Bitcoin, kryptovalutor och mining

Blockchain-tekniken uppfanns redan runt 1991, men det var Bitcoin, skapad 2009, som blev först med att använda tekniken i praktiken. Ingen vet vem eller vilka som skapade Bitcoin och än i dag är det ett mysterium. Personen eller personerna kallar sig Satoshi Nakamoto, men om det rör sig om någon från Japan eller bara är ett pseudonym är oklart.

Bitcoin är en digital valuta som bygger på ett decentraliserat system utan mellanhänder så som banker. Fördelarna är bland annat att transaktioner skulle kunna göras över hela världen, snabbare, säkrare och billigare än dagens pengasystem.

Förutom blockchain-teknik (se förklaring på förra sidan) som gör det möjligt att hantera transaktioner utan banker, så har Bitcoin ytterligare ett mycket omtalat moment: ”Mining”. Begreppet syftar på den process som krävs för att hålla blockkedjan uppdaterad med de senaste transaktionerna och skapa nya block i kedjan. Det är en process som kräver mycket datorkraft och de som gör detta belönas med nya Bitcoin och delar av transaktionsavgifter i kedjan.

Mining har visat sig vara väldigt lönsamt för den som har rätt utrustning, vilket har skapat enorma Bitcoin-farmar runt om i världen, ofta på platser där elen är billig. Det här har i sin tur lett till kraftigt ökade priser och brist på de bästa grafikkorten, vilket är det som krävs för att utvinna Bitcoin. Förutom ilska från inbitna datorspelare, så riktas också kritik mot energiåtgången. Enligt Christian Lassen på IBM går det åt mer energi till Bitcoin-mining än vad hela Danmark gör av med på ett år.

Kryptovalutor – framtidens pengar eller ren gambling?

Men det som har gjort Bitcoin till den största snackisen är inte främst huruvida detta är framtidens valuta, utan den astronomiska värdeökning den fått. Vid lanseringen var en Bitcoin värd knappt 50 öre – i december 2015 var värdet över 139 000 kronor.

Efter en sådan succé har det förstås dykt upp fler kryptovalutor på marknaden. Många fler. Det finns i dag över 1 300 olika kryptovalutor, många av vilka värdet också ökat rejält.

De höga upp och nedgångarna av kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet, samt svårigheten att faktiskt handla med valutorna (till stor del just på grund av de stora upp- och nedgångarna), har fått skeptiker och de flesta banker i världen att kalla dagens kryptovaluta för ren spekulation och gambling.

– Kryptotillgångar eller kryptovalutor är inte samma sak som pengar. De främsta skälen är att dessa tillgångar saknar officiell utgivare och för närvarande inte har förutsättningar att utgöra välfungerande betalningsmedel. Till exempel har kryptotillgångarna svårt att bibehålla ett stabilt värde, menar Gabriel Söderberg, Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Argumenten för kryptovaluta är å andra sidan att, framför allt Bitcoin, hittills varit en enormt bra investering som gått bättre än de flesta aktier och fonder – inom alla områden. Dessutom menar många förespråkare att det ligger i bankernas intresse att baktala kryptovalutor då dessa kan ses som ett hot mot deras existens.

Flera storbanker i Sverige och andra länder, däribland Nordea och SEB, har inlett ett gemensamt samarbete kring blockchain-teknik. Så huruvida det blir Bitcoin, någon annan kryptovaluta eller e-krona du handlar med om några år återstår att se. Men att blockchain och digital valuta är framtiden är en lågoddsare.

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning