Datorn har under de senaste decennierna blivit en oumbärlig del av de flestas vardag, både hemma och på jobbet. Oavsett om det handlar om att söka information, läsa nyheter, sköta livets alla digitala ärenden, konsumera media eller bli kreativ och skapa eget, är en dator ett mångsidigt och behändigt verktyg.
I denna datorköpguide
- Windows eller Mac?
- Alternativa operativsystem
- Prestanda
- Prisskillnader
- Tänk på detta...
- Stationär pc
- Stationär mini-pc
- Allt i ett-dator
- Ultralätt laptop
- Desktop replacement
- Surfplattor och hybrider
Vi beställer biljetter, läser e-post, sköter bokföringen, skriver dagbok, tittar på film och serier, spelar upp musik och spelar till och med in egen. Vi träffar också släkt, vänner och kollegor digitalt, både i sociala media och i videomöten – och vi spelar datorspel, designar inbjudningskort till festen, organiserar fotoalbum och bygger webbsajter. Sedan tillkommer hundratals andra saker. Kan det sägas om något annat än just en dator?
Vi pratar alltså här om den klassiska persondatorn. ”PC” i PC för Alla. Egentligen är ju i princip allt elektroniskt datoriserat numera. Mobilen, ett digitalt armbandsur, tv:n, mikrovågsugnen och moderna bilar. Men de styrs och används inte som en pc. Undantaget är mobiltelefonen. Mer om det nedan.
Men det är stor skillnad på dator och dator, och även om alla kan göra i stort sett samma saker är de inte lika bra på allt. En del sysslor kräver höga och dyra prestanda. Andra kräver lång batteritid och mobilitet, och det är inte lätt att kombinera i en och samma maskin så att bägge kraven uppfylls på ett bra sätt.
Vilken eller vilka datorer du ska utrusta dig med beror på vad du vill kunna göra på den och vad du är beredd att betala.
Windows eller Mac?
Den viktigaste saken som avgör datorköpet för många är om de sedan tidigare är en van Mac OS- eller Windowsanvändare – och om de i det fallet är beredda att byta, eller vill köra på i bekanta hjulspår. Har du redan Iphone, Ipad och Apple Watch får du en klar fördel av att också köra en Mac OS-dator, då det finns enkla sätt att synka data mellan enheterna och du använder samma konto för tillgång till molnlagring och app-butiker.
Det finns dock ett begränsat urval av Mac OS-datorer. De kommer enbart från Apple och de är jämförelsevis dyra. Det finns inget sådant som en riktig budget-Mac, om du inte köper en begagnad. De som finns är dock alla jämförelsevis snabba och bra i sin respektive datorkategori. Det är dock inte bästa plattformen att spela spel på, då utbudet av spel är större för Windows, och bara ett fåtal av de dyraste Macarna har riktigt spelgrafik. Apples datorer hade tidigare en fördel: de kunde köra både Mac OS och Windows. I de nyaste modellerna, som har fått Apples egna M1-processor istället för processorer från Intel, har den möjligheten dock fallit bort.
Windows-datorer finns i precis alla former och prisklasser, från surfplattor och superbilliga budget-bärbara till jättelika gaming-monster som kostar tio gånger så mycket. Du har inte samma möjlighet att koppla samman dina digitala enheter som med Mac och Iphone, men det finns olika verktyg som även hjälper till med det, framför allt mellan Windows- och Android-mobiler.
Systemen är annars mer eller mindre jämnvärdiga. De flesta nya, stora kommersiella program finns till bägge systemen och de flesta externa tillbehör har drivrutiner till bägge, även om det finns enstaka undantag. Är du osäker på saken och behöver använda en viss pryl eller program, så ska du givetvis börja med att ta reda på det. En kategori där detta är vanligt är inom musik- och ljudproduktion, där det finns enstaka Mac-specifika program och hårdvara.
Alternativa operativsystem utmanar
Ett relativt nytt uppstickaralternativ heter Chrome OS. Det kommer från Google och är mer begränsat i funktion. Systemet är främst skapat för enkla bärbara datorer, så kallade Chromebook-modeller som alltid är uppkopplade. Det finns även små stationära mini-datorer, som kallas Chromebox. Det mesta du gör i Chrome OS sker inte med lokalt installerade program utan via online-tjänster och funktionsrika webbsajter som till exempel Google Dokument, Microsoft Office Online, Pixlr och Netflix. För det mesta sker det via webbläsaren.
