Spam, skräppost eller bluffmejl – kärt barn har som bekant många namn. Oavsett vad du kallar det har du med all säkerhet fått mängder av sådana i din mejlkorg under åren. Bara i år menar experter att det kommer skickas ut 200 miljarder spam-mejl över hela världen.

Missa inte: 9 märkliga saker du inte visste om skräppost

Men låt oss börja från början. Skräpposten brukar vanligtvis delas in i tre olika klasser. Till att börja med har vi oönskade reklamutskick, som givetvis är irriterande nog, men ändå förhållandevis harmlösa i sammanhanget.

I den andra kategorin finns så kallade Nigeriabrev, alltså mejl där någon främling ber dig om en mindre summa pengar med löften om att betala tillbaka betydligt högre belopp framöver.

Sist hittar vi regelrätta phishing-mejl, där syftet är att komma åt dina kontouppgifter, ditt lösenord eller andra känsliga uppgifter. Det kan handla om att skurkarna utger sig för att vara ett känt företag, exempelvis Telia eller El-Giganten och att mottagaren uppmanas att ge ut sina bankuppgifter för att en påstått felaktig faktura ska korrigeras.

Och det är framför allt de två sistnämnda kategorierna som har förändrats de senaste åren. När PC för Alla pratar med Jesper Kråkhede, säkerhetschef på Sogeti, menar han att bedragarna blir allt slugare i sina utskick.

– Ser vi på Nigeriabreven blir de ännu mer naiva i sin ton. För de allra flesta är det helt uppenbart att det rör sig om en bluff eftersom historien är så otrolig. Men det är faktiskt avsiktligt. De som skickar ut dessa är ute efter de datoranvändare som är så godtrogna att de tror på vad som helst. Att lägga energi på att få breven mer seriösa vore slöseri med tid, säger Jesper Kråkhede.

Han fortsätter:

– Phishingmailen har gått åt motsatt håll, och de är numera väldigt lika de företag som de försöker efterlikna. Här måste man ha koll på hur rutinerna fungerar, att företag inte ber dig uppdatera lösenord och andra känsliga uppgifter via mail.

Jesper Krakhede
Jesper Kråkhede, säkerhetsexpert på Sogeti, menar att spammarna har blivit slugare med åren.

– Ungefär en halv promille av de som får Nigeriabreven går på bluffen. Tittar vi på phishing så är det betydligt fler som går på det. Framför allt de mer ovana datoranvändarna går på det.

Bakom utskicken gömmer sig oftast tung cyberkriminalitet.

– Det är inte några ensamma 15-åriga hackers som sitter hemma och skickar ut sådant här. Det handlar om kriminella verksamheter, som är utspridda över hela världen. Det är i princip olagligt men möjligheten att skicka mejl är så stora i dag att det är väldigt svårt att bevisa att någon skickar spam.