden med andra, som svartlistning och grålistning.

En numera vanlig teknik kallas spf, sender policy framework. Ägaren till en domän kan bestämma från vilka datoradresser e-post från domänen ska härstamma. När en mottagande e-postserver tar emot ett meddelande kontrollerar den detta mot spf-informationen. Om meddelandet kommer från en sändande server som inte finns med i listan är detta en indikation för den mottagande servern om att något kanske inte står rätt till.

Användandet av spf kan dock skapa problem för relevant e-post där vidarebefordran används, något som du kanske själv har råkat ut för i form av ett besked om att ditt meddelande inte tillåtits nå mottagaren.

En del av skräpposten kanske du inte märker alls, eftersom du inte ser filtreringen över huvud taget när den sker hos internetleverantören.

Du har säkert också tillgång till ett skräppostfilter som du bara kommer åt när du läser din e-post på webben. Använder du en lokal e-postklient i datorn, till exempel Thunderbird, ser du dem inte.

Det är därför viktigt att även i det senare fallet någon gång ibland logga in på webbposten och kolla igenom skräpfiltret, särskilt om du vet att du saknar något meddelande. Ingen filtreringsalgoritm är nämligen fullkomlig, utan ibland fastnar helt legitima meddelanden i filtret.

Säkerhetspaketet skyddar

Det sista steget i skräppostskyddet kan du ha i din egen dator. De flesta säkerhetspaket innehåller ett filter som installeras i din e-postläsare och samlar allt misstänkt i en särskild mapp. Även den bör kontrolleras emellanåt.

Både i detta skydd och i det webbaserade brukar det gå att göra egna inställningar så att du kan släppa igenom post från specifika avsändare eller med något särskilt ämne som annars brukar fastna i filtret.

Olagligt i Sverige

Fråga är förstås – vad säger lagen om spam? Är det verkligen tillåtet.
Sedan den 1 april 2004 är oombedd e-postreklam till svenska konsumenter förbjuden i lag. Lagen gäller för svenska juridiska personer som vill skicka e-postreklam till svenska privatpersoner. Enligt lagen måste alla reklamutskick innehålla en giltig adress där mottagaren kan avskriva sig och slippa få fler meddelanden.

Det är tillåtet att skicka reklam om det finns en etablerad kundrelation och kunden inte uttryckligen har begärt att slippa få e-postreklam. Det är också lagligt om mottagaren bett att få reklam från företaget, till exempel om mottagaren anmält sig för ett nyhetsbrev eller på annat sätt godkänt erbjudanden till sin e-postadress. Mottagaren godkänner då att företaget skickar reklam via e-post.

Eftersom spam ofta kommer från avsändare i andra länder är den här lagen givetvis inget fullständigt skydd.

Skräppostfilter
I skräppostfilter av olika slag går det i allmänhet att lägga till avsändaradresser som alltid ska släppas igenom.

4 sätt att själv avslöja falska mejl

Spam Apple

1. Med lite sunt förnuft kommer du långt när det gäller att bedöma e-posten i din inkorg. Du kan exempelvis titta på språket. Svenskan är i det här fallet inte den bästa och troligen automatöversatt. Titta också på länken, som är ett exempel på hur länkar kan förfalskas. Håll pekaren på den för att se den faktiska länken. Varför skulle Apple länka till en fransk adress som ser ut att inte ha ett dugg med Apple att göra? Du kanske inte ens har ett Itunes-konto? Kasta.


Spam Tysk dam

2. Ett annat exempel att ta sig en funderare på. Varför skulle en tysk dam välja just dig att skriva till? Länken ser också mycket mystisk ut. Kasta.


Spam Anne Murray

3. Här har vi ett ganska uppenbart nätfiskeförsök. Men chansen kanske finns att någon av de 100 000 mottagarna känner en Anne Murray... Kasta.


Spam Postnord

4. En avsändare i Polen och en länk från helvetet. Postnord? Knappast. Kasta!