Chrome OS har dock på senare tid blivit mer funktionsrikt, och har numera stöd för Android-appar och inbyggd Google Play-butik. Du kan också aktivera möjligheten att köra Linux-program i systemet. Dessa två funktioner öppnar upp för en helt ny värld appar och program, och gör Chrome OS till ett mer ”normalt” operativsystem.
Detta har också gjort att det har kommit nya Chromebook-datorer som är dyrare, mer kraftfulla och har pekskärm, dels för att underlätta för just hanteringen av Android-appar. Men det finns fortfarande påtagliga begränsningar, speciellt när det gäller vilka externa tillbehör du kan ansluta (utöver enkla saker som mus, tangentbord och hårddiskar), då Chrome OS är till för dig som inte har för specifika krav.
Det är i stort sett de enda tre alternativen för operativsystem om du köper en färdig dator. Bygger du din egna datorer eller beställer en lokalt specialbyggd, kan du också få den utan system och exempelvis installera en valfri gratis Linux-variant istället för att spara pengar. Men det är som sagt inte relevant när du köper en dator i butik.
Hur mycket prestanda?
Hur mycket datorkraft du behöver, och vilken sorts datorkraft det handlar om, beror på vad du ska använda datorn till. För att snabbt och effektivt kunna köra tunga program som Photoshop och Premiere, göra mediafyllda presentationer i Powerpoint, använda musikproduktionsprogram och jobba med rendering och 3d-modellering som cad, behöver du en kraftfull processor. Vi skulle rekommendera minst en Intel Core i7 eller AMD Ryzen 7-processor. Satsa gärna också på extra ram-minne, helst minst 16 gigabyte.
Vill du ha detta i en lätt bärbar dator kan du nöja dig med en strömsnål variant av processorerna. De heter U på slutet av processornamnet för AMD och U eller G7 för Intel. I en större bärbar dator rekommenderar vi kraftfullare processorer. De har H-suffix på modellnamnet både från Intel och AMD. De senaste Mac-datorerna med Mi-processor hör också till denna kategori. Och tack vare annan minneshantering så klarar de av att prestera bra även med det 8 GB-minne som är standard i dem.
Se också till att du köper en relativt ny dator med senaste eller näst senaste generationen av processor. Generation 10 eller 11 av Intel Core, och 4000- eller 5000-serien av AMD Ryzen. Det är bra även om du köper en enklare och billigare dator, då de har andra fördelar än bara prestanda. De ge exempelvis mer strömsnål drift och bättre stöd för snabb uppkoppling.
Vill du verkligen spara pengar kan du kolla in budgetdatorer med äldre generationer av dessa processorer, eller budget-processorer som Intel Pentium och Celeron och AMD A4 eller Athlon. De räcker bra om du bara ska surfa och köra lite Office. Men även då kan du uppleva en viss seghet. Har du råd med en enklare Core eller Ryzen rekommenderar vi det.
Stora prisskillnader
Prestanda avgör inte heller hela priset på datorn. Du kan få hyfsat mycket datorkraft för runt 6 000-7 000 kronor, om du inte behöver stor och extra snabb ssd, högkvalitetsskärm, lyxig design och bonusfunktioner i datorn.
Den prestandakomponent som mest av allt kan höga priset är grafikkortet. Processorerna har inbyggd grafik och räcker för de flesta sysslor. Men ska du spela spel lär du behöva ett bra separat grafikkort, antingen ett med Nvidias Geforce-grafikprocessor eller AMD:s Radeon RX. Dessa finns i många olika pris- och prestandaklasser och innebär en merkostnad. För de enklaste varianterna får du betala runt en tusenlapp, men de allra senaste och bästa går loss på över 20 000 kronor.
Så extrem grafik behöver du dock bara om du är en väldigt krävande "gamer". Med mer beskedliga krav, om du till exempel spelar på en 1440p- eller 1008p-skärm istället för på 4k, kan du få spelgrafik för hälften eller en fjärdedel av del. En del extra grafikprestanda kan också vara bra i video- och fotoredigeringsprogram., men här behöver du inte något extremt grafikkort.
