När vi pratar om hastigheten på en router handlar det för det mesta om dess maxkapacitet, det vill säga hur mycket data den kan hantera på en gång. Det handlar också om hela routerns prestanda, vilket till stor del avgörs av hur kraftfull dess processor är. Men för det mesta är det inte själva routern vi pratar om, som ju kan bestå av både fasta nätverksanslutningar och wifi, utan bara den trådlösa biten.
Läs även: 7 maxade AC-routrar – Här är rätt val för ditt digitala hem
Där är det framför allt två saker som avgör hastigheten: Antalet frekvensband (radiofrekvensen den kommunicerar på) och maxhastigheten per frekvensband.
Nyare routrar har för det mesta två, 2,4 GHz och 5 GHz, och ibland tre med dubbla 5 GHz-band (det är inte exakt 5 GHz, så du kan ha två lite olika som är nästan 5 GHz på samma router). Routerns hårdvara, kommunikationsprotokoll med mera avgör sedan hur snabbt det kan gå på varje frekvens. Generellt sett går det snabbare på 5 GHz, medan 2,4 GHz har längre räckvidd.
Topphastighet vs totalhastighet
Om routern anger att den kan köra 1000 Mbps på ett band betyder det dock inte att du kan koppla upp din surfplatta eller dator och få den hastigheten. Då begränsas det av hur snabb wifi-mottagningen är i plattan, och även av hur stark signalen är. Låt oss säga att du har en surfplatta som kan få max 100 Mbps i uppkoppling, vilket med bred marginal är snabbt nog för att till exempel strömma 4k-video. Då kan du koppla upp tio stycken och alla får sina 100 Mbps.
Eller nästan. Routern har nämligen ett problem till. Wifi kan vanligen bara prata med en uppkopplad pryl i taget. Det innebär att routern måste turas om och skicka data i korta snuttar till prylarna som är uppkopplade på samma frekvens. Det är därför trippelbandsroutrar blivit så populära, då kan du fördela trafiken på en extra frekvens.
Men det funkar ju bara ett tag. Har du allt för många enheter blir det ändå huggsexa om routerns uppmärksamhet. Det resulterar i ojämn uppkoppling och opålitliga ping-tider.
I vissa fall gör det ingen skillnad. Ska du bara surfa märks det knappast, och för det mesta tar buffring hand om ojämnheter i hastigheten när du strömmar video. Men även där kan det innebära längre starttider, om flera användare startar strömmar samtidigt. Framförallt är det tillämpningar med kort buffring eller många anrop som drabbas, till exempel videosamtal, onlinespel och dynamiska webbappar.
Fler saker samtidigt
Det är här en teknik som heter mu-mimo kommer in, och som börjar dyka upp i allt fler nya routrar. Mu-mimo är en förkortning för ”Multi User Multiple Input Multiple Output”. Det är den första biten som är viktig här – multi user. Med mu-mimo kan en wifi-router prata med upp till fyra enheter samtidigt på samma frekvens, utan att de andra behöver vänta på sin tur. Och framtida routrar kan komma att klara fler än fyra prylar samtidigt.
Det här ger dig inte nödvändigtvis högre maxhastighet, men jämnare och stabilare uppkoppling och konsekventa svarstider.
Mu-mimo är ingen extremt dyr teknik som bara återfinns i värsting-routrar utan även i en hel del routrar i mellanklass och även en handfull lite billigare. Här har vi testat sex modeller i klassen 2 000 till 3 000 kronor som alla stödjer tekniken.
Det stora problemet just nu är att väldigt få trådlösa prylar har mu-mimo-stöd, och det krävs även att wifi-delen i din telefon, dator och så vidare stödjer tekniken. I annat fall får du nöja dig med ”vanlig” wifi. Ett fåtal mobiler och lika få datorer kör mu-mimo idag. Du hittar det till exempel i Samsung Galaxy S7 och Oneplus 3. Enklaste sättet att få det till en bärbar dator är att skaffa en usb-adapter med wifi. Det finns idag ett par stycken som stödjer mu-mimo.
Det finns också wifi-kort till stationära datorn, nätverksextenders och wifi-bryggor med tekniken. Men det är ett övergående problem, och du kan räkna med att det blir standard på de flesta nya wifi-utrustade prylar du köper inom en snar framtid, så det kan finnas god anledning att investera i en mu-mimo-router redan nu.
Mycket nytt i alla routrar
I det här testet har vi testat ett antal moderna routrar för att se hur den nya tekniken fungerar men också givetvis för att se hur bra de generellt är som routrar och wifi-åtkomstpunkter, vare sig du kör mu-mimo, enklare wifi eller fast nätverkskabel. Vi har testat individuell prestandamätning i tre scenarion.
I den här prisklassen är det ett gäng rätt så likvärdiga routrar. Alla kör på två frekvensband, har fyra antenner och stödjer alla så kallad beamformingteknik för att öka räckvidden och prestanda på håll. Det märks också då det är mycket bättre prestanda på lite avstånd på nyare routrar än på likvärdiga som kom för ett eller ett par år sedan.
Alla stödjer ipv6, samt teknikerna upnp och dlna, och alla kan fungera som något som kallas smb-filserver och mediaserver i nätverket med en usb-disk inpluggad. I alla fall i teorin, vi hade en del problem med att få flera av dem upptäckta i vårt nätverk, men det kan ha mer med våra testdatorer att göra än med routrarna.
För mellanstora hushåll
Skillnaden i prestanda och räckvidd mellan routrarna är inte direkt enorm. Visst finns det de som presterar bättre och sämre i våra mätningar, men de är alla utmärkt snabba för en större lägenhet eller mindre villa med en sisådär mellan fem och femton uppkopplade prylar.
Ett par fasta datorer, en skrivare, en smart-tv, en Playstation, en nas och en handfull bärbara datorer och mobiler ska de kunna leverera bra uppkoppling till utan problem. Troligen sätter bredbandsuppkopplingen mer gräns än routrarna. För alla har ju inte en gigabit ut på nätet. Skulle du ha en så snabb uppkoppling finn det som sagt betydligt större, kraftfullare och dyrare routrar – om du har behov av det.
Det som främst skiljer routrarna åt är användarvänligheten och funktionsutbudet. Vissa funkar som skrivarserver, andra kan du använda som automatisk backupstation, och ytterligare några kan sköta nedladdningar åt dig – även om datorn är avstängd. De har olika bra eller dåliga gränssnitt för administration, appar för kontroll från mobilen, och möjlighet att sköta dem på distans.
Men lägstanivån är hög, och ska du bara ha en trygg router att plugga in, logga in och surfa via funkar de alla utmärkt.
Så gjorde vi urvalet och testet
Vi kontaktade samtliga större routertillverkare som säljer hemmaroutrar hos stora svenska återförsäljare och bad den ställa upp med sin bästa router för hemmabruk som stödjer mu-mimo-teknik för under tre tusen kronor. Av de tillfrågade tillverkarna hade alla utom två en lämplig modell och ställde upp med den.
Routrarna testades fabriksnya eller systemåterställda i en hemmamiljö, en medelstor lägenhet i ett plan, med gigabit fiberuppkoppling. Routrarna prestandamättes i fyra moment:
1. På tre meters avstånd i samma rum med en Oneplus 3 mot Bredbandskollen.se.
2. På sju meters avstånd i fri sikt i en korridor mellan en ssd ansluten till routern med usb 3.0 och en stationär pc med kraftfulla trådlösa nätverkskortet Asus PCE-AC88. Här användes Totusoft Lan Speed Test, samt Iometer och manuell filöverföring för verifiering.
3. På tio meters avstånd med två tjocka innerväggar mellan router och dator mellan router med ssd och en bärbar pc med snabba wifi-adaptern Linksys WUSB6100M.
4. Simultan filöverföring mellan fyra stationära pc-datorer anslutna till nätverket med mu-mimo-hårdvara (nätverkskortet AsusPCE-AC88, Linksys WUSB6100M, TP-link Archer C2600 i klientläge och Zyxel Armor X1 Range Extender i klientläge.)
Redovisade hastigheter är snittprestanda efter 10 mätningar i vardera moment. De ska inte ses som routrarnas absoluta hastigheter, utan bara som jämförande resultat sinsemellan i just vår testlokal.
För övrigt testades simultana 1440p-strömmar från Youtube på en Oneplus 3 och en Samsung Galaxy S7, samt Skype-samtal och svarstidsmätningar på testets pc-datorer. Kvaliteten och upplevelsen vid dessa bedömdes manuellt.
