1900-talet: Hålkort

Den moderna datalagringen föddes med hålkorten. Tekniken uppfanns redan på 1700-talet, men utvecklades senare för data och användes genom första halvan av 1900-talet.

hålkort
Foto: Wikimedia / CC

IBM tog 1920 fram ett kort som rymde 80 kolumner med 12 rader, vilket innebar att varje hålkort rymde hål motsvarande 960 bits, eller ungefär 120 byte (oktett), av data.


1951: Magnetband

Magnetband användes 1951 för första gången för att lagra data på. Den 12,7 millimeter tjocka remsan kunde spela in 128 tecken per tum och bestod av åtta separata spår. Sex för data, en för tid och en för paritetsbit (som gör det möjligt att hitta fel).

Magnetband datalagring

De första magnetbanden kom upp i en hastighet av 12 800 tecken per sekund. Magnetbandet tog många former, allt från simpel rulle till det klassiska kassettbandet. Magnetband används än i dag.


1956: Den första hårddisken

Hålkort och magnetband i all ära, men det var IBM 350 som skulle komma att revolutionera digitaliseringen av världen.

IBM 305 RAMC
Foto: Wikimedia / CCIBM 305 RAMAC innehöll den första hårddisken, IBM 350.

Världens första hårddisk, IBM 350, var en del av datorn IBM 305 RAMAC och innehöll 50 diskar som roterade med en hastighet av 1 200 rpm och en genomsnittlig söktid på 600 millisekunder. Lagringen då? Den var på hisnande 5 megabyte, eller ungefär en låt, eller 50 sidor text.


1971: Disketten

Den första disketten började säljas 1971. Tekniken utvecklades dock redan på 1960-talet. De första disketterna var åtta tum stora, platta disketter med plats för 79,7 kilobyte och kunde bara läsas.

Disketter
Foto: Wikimedia / CC

Disketter som du själv kunde spara data på kom något år senare. Den klassiska disketten som kom att symbolisera ”spara”-ikonen i otaliga program och gränssnitt, 3,5-tumsdisketten, kom 1983.


1980: Första hårddisken med över en gigabyte minne  

Det skulle ta 24 år att gå från 5 megabyte i lagringskapacitet (IBM 350) till över 1 gigabyte. Även denna gång var det IBM som låg i framkant i och med utvecklingen av hårddisken IBM 3380.

IBM 3380
Foto: GNU Free Documentation License

Det var en bastant pjäs med plats för 2,52 gigabyte data. Men ville du lagra fick du öppna plånboken rejält. Priset för denna hårddisk låg på mellan 750 000 och 1,3 miljoner kronor.


1982: Cd-skivan

Philips och Sony utvecklade tillsammans formatet som skulle bli ett av de främsta lagringsmedium i flera decennier.

CD ROM

1982 släpptes den första cd-skivan och med sina 700 megabyte kunde hålla betydligt mer data än den tidens kommerciella hårddiskar, som låg på några tiotal megabyte.


1991: Första solid state-disken (ssd)

SSD
Foto: Wikimedia / CCSsd.

Sandisk var först ut med en ssd på konsumentmarknaden. Disken användes i IBM:s bärbara dator Thinkpad, och kostade 1 000 dollar. Men för det fick du massor av snabb lagring – 20 megabyte!


2000: Första usb-flashminnet

Det första patentet för usb-flashminnen gick till det israeliska företaget M-Systems år 2000. De första usb-minnena hade en lagringskapacitet på 8 MB.


2013: Usb-minnet når 1 terabyte

På Consumer Electronics Show (CES) 2013 i Las Vegas visade Kingston för första gången upp ett usb-minne med hela 1 terabyte minne.

usb-minne 1 terabyte
Kingston Datatraveler HyperX Predator.

När flashminnet, Datatraveler HyperX Predator, släpptes kommersiellt året efter låg priset på 12 000 kronor.


2018: Första mobilen med 1 terabyte lagring

Samsung Galaxy S10 Plus var nog den första mobilen med 1 TB lagringsutrymme som den breda massan hörde talas om. Företaget var dock inte först.

Smartison NUT R1 1 TB lagring

2018 släppte den något mindre kända kinesiska mobiltillverkaren Smartisan mobilen NUT R1 som hade just detta – 1 terabyte minne.


2019: Hårddiskarna når nya nivåer

Nu går utvecklingen med en rasande fart, både vad gäller flashbaserade lagringsmedium och traditionella mekaniska. Under CES-mässan i Las Vegas visade Toshiba upp en hårddisk av den senare typen, på hela 16 terabyte, vilket slog 2018 års värsting från Western Digital med 1 terabyte.

toshiba hårddisk 16 terabyte

Toshibas hårddisk, MG08, riktar sig främst till företagsanvändare, och det lär dröja innan något liknande hamnar på konsumentmarknaden. Något som däremot inte lär dröja är nya rekord i lagringskapacitet.

2018 visade även Samsung upp en riktig monster-ssd: PM1643, med en lagringskapacitet på hela 30 terabyte. Här kan du köpa den – för 109 000 kronor.


Framtidens lagring

Även om våra lagringsmedier blir större och större, så kommer det inte att räcka till. I den takt som datamängden i världen ökar, så är det inte hållbart att bara bygga nya datacenter för att täcka upp behovet. Nya tekniker kommer att behöva tas fram. Det här är några områden som spås spela en viktig roll i hur vi sparar våra data i framtiden:

Dna-lagring. Det låter som ren science-fiction, men forskning om att lagra data i dna pågår för fullt. Fördelen är att enorma mängder data kan lagras på väldigt liten yta. Dessutom behöver dna ingen elektricitet och kan hålla data intakt i tusentals år. Nedkyld kan den hålla i hundra tusentals år.

Bakterier. Ett annat spännande område som det forskas på, är data som lagras i bakteriers dna. När bakterien förökar sig skapas en kopia av datan. Forskare har bland annat lyckats spara en gif-fil föreställandes en galopperande häst på detta sätt.

Holografisk lagring. Genom att spara data i tre dimensioner, istället för två som med traditionella lagringsmedium, skulle det potentiellt gå att öka lagringsutrymmet markant. Kortfattat går tekniken ut på att datan sparas i lager, som sedan kan läsas av laser ur olika vinklar. Läs mer om tekniken på Wikipedia.