Tänk också på…
Bildskärmen. Det är många saker som avgör vad som är en bra datorskärm, och det beror på vad du uppskattar. En skärm med hög upplösning ger extra skarp bild, med det gör också en med mindre skärmyta. En 13-tummare med 1080p-upplösning ser ungefär lika skarp ut som en 15,6-tummare med 1440p.
Utöver det håller skärmarna olika kvalitet när det gäller färgåtergivning (hur intensiva, detaljerade och korrekta färger den kan visa), ljusstyrka (viktigt med lite extra om du vill jobba ute i solen med en bärbar dator), och dynamik (förmågan att visa detaljerade ljusnyanser). Spelar du mycket spel kan snabba svarstider (ca 10 millisekunder eller mindre) och extra bildfrekvens (120 Hz eller mer istället för vanliga 60 Hz) vara värt att satsa på.
Vill du få en snygg upplevelse om du strömmar film så kan en skärm med hdr-stöd vara något att hålla utkik efter, liksom en som klarar av att visa färger enligt standarden srgb. Ska du jobba professionellt eller ambitiöst med foto, video och design finns det ännu bättre bildskärmar som följer färgstandarderna Adobe rgb och dci-p3.
Uppkopplingen. Att nå ut på nätverk och internet är a och o i en modern dator. Köper du nytt rekommenderar vi numera alltid att både din dator och din router i hemmet har stöd för wifi 6 (ieee 802.11ax). Enklare och billigare bärbara datorer har kanske inte det, och du klarar dig då fortfarande med wifi 5 (ieee 802.11ac), men har du möjlighet att byta upp dig kan det lösa en hel del anslutningsproblem.
Tänk också på att en del större stationära datorer säljs helt utan wifi, utan bara har fast nätverksport. Då kan du behöva köpa till den funktionen separat. Eller givetvis dra en kabel. Det funkar alltid.
Andra anslutningar. Vill du ansluta extra skärm? Då kan det vara bra att ta reda på vilka bildingångar den har. Är det till exempel bara Displayport-ingång på skärmen så är det inte alla billiga datorer som stödjer det, utan enbart enklare hdmi. Och på datorer i mindre format kan det saknas separat bildutgång, och vara snålt med usb-portar för extra tillbehör.
Har datorn thunderbolt 3 eller thunderbolt 4-portar är det inga problem. Dessa stödjer det mesta i skärm- och tillbehörsväg. Möjligen kan du behöva skaffa adaptrar för att få vissa tillbehör att passa. En bra docka ger dig då alla extra portar du behöver.
Datorn kan ta många former, från minimala bärbara och diskreta, till arrangemang med stationära torn och separata tillbehör som täcker ett helt skrivbord. Eller två. Här är de vanligaste datortyperna och vad de passar bäst för. Vi börjar med de stationära
Stationär desktop-pc
Den klassiska pc-lådan har inte ändrats mycket sedan de första kom på 80-talet. En för det mesta fyrkantig burk, liggande eller stående på högkant, med anslutning för bildskärm, externa tillbehör, nätverk och strömsladd på baksidan. De kan vara små som skokartonger eller meterhöga torn, och kan variera i pris mellan extrem budget och bland det dyraste och mest kraftfulla du kan köpa.
De är byggda för att vara lätta att öppna upp och underhålla, så att en händig användare kan byta processor, stoppa in extra minne och lagring eller extra instickskort, till exempel kraftfullare grafikkort.
Det kan inte göras obegränsat, och kräver grundkunskap om vilka komponenter som är kompatibla med varandra, och rent teknisk var allt sitter och hur de ska kopplas samman. Men det gör att du med rätt kunskaper kan hålla en pc snabb och modern länge – till en betydligt lägre kostnad än om du måste köpa en ny.
Du kan också bygga ihop en stationär pc helt själv. Alla komponenterna, från låda till moderkort, processor och nödvändiga kablar, finns att köpa separata i välsorterade datorbutiker. På det sättet kan en kunnig användare dels spara pengar, dels sätta ihop en dator med precis rätt komponenter för sina behov.
Ska du inte spela krävande datorspel, eller bara spela äldre och enklare spel, är en stationär pc relativt billig. Du får kraftfull ny processor, gott om minne och en rejäl ssd för samma eller mindre pris än en motsvarande bärbar dator. Grafikkort som klarar de senaste spelen är den stora kostnaden, och kan lätt fördubbla din dators pris.
