Att kunna rädda filer är gott och väl, men vad händer om din diskenhet inte ens upptäcks av datorn? Eller om datorn kan se enheten, men hänger sig så fort du försöker komma åt den? Kanske hårddisken är helt död och inte ens snurrar igång?

Ja, nu kommer vi in på den svåra biten, och vi ska kortfattat titta på huvudkomponenterna i en hårddisk och beskriva vilka som kan gå sönder och vilka symptom enheten då kan uppvisa.:

Kretskortet. Detta är det, oftast gröna, kort med komponenter som sitter på hårddiskens undersida. Här finns de kontrollkretsar och annat som kommunicerar med datorn och vidarebefordrar nollor och ettor från disken i begripligt format.
Skivor. Hårddisken har ett antal tunna skivor av glas eller aluminium försedda med ett tunt magnetiskt lager staplade på varandra. De snurrar med många tusen varv i minuten.
Läshuvud. Data lagrade i skivornas magnetlager läses av läshuvud, ett för varje sida av varje skiva, som flyter några nanometer över skivornas yta. De är monterade på armar som kan röra sig över skivorna. Om dessa huvuden fysiskt går sönder eller om enheten tappas eller får en smäll kan det leda till en "huvudkrasch" som river sönder magnetytan och förstör dina data med några tusen varv per minut.
Fast program (firmware). Precis som datorn har sitt bios och många andra hårdvaror har egna inbyggda fasta program har även hårddisken det. En liten del, som behövs vid starten, finns i en krets och resten lagras på disk. Till skillnad från många andra datorprylar går hårddiskens fasta program normalt inte att uppdatera.

Hårddisk
En hårddisk skyddas mot överspänning med dioder. På detta gamla kretskort sitter de en bit från strömanslutningen.


Vad kan gå fel?

Vi har sagt det förr – hårddiskar är förbrukningsvara. De sitter där i din dator och snurrar troget på i väldiga hastigheter. Att någonting förr eller senare går sönder är inte konstigt. Frågan är inte om det kommer att inträffa, utan bara när.

Om hårddisken är död och inte snurrar över huvud taget är det med största sannolikhet ett fel på kretskortet och går kanske att åtgärda. På äldre hårddiskar fungerade det att leta rätt på en exakt likadan disk att låna kortet från. Modernare diskkretsar innehåller kod som är unik för varje disk och metoden fungerar inte.

Om det är fel på själva kretskortet är din enda utväg därför att fundera på om diskens innehåll är värt en mycket dyrbar reparation. Men det finns en chans till. På kretskortet finns säkringar eller överspänningsskydd i form av så kallade tvs-dioder. Troligtvis är det två, en för 5 volt och en för 12 volt.
De sitter oftast någonstans i närheten av strömanslutningskontakten, men kan ibland finnas på andra ställen, särskilt för äldre hårddiskar. Dioder på ett kretskort är alltid märkta med D plus en siffra.
Om hårddisken har fått felaktig spänning, till exempel på grund av ett trasigt nätaggregat, eller en strömspik kan en sådan diod ha kortslutits. Det kan du enkelt kontrollera – det luktar lite bränt och kan finnas tydliga brännskador. Mät annars motståndet över dioden med en vanlig multimeter. Visar den noll ohm är dioden bränd.

En lösning då är förstås att byta den, vilket kan vara lite knepigt. Enklare, om du bara vill rädda dina data, är att helt enkelt koppla bort den - löd eller klipp loss ena änden. Nu är disken oskyddad mot felaktig spänning, så se till att koppla in den rätt, töm den på data och kasta den sedan.
Om detta inte är problemet handlar det troligtvis om själva kretskortet. Ersättningskort finns ofta att köpa, exempelvis på www.aliexpress.com, men då måste diskens ”bios-krets” flyttas över och det är inte ett jobb för den som är ovan vid elektronikarbete.

Otrevliga ljud

Om din diskenhet startar, men ger ifrån sig gör klickande ljud är det ett allvarligt fel och indikerar ett skadat läshuvud. Det kan också innebära en skada på en skiva om en huvudkrasch har inträffat.

Hur som helst, det här är ett jobb för proffsen. Enheten måste öppnas i en renrumsmiljö i ett laboratorium och ett ersättningshuvud monteras för att försöka återställa data. Om din enhet klickar är det bäst att slå av den och lämna den i det tillståndet tills du kan skicka den till ett professionellt diskräddningsföretag. Att använda den i det tillståndet kan försämra skivan ytterligare, kanske så mycket att den inte längre kan återställas.

Ett tjutande eller pipande ljud brukar innebära antingen problem med skivornas drivaxel eller läshuvuden som fastnat. Inte heller detta är ett gör det själv-jobb. Att lämna in hårddisken för räddning är inte billigt – regelbunden säkerhetskopiering är att föredra…

Om hårddisken startar utan ljud och upptäcks av datorn, men hänger sig när du försöker komma åt den innebär det vanligtvis att magnetlagret är dåligt. Det finns en stor mängd dåliga sektorer som enheten försöker läsa, misslyckas med det och hänger sig. Detta är ett vanligt problem som kan uppstå över tid.
Det kan gå att lösa, men helst med professionell dataåtervinningsutrustning. Om dina data är viktiga ska du skicka disken till proffsen.

Ibas
Foto: IbasOm ett läshuvud slår i skivan kan det bli rejäla repor och disken kan förstås inte läsas.

Om du vill försöka själv (och riskera att göra problemet värre eller förlora dina data helt och hållet) kan du prova någon mjukvara som kan klona även dåliga områden, till exempel något av de program vi listar ovan, eller Linuxprogrammet Ddrescue, www.gnu.org.
Det senare är specifikt avsett för att läsa allting som går att läsa och hoppa över resten. Använd sedan ett filräddningsprogram för att rädda det som räddas kan från den klonade hårddisken.

Ssd-enheter

Det blir allt vanligare att det i stället för en traditionell hårddisk sitter en ssd i datorn. De har inga rörliga delar, så en hel del av det som sagts ovan är inte tillämpligt. Men mycket är det och du kan prova det som går att använda.

Även en ssd kan skadas av felaktig spänning, precis på samma sätt som en snurrdisk. Ett annat problem är att de tål ett begränsat antal skrivningar innan minnescellerna ger upp. Detta är dock en risk som ofta överdrivs och en modern ssd har normalt en längre livslängd än en hårddisk.
En ssd avger inga varningsljud när den är på upphällningen, men de flesta tillverkare brukar skicka med ett program som kan övervaka diskens hälsa. Använd det och byt ut enheten redan innan den ger upp.