Hårddiskar är förbrukningsvara. De består av en mekanism som ständigt roterar med flera tusen varv i minuten – och som förr eller senare slits ut. Frågan är inte om de kommer att göra det, bara när.
De är också känsliga, särskilt när de är igång. En stöt kan göra att ett läshuvud slår i en skiva och åstadkommer en repa som gör disken oläslig. Detta gör bärbara datorer och externa hårddiskar extra känsliga. De nya ssd-enheter är mer tåliga och överlever normalt längre än en mekanisk hårddisk, men förr eller senare tar de också slut.
Det kan också finnas andra skäl till att en hårddisk eller enstaka filer inte längre går att läsa. Elektroniken kan ha gått sönder, filsystemet kan ha skadats, ett strömavbrott kan ha orsakat problem, elak kod kan ha ställt till det eller du kanske själv har råkat radera eller formatera. Men med lite tur går dina filer att rädda.
Eller kanske det är själva datorn som gått sönder, medan hårddisken förmodligen är intakt. Det problemet är ganska enkelt att lösa.
Använd inte disken
En hårddisk som är fysiskt skadad eller låter illa ska du helst inte använda alls. Skadan förvärras i regel ju längre disken snurrar.
Har du något mycket viktigt på den, vänd dig helst till en dataräddningsfirma, se faktaruta. Om du är villig att chansa och försöka själv ska du i alla fall inte låta disken snurra förrän du är redo och har skaffat allt som behövs.
En disk där filer oavsiktligt raderats av en eller annan anledning ska du heller inte använda, men av ett annat skäl. Filerna finns nämligen kvar på disken, men i filtabellen har utrymmet markerats som ledigt, så risken är stor att de skrivs över om disken utnyttjas. Koppla alltså i båda fallen bort hårddisken eller håll datorn avstängd tills det är dags för räddningsförsöket.
En annan dator
Det vanligaste är att en dator bara har en hårddisk, vilket betyder att du behöver använda en annan dator med fungerande operativsystem för att rädda din disk. Alternativet är förstås att du sätter in en ny disk och installerar Windows på den. Rör det sig däremot om en extern disk eller en dator med flera hårddiskar, där systemdisken är intakt, går det att använda samma dator.
Du behöver också diskutrymme nog för att lagra allt som går att hämta från den trasiga disken. Har du plats på någon befintlig disk går det bra, annars är en extern hårddisk en utmärkt lösning.
TÄNK PÅ: Välj rätt filsystem
Det finns massor av olika sätt att lagra filer på en diskett eller en hårddisk. De är sinsemellan inte kompatibla och alla operativsystem klarar inte att läsa alla filsystem. Behöver du läsa ett filsystem som ditt operativsystem normalt inte klarar av finns det ofta mjukvara som kan hjälpa till med det. Här är några av de vanligare:
Fat12. Dos och tidigt Windows, används numera bara på disketter.
Fat16. Tidiga versioner av Windows.
Fat32. Kom med senare versioner av Windows 95 och är fortfarande vanligt på usb-minnen.
Exfat. En förbättring av Fat32 avsett att hantera stora filer på stora externa usb-medier.
NTFS. Windows, alla versioner från NT och uppåt.
Ext2, ext3 och ext4. Linux.
HFS och HFS+. Mac.