Prisomfång: 2 000 till 50 000 kr beroende på prestanda. De flesta kostar 5 000 till 20 000 kronor.
System: Nästan uteslutande Windows. Möjligt med Linux för hemmabyggen.
Fördelar: Kan vara antingen mycket prisvärda eller mycket kraftfulla. Mest prestanda för pengarna. Goda möjligheter att underhålla och uppgradera.
Nackdelar: Tar upp mycket plats. Separata tillbehör krävs.
Passar för: Alla typer av användning, om du är beredd att betala för det.
Stationär mini-pc
En mini-pc är helt enkelt en desktop-pc, fast i ett minimalt och kompakt format, för det mesta bara en decimeter eller två i bredd. De har färre anslutningar och du har inte lika många möjligheter att öppna och underhålla eller uppgradera dem. Det finns egentligen ingen klar gräns mellan en liten desktop-pc och en mini-pc. Men vi brukar dra gränsen när en dator är så liten att den inte har plats för instickskort eller möjlighet att byta processor. Många mini-pc kan du inte komma in i och meka med själv alls.
En mini-pc kan vara kraftfull för vissa typer av jobb, men de flesta har beskedliga prestanda och passar för enklare sysslor som surf, kontorsjobb och att konsumtion av media. Ska du ha höga prestanda för tunga program som bild- och videoredigering eller kraftfull grafik för att spela spel, och inte behöver en bärbar dator? I så fall är det mycket enklare att få in det och få bra kylning i en större datorlåda. Så riktigt kraftfulla mini-pc är sällsynta. De finns, men då handlar det mest om kompakta arbetsstationer för yrkesfolk som jobbar med sådant som design och cad.
Annars är det ingen praktisk skillnad. Desktop-pc och mini-pc behöver ström från väggen, och minst tre separata tillbehör: En bildskärm för skrivbordet, ett tangentbord och en mus. Kanske också separata högtalare, mikrofon och webbkamera. Det är givetvis en extra kostnad, men å andra sidan får du här välja precis de som passar dig bäst, utifrån komfort, kvalitet och funktioner. Och har du gamla sedan tidigare kan du använda dem.
Prisomfång: 2 000 till cirka 20 000 kr beroende på prestanda.
System: Windows, Mac OS, Chrome OS.
Fördelar: Tar upp mindre plats. Kraftfulla modeller för jobb finns.
Nackdelar: Mindre möjlighet till uppgradering och underhåll. Separata tillbehör krävs.
Passar för: Lätt och halvtungt kontorsjobb och kreativa sysslor.
Allt i ett-dator
Ett behändigt alternativ för skrivbordet är en allt i ett-dator. Här har tillverkarna i princip tagit en stationär mini-pc, men byggt in komponenterna på baksidan av en datorskärm för skrivbordet. Det gör att du slipper en extra datorlåda och du pluggar in mus, tangentbord och andra tillbehör direkt i skärmen. För det mesta får du också med tangentbord och mus, ofta trådlösa, som är färdigt ihopkopplade med datorn. Fördelen är ett rent och snyggt skrivbord och mindre sladdkrångel.
Nackdelen är att skärmen nu är knuten till datorn. Behöver du bättre skärm eller mer prestanda får du byta ut rubbet. Samma sak gäller om någon del av helheten skulle sluta fungera. Precis som i en mini-pc har du här för det mesta mycket få eller inga möjligheter att uppgradera eller underhålla datorkomponenterna.
Alla dessa stationära datorer ger dig en stor fördel framför bärbara; ergonomin. Du får en stor bildskärm som du har möjlighet att placera för en perfekt arbetsställning, och du kan anpassa och placera tangentbord och mus helt efter dina behov och smak. Sitter du av och till länge framför datorn och egentligen inte har något behov av att flytta runt på den är en dedicerad skrivbords-dator därför alltid att föredra.
Tänk dock på att du kan få en bärbar dator att fungera på samma sätt. Med en dockningsstation kan den fungera som en mini-pc och du kan på skrivbordet använda stor skrivbordsskärm, mus, tangentbord med mera, tills du kopplar loss och bär iväg den som en bärbar.
Prisomfång: 5 000 till 50 000 kr beroende på prestanda, skärmstorlek och skärmkvalitet
System: Windows, Mac OS.
Fördelar: Snyggt och enkelt på skrivbordet. Finns med mycket arbetsprestanda.
Nackdelar: Går ej att uppgradera separat. Separat mus och tangentbord krävs.
Passar för: Det mesta, förutom, tunga spel.
Bärbara datorn går under många namn. Bärbar pc, laptop, notebook… det är precis samma sak, men olika termer används ofta för olika typer av bärbar. Det vanligaste sättet att dela in dem i kategorier är efter storlek och form.
Ultralätt laptop
Är datorn byggd för att vara så, liten, lätt och mobil som möjligt för en användare på språng mellan jobbmöten, föreläsningar, kafébesök, tågresor eller parkbänkar? Dessa datorer kallas ofta för notebooks, ibland för ultrabooks. Ultrabook är dock en term ägd av Intel och är tänkt för datorer som uppfyller deras specifikationer, bland annat ska de ha pekskärm och Intel-processor.
Därför använder vi inte den termen här, utan säger i stället ultralätt bärbar. Dit räknar vi bärbara datorer med upp till 14-tumsskärm, men ofta har de 13,3-tumsskärm, ibland ännu mindre. De har tunn design och låg vikt, för det mesta under 1,3 kilo.
Fördelen med det är givetvis att de är lätta att bära runt på. Nackdelen med ett litet format är att du får liten skärmyta att jobba med, begränsad yta för musplatta och tangentbord samt få externa anslutningar, ibland så lite som en eller två usb-portar. Det finns till och med en del ultratunna som inte har port för extern skärm. De flesta har det dock, antingen hdmi-kontakt eller via en usb c-port.
Ultralätta bärbara datorer (och även en del mini-pc och allt i ett-datorer) använder sig av AMD:s och Intels mest strömsnåla mobila processorer. Dessa är inte nödvändigtvis långsamma. Moderna processorer i denna klass har numera fyra kärnor eller mer, och så kallat burst-läge, vilket innebär att de kan få nästan samma hastighet som en riktig prestanda-processor i en stor laptop eller stationär dator.
Men bara tillfälligt, för att till exempel kunna ladda en tung webbsida eller köra ett filter i ett bildbehandlingsprogram utan att det ska gå långsamt. Det är när du vill göra något krävande under längre tid, som att exportera en video från ett redigeringsprogram, komprimera stora filer, eller spela datorspel, som prestandabegränsningen främst märks. Allt det förutom att spela spel kan du fortfarande göra, men det tar extra tid.
En annan sak som utmärker denna datorkategori är fokus på strömsnål drift och lång batteritid. Mindre bildskärmar, som ofta är av extra strömsnål typ, bidrar till det. Är du är ute och rör på dig vill du ju gärna slippa leta vägguttag stup i kvarten. Det slipper du med en bra ultralätt bärbar.
14-tums bärbara datorer eller mindre finns i alla prisklasser, från superbilliga Chromebook-modeller och lågpresterande och lite tyngre Windows-datorer för under 4 000 kronor till lyxiga premiumdatorer som kan kosta över 30 000 kronor. Det du inte får i denna datorkategori är bra spelprestanda. Det finns enstaka modeller med extra spelgrafik, men för bästa prestanda behöver du ett större format.
Prisomfång: 3 000 till 40 000 kr beroende på prestanda och kvalitet. De flesta kostar 5 000 till 20 000 kronor.
System: Windows, Mac OS, Chrome OS.
Fördelar: Kompakt och lätt. Oftast lång batteritid. Bra mobil uppkoppling.
Nackdelar: Tveksam ergonomi, liten skärmyta. Går sällan att uppgradera. Begränsade prestanda.
Passar för: Surf, mediakonsumtion, kontorsjobb, lättare mediaredigering.
Desktop replacement
Är bärbara datorn inte huvudsakligen ett resesällskap? Är den i stället främst tänkt att ha och använda hemma, men vikas ihop och stoppas undan mellan varven då den inte används? Kanske också för att packas ihop och ta med till sommarstugan eller på resan, men inte för att bäras runt på hela dagen.
Den typ av datorer som passar här brukar kallas desktop replacement. Det är ett begrepp som oftast används för extra kraftfulla bärbara datorer, men då desktop-datorer kan vara både långsamma men billiga och supersnabba men dyra så använder vi det för storleksklass, inte för prestandanivå.
De har större bildskärmar, 15,6 tum eller mer, fullformat på tangentbord och ofta sifferknappsats vid sidan av. Du får också många externa portar för bildskärm och tillbehör på sidorna, ibland också för fast nätverk. Prestanda och pris kan variera stort, här finns det allt från billiga budget-modeller för under 5 000 kronor upp till extrema gaming-datorer eller arbetsstationer för yrkesproffs, som kan kosta över 50 000 kronor. Här kan du få nästan lika höga prestanda som i en kraftfull desktop-pc.
Det du däremot inte får är särskilt bra batteritid. Det är sällsynt att en desktop replacement-dator kan matcha en ultralätt i tid mellan laddningar. Det kan verka bakvänt. Borde det inte få plats med ett mycket större batteri i en mycket större dator? Jo, men en stor skärmyta och hårdvara som är optimerad för uthållig prestanda istället för energioptimering gör att det inte räcker. För det mesta har de inte heller större batterier. Här är helt enkelt inte batteridelen designad för långa mobila sessioner, utan du förväntas ha nära till vägguttag.
Prisomfång: 3 000 till 50 000 kronor beroende på prestanda. De flesta kostar 6 000 till 25 000 kronor.
System: Windows, Mac OS, Chrome OS.
Fördelar: Finns från budget till topp-prestanda. Vissa möjligheter till uppgradering.
Nackdelar: Större och tyngre. Överlag kortare batteritid.
Passar för: Alla typer av användning, om du är beredd att betala för det.
Surfplattor och hybrider
Vill du ha något ännu mer mobilt än en ultralätt bärbar? Moderna surfplattor, speciellt de med Windows, fungerar utmärkt som liten och ultralätt laptop. Det är ingen avsevärd skillnad på en liten bärbar pc och en pc i surfplatteformat, förutom att det är mer sällsynt med höga prestanda och mycket lagring i en platta.
Även en Android-platta eller en Ipad kan fungera på det sättet. I vissa fall går det riktigt smidigt, som med nya Ipad-modeller med Ipad OS, och med Samsung-plattor som har ett separat skrivbordsgränssnitt för just det. Så länge du bara vill kunna surfa och inte behöver köra speciella program som bara finns till Mac OS eller Windows, är de ett fullgott alternativ.
Det du behöver är rätt tillbehör till den; ett ställ med inbyggd tangentbord och musplatta, eller separat bluetooth-tangentbord och mus. Till många surfplattor ingår det, och många Windows-plattor är byggda för att dockas i medföljande och riktigt stadiga dockor som konverterar dem till riktiga, hopfällbara bärbara datorer.
De är dock ännu mer kompakta än ultralätta bärbara, vilket innebär ännu mindre skärmar, trängre tangentbord, mindre musplatta och färre externa anslutningar. För det mesta innebär det också begränsad batteritid, men det finns undantag som kan mäta sig med riktiga bärbara datorer på den punkten.
En ytterligare kategori ”dator” som än så länge inte är så vanlig men kan bli stor i framtiden är din mobiltelefon. En mobil i toppklass gör ju redan mängder av avancerade saker, kör krävande appar, strömmar film, har prestanda för enklare spel, inbyggda kameror och mikrofon, och snabb trådlös uppkoppling.
Enstaka modeller från Samsung, Huawei och Motorola har redan idag ett dockningsläge, så att du kan ansluta stor skärm, mus och tangentbord, trådlöst eller via usb. Du får då ett Windows-liknande skrivbordsgränssnitt. Ersätter det fullt ut en riktig dator? Nja, för de allra flesta kanske inte, men precis som med en Android-surfplatta räcker det om dina behov är små.
Prisomfång: 2 000 till 25 000 kr beroende på prestanda och kvalitet.
System: Windows, Ipad OS, Android, enstaka med Chrome OS
Fördelar: Mycket kompakt och lätt. Surfplatta.
Nackdelar: Begränsade prestanda och batteritid. Få anslutningar. Extra små skärmar och tangentbord.
Passar för: Surf, lättare kontorsjobb, mediekonsumtion.
